På tal om föregående inlägg undrar jag hur många av er som har erfarenhet av att regelbundet rida på en vuxen, oskodd häst?
Har ni provat så kallad barfota-ridning/verkning och vad är era erfarenheter?
Varför provade ni detta? Har ni därefter fortsatt att ha hästen oskodd?
Själv måste jag erkänna att jag är så trångsynt (?) att jag, som det känns idag och utifrån hur mitt hästägande ser ut aldrig skulle få för mig att ens PROVA att rida utan skor.
Jag tycker att på tok för lite av det jag tycker mig veta om ridning tex stödjer detta- att det finns hästar som fungerar bra utan skor (och BÄTTRE än med) och trots att de rids är mycket möjligt men som sagt inget jag skulle få för mig att experimentera med.
För innerst inne så tror jag att majoriteten av alla hästar som rids/ tränas på min nivå går bättre med skor och skulle jag ens överväga att testa min tes så att säga så skulle jag nog behöva vara gift med en hovslagare eller något 🙂 .
Då möjligen hade jag vågat att ta av och på skorna på hästen, jämföra skillnaden och med en kunnig hovslagares hjälp dagligen kunna kontrollera hovarnas status men nej…det känns långsökt.
Just hovarna är så känsliga och det finns väl ett skäl till uttrycket ”no hoofs no horse” och nya hovar växer inte ut över natten precis- snarare tvärtom; det kan ta många, många månader att ”få” nya välfungerande hovar om man utsatt de gamla för någon form av trauma (fång tex).
Jag HAR ju haft hästar som när jag köpte dom som unghästar inte hade skor men jag kan absolut inte nämna en enda som började gå SÄMRE med skor än utan.
Heron gick faktiskt utan bakskor tills han var säkert 6 år- honom satte jag skor på i hopp om att en jättegalla som han hade på det ena bakbenet skulle minska (vilket den inte gjorde utan han hade den resten av sitt liv).
Nu är det mycket möjligt att det jag har LÄST om barfotaverkning och dito ridning inte alls är representativt för hur det ÄR för majoriteten av hästar som går utan skor- det är väl oftast så att saker mest dryftas när något går galet och blir fel men jag ser ändå för egen del ingen som helst anledning att prova att ta av skorna.
Men berätta om era erfarenheter!
För det första vill jag betona att det inte är samma sak att ha hästen barfota och att ha den ”barfotaverkad”. Jag har för det mesta mina ridhästar skodda. Däremot har jag plockat av skorna när de har varit dräktiga. På Ax funkade det bra efter en invänjningperiod, och jag red henne även barfota i flera år. När hon var ca 18 bestämde jag mig för att rida mer och skodde henne. Hon blev oren och jag åkte till veterinären. Han frågade om jag hade testat att ha henne oskodd. Vi tog av skorna och hältan försvann. Vet menade att det inte var så att hästen var skodd halt, utan att barfota för henne fungerade ung som ett pg-beslag. Hon gick sedan barfota resten av livet, dock tävlade hon ju inte längre då utan gick som promenadhäst. När Am åkte till seminstation tog jag av hennes skor också. Hon visade med all önskvärd tydlighet att hon inte gillade det, så efter några veckor då det inte blev bättre skodde vi henne fram. Det blev en helt annan häst, nöjd och glad! Hon kommer få fortsätta att vara skodd fram tills hon kommer i träning, då får hon troligen skor runt om. Mina unghästar har jag för det mesta skott i treårsåldern, någon vid fyra års ålder. Men jag tycker att det är väldigt individuellt hur hästarna funkar, och är inte rädd för att testa barfota. Jag umgås ju dessutom en del i travkretsar och där gör man ju lite olika – går den bättre barfota tar man av skorna inför ett lopp t ex. Sen har det förstås varit en stor fördel för mig att ha en riktigt bra hovslagare som granne.
Vad jag hade tyckt hade varit intressant att veta/ forska i är hur stor andel av de hästar som funkar bra utan skor hade funkat ännu bättre MED skor.
För jag tror säkert att det finns hästar som går helt ok utan skor men där man hade kunnat få ett tex bättre steg om man satt på skorna. Detta var anledningen till att jag skodde Décima bak som 4-åring tex.
Och det är väl därför jag inte vill prova- jag tror att min häst, utifrån det jag kräver av honom går bäst med skor och då är det inte ”good enough” utan – jag vill ha det optimala.
