Nyligen letade jag efter ett gammalt inlägg på min blogg och fann på vägen något som jag hade skrivit om tjocka hästar och vad jag då tyckte om detta.
Dessa tankar samt något jag dessutom läst på en annan blogg idag fick mig åter att funder på det här med smala kontra lagom och direkt FETA hästar.
Det är lika bra att jag erkänner det direkt- jag tillhör den skara ryttare/ hästägare som föredrar lite…låt oss kalla det MAFFIGARE hästar.
Enligt min erfarenhet är vi som gör detta snarare dressyr än hopp-inriktade i vår ridning och det kan man ju spekulera i vad det beror på?
För i ärlighetens namn är inte allt det vi tycker är maffigt, kralligt, kraftigt BARA muskler och tecken på en häst i utmärkt kondition utan minst lika ofta (oftare?) rent FETT.
Och varför tycker vi att det är ok att en häst är mer eller mindre tjock medan vi högst troligt inte är lika förlåtande vad gäller hundar och/ eller människor?
Är det kanske för att man lättare på tex en människa kan se att den är tjock/ fet medan man, om man är okunnig, kan inbilla sig att en de facto för fet häst är ”lagom”?
Eller är det så att vi tycker att en lite för tjock häst är mer estetiskt tilltalande med sina rundare former än en smal/ lagom häst som vi uppfattar som kantig?
Ibland är det ju också lätt att bli hemmablind- det blev jag absolut med Archie som, i alla fall delvis på grund av detta, fick fång och där veterinären klart ansåg att han var för tjock vilket jag inte såg på samma sätt.
Det skulle vara intressant att göra en undersökning där man lät säg 100 dressyrryttare uttala sig om vilka… säg 20 hästar… de anser är lagom respektive för tjocka och sedan fråga 100 veterinärer samma sak.
Jag är övertygad om att svaren hade skilt sig markant åt och att många av de hästar som dressyrryttarna tyckte var lagom var feta enligt veterinärerna.
Vad tror ni och är mina resonemang ovan något ni känner igen?
Jag tycker absolut inte det är fint med tjocka hästar, och min egen smak i övrigt drar ändå åt det smalare, nättare slaget av hästar. Tycker det blir vanligare och vanligare med tjocka hästar – djurplågeri om du frågar mig. Hästägarna har dessutom, som du skriver, sällan en aning om att hästen är för tjock, och alla försök till att påpeka något i den vägen leder antingen till ilska eller till långa bortförklaringar av typen ”hon går så lätt ner i vikt” (really? För det syns inte), eller ”hon föll ur så väldigt sommaren för två år sen” (ja, fast det var ju faktiskt två år sen, och det kan man ju inte leva efter resten av livet).
På något sätt är det som att en tjock häst är okej, för då har typ visat att man ”kan ta hand om hästen”, medan en smal häst visar att ägaren inte bryr sig. I mina ögon är det oftast tvärtom (en smal häst är sällan smal pga svält), och jag tar långt hellre en häst där revbenen anas än en där de inte kommer synas de närmaste åren. Det gör nog hästen ifråga också…
Håller helt med Trasselkvast.
Vanligt att höra nya hästägare beskriva sin häst som ”den var ju såå tunn och omusklad när den kom”. Sedan ska man berömma den feta uppenbarelsen som väl musklad och i lagom hull. Blä.
En annan lite skrämmande kommentar hörde jag från en hästägare då hon ”inte hittat rätt foder att ge för att hästen ska sätta mer muskler”. Hjälp.
Tycker därtill att ryttarna också väger mer och mer. Rätt så vanligt med kraftigt överviktiga ryttare och frågar du mig kan jag tycka det är osmakligt med feta ryttare i obalans på ffa hopptävlingar. Känsligt ämne, men det verkar som om det är en rättighet att få rida, inte en skyldighet att ta väl hand om både sig själv och hästen.
Håller med Prick om att jag tycker människorna också blir allt fetare.
Kolla en äldre film, från t ex 70-talet, och se hur mycket SMALARE människorna är. Sunt smala såklart, men vilken skillnad det har blivit! :-O
Många hästar är tjocka, kolla t ex under buken på dem och se hur många man kan se magmusklerna på.. de allra flesta är jämntjocka och välstoppade 😉
En välnärd, välmusklad häst, som inte är uppdragen, är mitt ideal. Ett lätt fettlager över de främre revbenen som känns med ett lättare tryck. De bakre ska kännas om man stryker lätt. Vill inte att min häst ska se ut som en jakthund i kroppen, men den ska inte vara fet heller.
När ägaren säger att ”hon är ju inte fet på något vis, bara grov i kroppen” och man själv bara undrar vilken häst ägaren pratar om för den du ser framför dig ser ut som en tunna på fyra ben.
Det är nog vanligare med överviktiga dressyrhästar än hopphästar faktiskt, men tjocka hopphästar dom finns dom med. Jag skulle vara livrädd för att min häst skulle få fång om jag hade honom för överviktig!
Många hästmänniskor har ju hund, det hade varit intressant att se om deras hundars vikt är i paritet med hästarnas?? Överviktiga hundar reagerar man nog mer på än på överviktiga hästar, eller??? / Titti
Det värsta jag vet är folk som bara låter hästen stå och svanka ur och bli fetare och fetare.
