Eftersom jag nu har skrivit om den ”förbättrade traven” flera gånger och också påstått att skänkelvikningarna känns bättre var det skönt att Christina kunde bekräfta detta under dagens träning.
Även formen är bättre (mer uppe med näsan) och det var nyttigt att få kritiken ”kryper ihop” på en av de senaste tävlingarna- det fick mig att skärpa mig och fokusera lite mer på detta.
Men ni vet hur det är, eller i alla fall är det så för mig- jag kan inte tänka på ”allt” samtidigt, på både formen, tempot, min sits, mina skänklar, att ”få till” alla möjliga rörelser bra på en och samma träning osv.
Och då kan det bli så där att man plötsligt inser ”oj- nu var det länge sedan jag fokuserade på bla bla bla”.
Härlig känsla när det man själv känt blir bekräftat 🙂
Läser precis en bok om hjärnans kapacitet, och tydligen är det svårt för hjärnan att reda ut mer än sju komihåg i taget, och det är ju ganska logiskt i ridningen att man då tappar bort vissa delar ibland – man gör ju mycket samtidigt 🙂