Dagens hoppträning började med att Vicke visade sina periodvisa drama-king fasoner vilket han faktiskt aldrig gjort i just hoppningen.
Jag hade hängt min långärmade hoodtröja över ett hinderstöd, något jag gjort ”hundra” gånger förut, men just detta plagg var tydligen en förklädd killer för Vicke blev fullständigt skräckslagen varje gång jag ens närmade mig detta hinder.
Till slut fick jag be en stallkamrat att ta bort tröjan för jag orkade inte tjafsa om en sådan skitsak men då var skadan tydligen redan skedd för sedan kastade sig Vicke åt sidan 3 (!!!) gånger när jag ville hoppa den serie med hinder där stödet med tröjan utgjorde ett av hinderna?!?!
Jag blev väldigt överrumplad för Vicke hoppar ALLTID och i alla lägen men någon gång skulle väl vara den första med vägringar.
Nåväl efter detta lilla dramautbrott började han hoppa lika fint som alltid, med några ”halvförskräckta” språng initialt men sedan väldigt avslappnat och bra.
Eftersom jag fick till så många bra språng valde jag att avsluta passet efter bara 30 minuter- då hade han känts jättefin i allt trav och galopparbete mellan hinderna också.
Vicke har känts ovanligt mjuk och fin på alla vis ett tag nu och det var väldigt kul att en stallkamrat som sett honom från dag 1 spontant påpekade att hans trav hade utvecklats. Precis det man vill höra 🙂 , eller i alla fall jag!