Min hovslagare är dessutom förvisso duktig (annars hade jag inte haft honom i över 25 år) men jag är tämligen säker på att han, om inte annat inte hade haft tid att experimentera med Vickes hovar.
För jag hade inte heller velat vänta i några veckor innan han vande sig och inte längre eventuellt hade ont- något jag också hört som argument, dvs att hästarna kan få ont i början men vänjer sig.
Bra skrivet som vanligt Anna-kajsa
Bra att tänka på:
Det finns många klåpare i bland både ”barfota verkare” och hovslagar kåren.
Grejen med oskodda hästar är att du kan inte maskera eller ”fixa ett problem” till så som man faktisk kan med en skodd häst, så som att lägga på sulor osv. Vissa hästar kanske inte ens är lämpliga att ha som barfotahästar – så är det faktiskt och så finns det hästägare som är bekvämare med att ha skodda hästar. Inga påhopp nu tack!
Att sko av en häst är en process. Där hästens väl och att hästen ska vara bekväm i sin ”nya” situation måste vara i fokus. Barfota boots är oftast ett måste, på de flesta hästar och det finns en uppsjö…. inte så som sadeldjungeln… men man måste ändå hitta rätt som just den hästen är bekväm med.
När man tar av skorna så får man titta på just den hästen och se vad den har för förutsättningar. Sen får man sakta med många regelbundna små verkningar ta lite pö om pö mot den barfota hoven som är bäst för just den hästen. Fördel är om hästägaren är engagerad och lär sig själv.
Alltså inga quickfix… utan sakta och säkert. Ofta blir en rätt verkad barfota hov med tiden mindre i omfång, så man får byta boots några gånger (och hitta rätt sulor som just den hästen trivs med) under de första 1-2 åren. Man kan också råka ut för hovbölder speciellt i början. Annars är hovbölder ungefär lika vanliga bland oskodda hästar som bland skodda.
förutsättningarna: En bra balanserad foderstat och en häst som är i god kondition. Gärna hästar som går på lösdrift eller går mycket i större hagar, eftersom ständig rörelse är det bästa för att få bra fungerande barfotahovar.
Varför barfota???
Genuint intresse för Barfotahästar och hovar 🙂 det är nästan ett måste. Finns många kurser att gå. Samma sak där. det gäller att hitta dem som man tror på och som känns rätt. För min del backar jag och vänder om jag hör och förstår att det är ”strasser” – som jag anser är en för hård metod där hästarna inte är bekväma. För mig är hästen -att hela häste – fysiskt och psysiskt – ska må bra igenom hela processen med avskoning (som tar ungefär 1 – 2 år).
Aldrig en tappsko 🙂
Ökad blodgenomströmning i ben och hovar.
Inga problem med att hästen stryker sig.
sparar på markerna.
vad många tror… att det är ett billigt alternativ… Nä, det är det inte – hamnar på samma kostnader som att sko de första 1 – 4 åren. Boots och hovvårdare samt kurser kostar tid o pengar.
Hos oss på vårt stall (jag och en väninnan är arrendatorer) har vi 11 hästar varav vi har 9 som går barfota. Dessa är från 4 år till 26, alla rids och tränas. De är från 142 cm – 175 cm i maknhöjd.
Vi har två D-ponnyer, rids hopp och dressyr på lätt nivå (den ena, 26 åringen är min sons).
tre, fd travare som numer rids aktivt i western.
en quarter, 4 åringen – under inridning.
en ardenner – rids Western
ett Svenskt halvblod, tränar och tävlas i hopp och dressyr, lätt klass
min KWPN, som jag rider aktivt tränar främst dressyr tävlar lite, hoppar på träning och någon clearround.
Alla dessa hästar fungerar barfota, vissa av dem behöver aldrig boots, om det inte är halt för då åker brodd-bootsen på. vissa behöver boots vid uteritt eller om man märker att de är obekväma med underlaget.
Brukar inte skriva om eller lägga mig i debatter om barfota, då jag inte orkar med allt ståhej.
Vad som är viktigt för mig är att de hästar som står hos oss och främst mina två mår bra och fungerar väl.
Funkar en häst bra barfota så är det jättekul!
Väljer man att ha en häst skodd (välskodd av duktig hovslagare) så är det också bra!
