Igår tog jag upp fenomenet ”när man tröttnar på sin häst” och då avsåg jag främst VUXNA hästägare.
Men sedan har vi även BARNEN/ UNGDOMARNA som i minst lika stor utsträckning kan tröttna på hästeriet i allmänhet och/ eller den egna hästen i synnerhet.
Och där tillkommer flera aspekter innan/ om man slutligen bestämmer sig för att sälja för det är ju till att börja med inte barnet/ ungdomen själv som egentligen ÄGER och framför allt BETALAR FÖR hästen.
När man inte själv behövera fundera över vad något kostar är det nog lättare att slentrianmässigt hålla fast vid det och man kan som barn/ ungdom också kanske känna dåligt samvete gentemot sina föräldrar som kanske offrat både engagemang och pengar för ens hobby som man nu inte längre är intresserad av.
Ibland kan det nog också vara så att det är mer föräldrarna än barnet som egentligen vill att hästen/ ponnyn ska behållas- dels kanske föräldrarna tror att det svalnade intresset ska blossa upp igen (och att barnet då ska ångra en försäljning) och dels så kan de också tro att hästen håller ungdomen borta från sådant som föräldrarna inte tycker om som tex ungänge i fel kretsar, festande och dylikt.
Jag är övertygad om att en hel del ungdomar hade gjort sig av med hästen om föräldrarna började ställa lite krav på att ungdomen själv skulle betala en del av vad hästen kostar (tex genom extrajobb) och/ eller om föräldrarna inte ställde upp och hjälpte ungdomen ganska mycket kring hästen och då är ju frågan hur stort intresse som finns- EGENTLIGEN?
Fast jag vet ju också att det finns ungdomar som cyklar hur långt som helst för att komma till stallet, som jobbar extra och sliter som djur för att kunna ha sin häst och som tillbringar mååååånga timmar hos sin häst varje dag samtidigt som skolan och allt annat ska skötas.
En ungdoms intresse eller brist på detsamma vad gäller sin häst utkristalliserar sig ofta då det är dags att flytta hemifrån och man ska börja betala allt själv.
Då är det en del som väljer att sälja hästen, dels för att de inte prioroterar de kostnader som denna medför och dels för att det finns annat i livet som de tycker är viktigare.
Hos oss har barnen betalat halva sitt barnbidrag/studiestöd till ponnyn och nu hästarna. Och nu när den äldre tjänar egna pengar lägger hon 2000 kr till hästens uppehälle och 2000 till sitt eget. Det gäller att lära dom TIANÄG; tro inte att någonting är gratis! När de flyttar hemifån kommer de att få betala hela kostnaden för hästarna (förutom försäkring som jag som hästägare tänker stå för ev. ).
När det gäller barn är ju oftast ett hästintresse gemensamt med den som betalar (eller i alla fall hoppas jag att det är så).
Jag har förmånen att träffa många barn/ungdomar som både tränar och tävlar och ofta är barnen helt på det klara att det krävs mycket arbete/tid/pengar för att hålla häst/ponny. Men alla varianter finns förstås.
Jag tror också helt på idén med att ”hellre i stallet än på någon sluskig klubb inne i stan” kan fungera bra om man har ponnyn i bra stall där det finns gott om kompisar. Då kan man som förälder nog kämpa lite extra för att hästintresset ska finnas kvar länge.
Rackemarie:
Jag tycker att du resonerar klokt! Jag ser en del barn och ungdomar som inte verkar ha ens det minsta hum om vad saker och ting kostar (eller rättare sagt hur mycket man måste jobba för att tjäna ihop de pengar som sakerna kostar) och det lär bli synd om dom när de tvingas möta verkligheten- så vida inte deras föräldrar kommer att fortsätta att sponsra deras liv och leverne även i vuxen ålder.
Jag vet faktiskt flera som får ekonomisk hjälp av sina föräldrar även rätt högt upp i åldern och då är man ju (kanske) inte lika ”piskad” att hålla koll på sin ekonomi för att klara sig.
Sist jag red var på ett fullblod som är 173 centimeters galopphäst.
Vi började ”sakta” och mitt X sa att detta är en lite ivrig galopphäst som sticker om jag släpper tyglarna, så att jag fick hålla bestämt, inte hårt i tyglarna.
Jag är allergisk och började nysa och vad händer? Jag tappar båda tyglarna och hästjävlen började galoppera givetvis och jag håller på att trilla av men den fortsätter. Den springer och springer och jag tror jag skall dö och håller om halsen/manen på hästen samt i sadeln i ungefär en minut då hästen slutar galoppera och är helt svettig, jag också. Hjärtat gick i 180 alltså.
Bakom mig efter ett tag kommer mitt x ridande och skrattandes. Hon hade kissat på sig för hon tyckte det såg så jävla roligt ut.. mmm. Fifan!
Krams
Albin Loán
—–
P.S. * Hoppas du diggar min musik * D.S.
Albin Loán @ Spotify eller på Youtube
Måste bara kommentera om barn som ”betalar” med sitt barnbidrag. Det är ju möjligt enbart om föräldrarna har RÅD att låta barnbidraget gå till tex ett hästintresse. Egentligen ingenting som BARNET avstår (man måste anta allt annat också blir betalt; mat, husrum, kläder etc)