Tyvärr så har mina hästar alltid haft tendensen att vara på vippen till för tjocka. Speciellt på vinterhalvåret när det lätt blir att träningen stannar av då jag inte haft tillgång till ridhus.
D är för tjock nu, pga. att jag endast kunnat promenera honom för hand pga. skada.
Det jag tänker på nu i ridningen är att så fort han är redo att börja trava och galoppera är det intervallträning och bommar som gäller för att bygga upp honom igen. Just nu försöker jag i bästa mån skritta så länge det går och verkligen få honom att jobba med ryggen så att han ska orka lyfta den.
En häst som är för smal sätter ju inga muskler, men en häst som är för fet kommer aldrig i form.
Man måste liksom ha en balans mellan dom där, och verkligen se till att hästen går ner i vikt och tänka på vad för slags grovfoder man matar med.
Jag tycker det är hemskt när en del hästar bara får ”något kilo”. Hästen ska kunna få sitt tuggbehov tillfredställt, men endå inte bli för fet.
Nu är det ju så att D faktiskt är på vippen till att bli sjukligt fet, han har ju höbuk och halsen har byggts på och då hade jag inget annat val än att sänka fodergivan och täcka nogrannare när det vara kallt.
Det är en sak att hästen är tjock, det kan bli så herregud.
Men en annan är att inte göra något åt det pga. att man vägrar inse eller skyller ifrån sig.
Det är skadligt för hästen att vara både för tjock och för smal.
Lagom är bäst!
Kram!
Jag har hellre en häst med lite för mycket hull än att det ser ut som jakthundar. Har en grov ponny av naturen vilket för att hon ofta ser bredare ut än vad hon är! Hon är kollad av vet senast för ett par veckor sen och det tycker hon är lagom rund förutom höbuken då! Hon har dessutom fång så hon får absolut inte bli tjock. Våra varmblod är ju av den lättare typen och mer svårfödda därför blir det ju lite ”tunnare” än vad en ridhäst är. Men folk måste också kunna skilja på höbuk & späck. Ebba var grotesk när hon fick fång, vi hade ändå bantat ner henne en hel del innan. Numera väger hon lagom för sin kroppstyp och nu jobbar vi på musklerna istället 🙂
Jag har alla gånger hellre en ”vinthund” än en tjock häst! Jag gillar när de är slanka och väl musklade. Att jag är lite överviktig är mitt val men min häst och mina hundar ska inte lida för att jag tröstmatar dem!
Cristel- nog påverkar din övervikt din häst, och inte bara dig själv som du verkar tro. Hästen är ursprungligen inte van med tyngd över ryggen och varför utsätta sin stackars häst för mer än vad den skulle behöva ta? Kom i samma form som du tycker att dina djur ska vara!
Inga djur ska vara för tjocka. Enkelt. Men gillar heller inte när det blir lite för tunna. Jag skiljer lite grann på uppbyggnadsfas och fullt igång fas. Man ska absolut kunna känna revbenen på en häst men inte se dem tydligt långt håll. Just nu har jag medvetet fodrat upp hästen en aning dvs mer protein för att få henne att muskla upp sig men jag har samtidigt ökat motionen. Stora skillnaden är att nu går det att rida ut och galoppera, klättra osv. Vilket brukar ge resultat fort.
Däremot ser jag en stor skillnad i hur mycket stråfoder jag behöver ge vintertid mot vår/höst. Tack och lov har jag en häst som är väldigt enkel att banta ner om hon blir lite tjock..
Tycker inte det är så ovanligt med feta dressyrhästar. Även bland de som går högre dressyrklasser. Jag har reagerat på detta när jag suttit som skrivare på tävlingar.
Håller även med om att det blir vanligare med feta ryttare som har svårt att sitta i balans. Detta verkar vara ett tabubelagt ämne men forskning visar att överviktiga ryttare ger hästarna ryggproblem och hältor.
http://www.horseandcountry.tv/news/2013/03/25/overweight-riders-risk-their-horses-health
Jag vill ha min häst slank och välmusklad utan att hon ser ut som en vinthund likaväl som att jag själv vill ha en bra vikt och känna mig stark och i bra form.
Jodå, tjockisar i sadeln är ett mycket tabubelagt ämne och så fort man diskuterar det så hörs alltid röster som säger att man visst kan vara mer balanserad som tjockis än som långt smalare, att det inte bara är vikten det handlar om osv.
I sak instämmer jag absolut men vill ändå påstå att om man väljer ut slumpvis 100 tjocka och 100 smala ryttare så är det flera av de smala som rider hästarna korrekt/ balanserat än bland tjockisarna.
Sedan är allting relativt: hur mycket ”får” man väga för att inte betraktas som tjock osv…
Intressant artikel. Med gränsen 10% av hästens vikt är det nog många som måste byta (häst eller kost, välj själv :)). Tror en del ridskolor använder 15% eller 1/6-del av hästens vikt som max så det verkar vara ganska allmänt vedertaget?
Undrar ofta hur man som islandshästryttare tänker. Dom flesta är ju långt från småväxta.
Men alltså, om det ska vara 10% av hästens vikt kan ju inga män rida någonsin? Hur många fullvuxna karlar väger under 70 kg liksom? För att man är överviktig när man väger 70kg har ju med längden att göra, inte bara vikten!
Ditt inlägg kan läsas på:
http://matildaholmstrom.se/?p=6027