Friska fungerande hästar som mår bra är det jag (och alla hästägare jag känner) eftersträvar att ha oavsett om de har skor eller inte.
Mår hästar dåligt av en eller annan anledning ska de ha rätt hjälp (veterinär om det behövs) för att rehabiliteras på bästa sätt.
mvh Cia
Eftersom ni är så många i ert stall som har hästarna barfota borde det finnas underlag för en liten undersökning:
Upplever ni hästägare överlag att era hästar går/ rör sig BÄTTRE, SÄMRE eller OFÖRÄNDRAT med eller utan skor?
Det är DET som är det viktigaste för mig i alla fall- inte om man sparar på markerna. Och min häst stryker sig aldrig och de tappskor jag haft på 25 år är så försumbara att DOM argumenten inte skulle vara skäl att ta av skorna.
På optimalt underlag tror jag en rätt verkad häst rör sig lika bra som en rätt skodd häst. Sen är det ju kanske inte så ofta man bara rider på optimalt underlag (ridhus, mjuka skogsstigar). Jag har därför alltid haft tävlingshästar/hästar i full träning skodda, och skott unghästar i god tid inför visningar. Nötningen av hoven måste man ju också räkna med, vi som rider mycket på grusvägar nöter en hel del skor – och skulle antagligen nöta ännu mer hov om de gick barfota. Lite intressant är att jag precis läst om skoning/barfota i CG Wrangels Handbok för hästvänner från 1880-talet (julklapp till maken 🙂 ) Han skriver där att han tycker det skos alldeles för mycket, och att skon inverkan negativt på hovmekanismen. Han förespråkar även en ”tåsko” för hästar som går mycket på hårt underlag. På så sätt sparas hoven från nötning, men den kan fungera fullt ut och blir inte hämmad – dvs hoven har full rörelsefrihet i breddled i trakten, strålen går i marken och stimuleras, pumpar blod. Jag tycker det är intressant att diskussionen har förts på liknande sätt i över hundra år alltså!
Har rätt dåliga upplevelser av barfotaverkning, har aldrig haft barfota hästar (mer än unghästar) själv. Har bekanta som sysslar med detta och varit på föreläsning med min bekants förebild inom detta. Blev rätt illa berörd då personen i fråga hade väldigt svårt att ta kritik och svara på frågor utan att gå i försvar eller göra sig löjlig över de som frågade. Påminde om en sekt faktisk…. Min bekants hästar rids inte särskilt mkt och går på lösdrift så det är klart att de kan gå barfota. Jag har många gånger sett hästar som är halta, rör sig stumt och stelt som har blivit bättre när de fått skor men aldrig sett samma sak åt andra hållet så jag behåller skorna på mina hästar.
Sånt här är jättetråkigt oavsett vad man håller på med.
Tycker att folk som gör sig löjliga över andra är trångsynta och dumma och det säger mer om dem än om den som frågar och vill lära sig.
Sen hävdar jag å det bestämdaste att hästarna ska vara bekväma, annars får man spända och så småningom skadade hästar. Som hästägare måste man ge dem förutsättningar att kunna må så bra som möjligt oavsett skor på eller ej.
Jag försöker aldrig att påverka någon att sko av sin häst, detta är något som var och en måste känna själv att den personen är villig att göra. Det handlar om en process att hjälpa hästen (om den är lämplig för det) att få rätt förutsättningar att kunna bli en barfotahäst. Den vägen ska vara så smidig som möjligt och måste få ta den tid som det behövs och hästen ska må bra i hela processen.
mvh
Cia
Just med steget, så tycker jag att överlag får hästarna bättre skritt med tydligt att de sätter i trakten först i landningen. På Winston märks mest att han har mer koll på hur han sätter och lyfter sina hovar. Han var lite.. hmmm… biljarderande som skodd eller lite flaxig i sin hovförflyttning. Nu sätter han fötterna mer ”rakt fram nu” och med mer precision. Jag var inte helt nöjd med skoningen som Winston hade när jag köpte honom. Men det går jag INTE in på här.
Steniga paddockar eller stumma underlag, där blir han ”tassig” kortare i steget = Boots på.
De blir även säkrare på fötterna när de springer i hagen och duktigare på att ta sig fram i terräng (kanske inte så intressant på dressyrbanan).
