Som det har blåst idag!
Jag märkte inget när jag sprang i Skrylle med Soya, dels hade det väl inte hunnit ”köra igång” ordentligt och dels är det lä på ett helt annat sätt i skogen men när jag skulle rida ut på eftermiddagen- då jäklar!
Soya sprang tätt bakom Archie nästan hela tiden- han utgör nog ett bra vindskydd åt henne och Archie- ja, han stod nästan stilla när vi galopperade i motvinden.
Under vår tur stötte vi på en annan av NN:s elever och Archie fick agera lite draghjälp
vilket han skötte med den äran.
När vi skildes åt reagerade Archie inte det minsta och det är jag mycket glad över, detta att kunna rida ensam, kunna möta hästar, rida med och ifrån dom utan att Archie bryr sig.
Ritten var väldigt avspänd bortsett från då vi red förbi en rad brevlådor på vilka locken flög upp av vinden precis när vi red förbi. Då hoppade till och med Archie till :).
