Bläää…den gångna veckan har inte varit rolig minst sagt.
Det började redan på måndagen då jag fick veta att lilla Skyggis hade hittats så skadad i stallet dagen innan att hon fick avlivas.
Jag vet inga detaljer kring detta så fråga inget mer men det gjorde mig väldigt ledsen.
Detta lite märkliga djur fanns i stallet redan när jag flyttade dit för snart 6 år sedan och vi blev så goda vänner som det gick att bli med en katt som jag tyckte jag gav ett så passande namn.
Veckans andra bedrövelse var så klart att Vicke kändes halt när jag i fredags hade planer på att träningsrida på den bana där jag skulle ha tävlat i lördags.
Även om jag tyckte att min starttid klockan 19.30 kändes ”icke-optimal” (jag rider aldrig någonsin så sent) hade jag givetvis en miljon gånger hellre ridit både då och flera timmar senare än i stället behövt stryka mig.
Vad som felas den gode Vicke har jag ingen aning om och om det är en tillfällig skada eller något mer segt återstår att se- det kommer att bli en ångestladdad kommande vecka och även om jag som hästägare genomlidit många sådana genom åren tycker jag att det är lika förfärligt varje gång.
Hejdå fina Skyggis!
En riktig skitvecka.
Bra att ditt stall tar ansvar och avlivar katten när det behövs. Alltid tråkigt men ofta nödvändigt.
Hoppas du fått tag på en snar tid till hästen!