Skulle nog säga att en välskodd häst med välbalanserade och välskötta hovar rör sig lika bra som en välverkad och välbalanserad barfota häst på ett bra underlag.
Bra underlag är vad de allra flesta eftersträvar att ha på sina ridbanor, de flesta ridhus brukar vara jättefina att rida i.
Det där med steget på hästen är ju också en utbildningsfråga. När hästen bär sig i bättre balans så rör den sig bättre och bogfriare och får bättre steg oavsett om den har järnskor på eller ej.
Birgitta, du ska inte ha en barfota häst. Du är ju nöjd med din skodda häst och din hovslagare.
När man är nöjd med det man har och har ett fungerande koncept så ska man hålla sig till det.
Alla förändringar kräver ju engagemang och arbete i allt vad det gäller att sätta sig in i och lära sig innan man kommer in i det och det blir vardag för en.
Min hovverkare kommer var 8 – 10e vecka, förr kom hen oftare. Men nu har vi lärt oss hur våra hästar ska underhållas. ungefär var 10:e dag underhållsverkas våra hästar av oss hästägare. Vi är flera stycken som har hästar barfota här i trakten och hjälps åt om det behövs, utbildar oss också tillsammans inom detta område och har proffs som vi kan vända oss till om vi undrar något speciellt.
Hoppas att jag ungefär kunde svara på din fråga även om det blev utsvävningar 🙂
Summerat:
Välskodd häst eller välskött barfotahäst, bör röra sig lika bra på fina underlag.
Jag tycker att det är väldigt bra att du Cia förklarar hur omständligt det faktiskt (i mina ögon) är att barfotasko korrekt- jag tror att det finns en del fördomar om detta om att ”folk barfotaskor bara för att dom är snåla”.
Men så mycket jobb som det krävs enligt dig och till samma kostnad som för oss som har skor så är det precis som du skriver inte aktuellt för mig att prova- jag HAR en hovslagare som är duktig på att sko MED skor, detta fungerar ypperligt och jag känner ingen barfota-hovslagare och har inte heller lust att själv engagera mig så mycket som det verkar krävas.
Birgitta,
Eftersom jag vet att detta är din hemsida och att denna ”debatten” inte spårar ut så vågade jag sticka ut näsan och skriva.
Annars gör jag inte det eftersom många ser detta som mycket provocerande och då blir det påhopp och massa dumheter som jag inte vill blanda mig i.
Var och en ska få göra så som den personen anser är riktigt för sig och sin häst.
Min filosofi är att så länge var och en mår bra och deras hästar mår bra så är det ett lyckat koncept.
Alla är vi olika och har många olika lösningar som fungerar och då är det bara att gratulera till ett lyckat koncept och att kunna glädjas MED varandra.
Det är det som jag tycker om med bloggen: att man kan få vuxna, kloka, erfarna hästmänniskors syn på olika saker; inte bara ”jag TROR….”, ”du är korkad” och andra liknande meningslösa kommentarer :).
Jag hade tex ingen aning om allt detta jobb som du beskriver med barfotaverkningen- alltid kul att lära sig något nytt.
Jätteintressant läsning Cia, välformulerat och informativt!
Tack, Cia the jättebra och intressant skrivet! Jag brukar också helt undvika barfotadebatten, av exakt de anledningarna som ges ovan. Känner som Birgitta, dvs att barfota inte är för mig, och jag rider väldigt mycket på grusvägar – försökte ha min unghäst oskodd, men han blev öm och har nu framskor, och kommer få bakskor snart också.
Jag är av den åsikten att om en häst behöver skor så skor man den och kan den gå barfota så är det bra, det måste inte vara antingen eller. Jag har dock hittills aldrig sett en häst som är barfota att ta ut steget ordentligt i dressyr. Jag har heller aldrig sett en häst som kan gå på alla underlag utan att ömma som är barfota. Därmed säger jag inte att det inte finns, men jag har inte sett det. Har en i min närhet som anlitar en ganska välkänd barfotaverkare och nä, jag gillar inte alls det jag ser.
Det som får mig att koka inombords är när barfotafolk ska försöka frälsa mig, jag springer inte omkring och försöker få folk att sko sina hästar, jag förutsätter att folk har en hovslagare som kan göra den bedömningen. En hovslagare ser till hästens förutsättningar och verkar/skor utifrån det. En hovverkare menar att alla ska kunna gå barfota, och det är så fel!
