Som jag nämnde i föregående inlägg är det guld värt att ha tillgång till ett ridhus.
Idag blåste det halv storm när Mini skulle rida och ingen av oss var sugen på att se om Kreon skulle uppskatta ridning i paddocken under sådana omständigheter.
Nej, i stället blev det alltså ridhuset och där traskade pojken på så fint.
Det var en sann njutning att titta på honom och efter 20 minuter tyckte vi att det kunde vara nog för idag.
Soya och jag begav oss därefter ut på en långpromenad där jag fick agera får-räddare (mer om detta i separat inlägg) och nu är det en skön och lugn hemmakväll som hägrar.
Såret idag efter ridning ocn tvätt.
Kreon visar upp sin pojk-stövlett 🙂 (ibland tar han på en grå stövel som variation i stället).
Underbart att ni är igång!! 🙂
Hur ska du klara dig nu när mini ska iväg ? Då har du ingen tränare kvar ju 🙁
Åsa:
Tack! Jag är, som du förstår, mycket glad!
Anonym:
Jag tränar ju fortfarande för NN och hoppas kunna intensifiera denna träning under sommaren.
Dessutom har jag en ”plan B” och faktiskt också ”plan C”- lite typiskt mig som gärna har både hängslen och livrem.
Men jag väntar med att ”outa” detta tills Kreon är mer igång. Man vet aldrig vad som händer….
Så fint såret e nu 🙂
Sofia:
Ja, verkligen. Men med tanke på hur lång tid det tog att komma hit misstänker jag att det kommer att ta minst 4 veckor innan såret är helt läkt. Tack gode gud att det finns vetrap :)!
Lets just say that your posts mke me desire to comment, something which i usually never do.
Vetrap e en av de bästa uppfinningarna i världen för djurfolk. Kommer ihåg hur det va innan det kom…ett helvete att få bandage att sitta kvar :/