I morse, medan solen höll på att gå upp till en underbart solig dag, var jag ute med Soya och Archie på en tömkörningsrunda.
Eftersom det var väldigt fruset kunde vi bara skritta men efter 45 minuter ute så avslutade vi med 10 minuters trampträning inne i ridhuset.
Mig veterligt är tramp på hack inte någon direkt vedertagen metod men ni vet ju att jag kör enligt devisen ”whatever works….”.
Just eftersom det är så isigt och knöligt på många ställen valde jag idag en lite annorlunda runda där vi passerade ett flertal hus.
Jag kände mig som värsta fridstöraren där jag gick med Archies hovar ”klonkande” i asfalten klockan 06.30.
Lilla Mimmi gick i alla fall tyst som en mus :-)!
Ja, det är inte lätt att se vad jag vill visa med denna bilden så vida man inte har argus-ögon minst men bättre kort än så här fick jag inte på de 6 rådjuren (!) vi mötte under vår promenad.
Om man tittar rakt fram på åkern framför huset som syns längst bak så kanske man kan ana några prickar och detta är alltså rådjuren som troligen pga den långa vintern vågat sig fram så här nära. I vanliga fall syns de nästan aldrig till och då de någon gång skymtas är det på mycket långt avstånd.
Här har Soya fått syn på rådjuren men notera att hon SITTER! Trots att de bara befann sig ca 150 meter från oss räckte det med ett ”NEJ” från min sida för att Soya skulle sluta att fundera på om hon skulle ha rådjurssadel till middag.
Jag är mycket tacksam över att hon lyssnar så bra för jag har läst att whippets, sin ringa storlek till trots, faktiskt kan fälla rådjur genom att hoppa mot deras halsar!
Som synes inget optimalt underlag att jobba hästar på! Archie hade faktiskt inga probem med att skritta och det måste bero på hans broddar för själv hade jag, broddlös som jag är, långt svårare att förflytta mig graciöst över dessa isiga marker.
Jag är verkligen inte religiös eller något åt det hållet men idag uppfylldes jag totalt av en enorm lyckokänsla där jag gick med mina fina och så snälla djur i det underbara vädret. Man ska verkligen försöka njuta av livet och vara tacksam för varje dag. En av mina klienter dog för några veckor sedan i leukemi 3 månader efter att han insjuknat och han var lika gammal som jag så det får en onekligen att tänka till lite extra….