Själv har jag faktiskt aldrig någonsin stött på varken någon som barfota-verkar eller någon som HAR sin häst barfota- har ingen aning om vad det beror på nu när jag tänker efter….
Du pratar om ”bevis” för att det går lika bra, ett ganska tydligt bevis är hur många travhästar som är SNABBARE (!) barfota än med skot på!
Där kan man ju tala om ett tydligt mätbart bevis på att barfota är bättre än skott för dessa individer! 🙂
Däremot tror jag nog att det är enklare att ha hästen skodd, och har det själv också därför, men visst är det intressant med travhästarna?
Ja, om vi bara pratar om snabbhet är vissa hästar snabbare utan skor.
Nu är just FART tämligen ointressant för mig och säkert dig också- vad jag vill ha bevis på är för att hästar rör sig BÄTTRE (ur ett dressyr-perspektiv).
Tyvärr studeras dressyr forskningsmässigt knappt alls, finns inte ens studier som definierar vad ett ”bra” steg är så det finns ingen mätmetod för att säga om den blir bättre eller sämre barfota.
Men då får man ta till fall-studier och kolla med dem som testat och tyckt att det fungerat, hittade t ex denna artikel:
http://nativehoof.com/yahoo_site_admin/assets/docs/Medium_DresageTodayFeb2013Article.2370648.pdf
Jag tycker det är rätt intressant, och minns att min häst rörde sig lika bra innan hon skoddes också, men det är alldeles för krångligt att ha dem barfota tycker jag 😉
Så jag behåller skorna på, men kan tänka mig att om jag råkar ut för hovproblem som kan lösas med barfota-gång att testa!
Fast travhästarna går ju bara barfota under ett lopp, sen sätts skorna på igen, helt enkelt för att det inte funkar att ha dem barfota i den vardagliga träningen. Det är ju för att den hästen springer snabbare under ett kort lopp, inte för att det ökar hästens välbefinnande. Så att det är bättre för dessa individer att vara barfota…nä, de springer fortare under en kort stund. Det är ju så att man skalar bort så mycket som möjligt under ett lopp som det det bara går faktiskt:)
Mitt halvblodetssto gick barfota hela sitt liv. Hon hade väldigt fina stenhårda hovar och blev sällan ömfotad. Men då var jag alltid försiktig när jag red ut och slapp rida på grusvägar för jag hade bra skogsstigar att rida på. Hovböld fick hon bara en enda gång i sitt liv och det var när hon var högdräktig och därmed hade mer vikt. Jag har inget emot skor på något sätt utan hade direkt skott henne ifall hon behövt.
Nu har jag bara ponnyer här hemma och en unghäst så ingen är skodd, men unghästen kommer nog att få skor på när hon börjar ridas eftersom hennes hovar inte är optimala efter vad det verkar nu.
Jag läste artikel i en nättidning för något år sen eller två. Den handlade om någon person som tävlade riktigt högt uppe i klasserna och hade sina hästar oskodda. Journalisten hade försökt få tag på fler ryttare som tävlade i dressyr som hade oskodda hästar men alla ville vara anonyma. Ska se om jag hittar artikeln, i så fall återkommer jag med länk 🙂
Gör gärna det!
Emma Hindle var det som har oskodd häst eller delvis oskodd häst.
http://www.eurodressage.com/equestrian/2013/02/09/keeping-horses-barefoot-healthy-horse-ground
Var inte Valegro, Charlotte Dujardins guldmedaljör, oskodd? Eller blandar jag ihop honom med nån annan kanske…
Annars är det rätt många distansryttare som har sina hästar barfota (och i det begreppet inkluderar jag boots då, för det är ovanligt att kunna rida helt ut utan att behöva ha boots ibland eller på vissa tävlingar/underlag). Tror att barfota distanshästar är ännu vanligare i USA, t.ex i Texas där underlaget gissningsvis är mer skonsamt än våra grusvägar och asfalt – kan föreställa mig att i ett torrt klimat med sandigare mjukare terräng skulle barfota funka bättre än hos oss där det är så fuktigt och marken ofta är suboptimal.
En del distansryttare skor hästarna för vissa tävlingar, där de vet att underlaget kräver det, förresten.
Jag har länge funderat på hur resonemanget är varför och hur travarna reagerar på att få skorna avtagna på löpen.
