Scenario:
En stallkamrat som precis har sålt sin häst frågar dig väldigt oväntat om du vill ha mängder av fina saker som hon haft till hästen och som hon (enligt dig) lika gärna hade kunnat sälja och få bra betalt för.
Du accepterar och får sakerna.
Mycket kort därefter frågar samma stallkamrat om hon får rida din häst. Stallkamraten presenterar frågan som så att hon är ridsugen och att det bara skulle handla om EN gång, tills hon köper en ny häst.
Hur resonerar du:
* Du lånar ut hästen eftersom du fått alla de fina sakerna helt gratis.
* Du lånar inte ut hästen eftersom du helt enkelt inte VILL men har dåligt samvete för sakerna du fått.
* Du lånar inte ut hästen och har inte dåligt samvete för sakerna du fick då du tycker att detta inte har med vart annat att göra.
Det saknas ett alternativ:
Du lånar ut hästen för du VILL. Att du fick saker spelar ingen roll då du tycker att detta inte har med vart annat att göra.
Jag hade absolut lånat ut hästen för att jag vill.. Men hon hade inte fått hoppa honom, det gör bara jag och det vet alla jag känner. 🙂
Jag ser inte riktigt att lånet utav hästen och att jag fick sakerna som att de hänger ihop… Kan ju finnas många anledningar till att inte vilja låna ut hästen.
Jag brukar nog inte ha några problem med att andra sitter på mina hästar, är mest bara nyttigt för både mig och hästen, jag är nog snarare rätt glad att någon annan vill rida på min häst.
Jag har alltid varit väldigt restriktiv med att låna ut mina hästar och varit tydlig med detta.
För ganska många år sedan fick jag oväntat en väldigt fin sak av en kvinna som var medryttare på en annan häst i stallet och kort därefter fick jag frågan om jag ville låna ut min häst till henne för att hon skulle vara med på något ”event” där det behövdes en snäll och fin häst.
Jag fick KLART känslan av att hon tyckte att jag kunde låna ut min häst eftersom hon hade gett mig……men jag sa ändå nej och blev mest sur över hennes agerande.
Lanar bara ut hasten till lamplig ryttare. Om hon som gav prylarna ar lamplig (och det passar in med mina planer for hasten) sa later jag henne val rida, annars inte. Det var hennes val att ge mig prylarna, ser inte det som nagon muta. Hon kan fa tillbaka sina prylar om hon skulle anse att gavan gav henne nagon ratt att rida min hast!
Jag har inga problem att låna ut mina hästar. Så jag hade lätt lånat ut min. Jag förstår faktiskt inte varför man inte kan tänka sig att låta nån annan sitta upp?!
Om det är någon som kan TILLFÖRA min häst något, dvs duktigare ryttare än jag har jag inga problem med att låta personen rida.
Annars sköter jag så gärna den biten själv och ser ingen anledning att låta andra rida. Min häst är ingen leksak.
Håller med Birgitta. Sedan beror det ju lite på vilken häst man har.
Tycker detta beror helt på vad hon/han är för typ utav ryttare. Jag är väldigt dålig på att låna ut min häst till andra, har bara låtit ett fåtal som jag vet rider på ungefär samma sätt som jag själv rida min häst och jag har bara tre vänner som någonsin fått hoppa honom (den ena då hon ska få tävla honom eftersom jag inte vill, samt att jag rider hennes häst – jag ser det som att byta lite små tjänster 😉 och de andra för att jag inte kunnat göra det av olika anledningar) Den enda som skulle få rida trots kunskap är min mamma eftersom det är hennes häst till viss del. Annars hade jag nog tvekat på att låna ut honom till någon annan 🙂
Såvida inte hon/han rider alldeles jättefantastiskt så jag hade sett upp till ryttaren i fråga och deras ridning. 🙂