Jag tycker det borde slita mkt på fötterna att få av och på skor så ofta, och det borde göra ont i hovarna när dom inte är invanda att regelbundet gå utan skor.
Kanske springer dom fortare pga stress orsakad av smärta? En hälta är svår att se om det är på alla fyra fötterna samtidigt.
Varför man tar av skorna på travare inför ett lopp beror på många olika orsaker. Du vill t.ex. få bättre fäste, (då tar man oftast av skorna bak) hästen går fri (om den vill slå sig med bakhovarna i framhovarna) kan man ta av skorna fram får då ett annat framsteg och ”hinner undan med framhovarna. Man kan ta av alla skor om det funkar bäst för den hästen. Man ändrar helt enkelt hur och när hästen lyfter hoven, hur långt steget blir och hur rörelse kurvan på steget blir etc. Hur hästen reagerar är olika men ingen tar av skorna om den blir sämre i fart och rörelseschema. Om hästens hovar slits för mycket kan man inte köra utan skor just det loppet för då presterar den inte och man får böte om hovarna skulle slitits så mycket att det blöder. Jag tror inte att dom springer fortare av stress orsakad av smärta för då blir det inte en bra prestation, det blir oftast galopp i stället. Om man planerar barfotakörning brukar man se till att hästen har tillräckligt med hov för att klara nötningen. Många hästar kan inte gå barfota p.g.a dålig hovkvalité eller behöver tyngden av skon för att trava bra.
Tack för ett intressant och vettigt svar.
Jag säjer definitivt skor. Har provat både och men skor är det enda som funkar för mina om jag vill kunna hålla igång dom ordentligt på olika underlag.
Jag plockade av skorna på mitt sto för lite mer än en månad sedan, då var hon skodd fram och barfota (verkad av hovslagare dock) bak. Hennes steg förbättrades avsevärt på fram när skorna togs bort, bak har hon redan ett bra steg. Hon har en god bogrotation av sig själv och är väldigt ”oförstörd” på det planet, men jag tycker nästan att rotationen blev ännu lite bättre när hon blev barfota. Hon ömmar knappt, även om jag funderar på att köpa boots till de gångerna som jag vet med mig att vi ska rida på grovt grus.
Föredrar man skor har jag absolut ingenting att säga om det dock, var och en gör som man själv tycker fungerar bäst! 🙂 Hade som sagt skor på hästen tidigare, tills att jag började intressera mig för hovanatomi, då kände jag personligen att barfota verkade trevligt. Dock är det en himla massa mer jobb nu än när hon hade skor, dessutom är det dyrare för mig. Att barfota sparar tid och pengar vet jag att man gärna säger, men det är ingenting som stämmer in i mitt fall åtminstone 😉
Jag använder en examinerad hovformsspecialist som verkar enligt SANHCP. Det mesta man hör i media om barfota rör ju de gångerna det gått snett, jag gissar (obs, gissar) att majoriteten av de fallen utgår från Strassermetoden. Den metoden är jag själv inget fan av. Vad jag gillar med SANHCP (vildhästmodellen) är att de verkar utifrån individens förutsättningar och inte en mall huggen i sten (som Strasser, exempelvis).
Såg siffror som visade att hela 43% av Sveriges hästar nu går barfota, själv blev jag förvånad, trodde faktiskt det var mindre! Sedan är det ju skillnad på avskodda hästar och barfotaverkade hästar, hur de var uppdelade inom de 43 procenten vet jag inte. Där kan man ju också få en hum om hur få fall som slutar lika dåligt som de barfotaverkningar vi läser om på olika medier. Finns ju många skoningar som är fel också, men som Cia säger är det lättare att dölja ömhet eller andra symptom med skor, sulor etc på. Inget är fläckfritt, varken traditionell skoning eller barfota – tyvärr! Man får helt enkelt hitta en yrkesman/kvinna som man känner förtroende för, oavsett om man väljer skor eller inte.
Tycker att Cia summerar det hela bra och klokt. Resonerar ganska precis som hon inom detta ämne. Var och en gör som man själv är bekväm med. Huvudsaken är att man läst på (och inte gjorde som exempelvis jag tidigare; hade skor ”för att man skulle det”) och baserar sina val utifrån kunskap man själv tycker känns relevant! 🙂