Vad är er inställning till cirkus?
Om ni har/ hade barn: är detta ett evenemang ni hade kunnat tänka er att gå på?
Skulle det spela någon roll om cirkusen hade djur eller inte?
Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Posted
Vad är er inställning till cirkus?
Om ni har/ hade barn: är detta ett evenemang ni hade kunnat tänka er att gå på?
Skulle det spela någon roll om cirkusen hade djur eller inte?
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Gillar inte cirkus och skulle aldrig gå på det, att stänga i elefanter osv i burar och resa runt för att uppträda känns för mig väldigt fel. Det är vilda djur och de hör hemma i det vilda. Av samma anledning går jag inte på djurpark även om djurparkerna ofta har ett bättre syfte. Hade det inte varit (vilda) djur med så hade jag kanske gått om jag haft barn som tyckte det var kul, själv är inte akrobater och clowner min grej.
Cirkus är ok men tycker att vilda djur borde förbjudas. Tycker dock ok med djur såsom hästar och hundar.
Vilda djur på cirkus har väl varit förbjudna jättelänge? (i Sverige)
http://www.djurensratt.se/om-djurens-ratt/nyheter/cirkus-maximum-slutar-med-elefanter
En snabb googling visade att rovdjur och apor är förbjudna men inte t ex elefanter och reptiler. Jag håller med om att de borde vara det!
Håller med er båda!
Jag går ju gärna på cirkus, älskar det, men jag hade kunnat vara utan alla djurnummer faktiskt, möjligtvis hundar, men de andra blir bara jobbigt när man ser så fantastiska djur trängas in och förnedras i en pytteliten manege. Tänker att man kunde ha kvar hund och shetlandsponnier kanske?
Usch nej! Sen fick jag faktiskt frågan vad som är skillnad mellan dressyrhästar och cirkushästar av en ikke ryttare. Jag hade svårt att förklara. Många(givetvis inte alla) dressyrhästar har nog ett trist liv. Liten ensamhage, inga uteritter eller hoppning. Allt för att ryttaren är feg alternativt självisk. Själv hade jag tyckt att det var pinsamt att inte kunna rida ut eller hoppa lite på min dressyrhäst. Ibland känns det som en del fokuserar på fel saker och i längden tror jag variation är bäst
Fast det där är väl ändå en ganska fördomsfull bild av dressyrryttare? Jag känner nog ingen dressyrryttare som inte ger sin häst ett bra liv. Sen vet jag faktiskt inte heller hur mycket variation en häst behöver för att ”inte ha trist”. Men visst tycker min dressyrhäst att det är kul att rida ikapp med sina polare på stranden och sånt, men jag tror jag är den som uppskattar det mest.
Får nog säga att det är stor skillnad på den genomsnittliga dressyrhästen och en cirkushäst. Jag vet inte många dressyrryttare som inte rider ut eller som inte släpper ut sin häst. Hoppa eller inte kan ju kvitta så länge man rider varierat i övrigt. Jag rider ut med min dressyrhäst som går i hagen 7-19 på dagarna. De flesta jag känner håller dressyrhäst på samma sätt. Håller med Anna-Kajsa om att det var en fördomsfull bild av dressyrryttare och jag känner inte igen alls…
Ja det är en fördomsfull bild av dressyrryttare, baserat på det jag själv sett. Men även de bloggar jag läser…..där man ska ”försöka” rida ut sin häst. Alternativt ”går” den inte att rida ut….suck!
Har sett alltför många dressyryttare som gömmer sig i ridhuset. För att inte tala om många av dessa elitryttare(inom dressyr, finns säkert inom hoppning också) som öppet erkänner att de inte har sina hästar ute.
Det svåra är delvis tycker jag, att veta vad en häst själv vill och föredrar.
Hur mycket variation vill den egentligen ha tex (om vi bortser från att det ur en hållbarhetsaspekt är bättre med tex varierat underlag).
Men blir hästen nöjdare av att tex ridas ut X gånger i veckan än att bara ridas i ridhus?
En del hästar visar tydligt vad de känner och vill- andra inte.
Kanske är jag en blind dåre men tex Vicke verkar ALLTID nöjd, vare sig han går i ridhuset, rids ut, står ensam i en grushage eller går med sällskap i en gräshage.
JAG är MYCKET mer nöjd med att rida varierat för HANS skull men frågan är om han faktiskt bryr sig?
Kan delvis hålla med men hästar är inte alltid så enkla att läsa. Men det säger väl sig lite själv att livet för en häst i gräshage med kompis är betydligt roligare än ensamhage med grus. Även om man inte direkt märker en superskillnad så får han ju utlopp för många av sina naturliga beteenden med sällskap. Tycker det är lite synd att så många resonerar att ” de verkar ju inte må dåligt”. Nä hästar är otroligt anpassningsbara och en del är alldeles för snälla för sitt eget bästa.
Det dar problemet med att gomma sig i ridhuset hor val ihop med det jag laser ratt ofta om att ’vanliga’ hastar inte finns att tillga, utan alla valjer hastar som star sa hogt i blod att de knappt klarar av dem? Kan mycket val forsta att man inte vill rida ut pa en ’galen’ hast, men ska man verkligen ha en SA galen hast att man bara kan rida pa en inhagnad ridbana/hus?
Jag tror du har en viktig poäng där, de flesta som rider är ju inga elitryttare utan vanliga medelmåttor (inget fel i det många medelmåttor rider jättebra) men många har för heta hästar. Kommer aldrig prioritera kapacitet framför temperament igen, de dagarna är förbi. Kan man få bägge delarna så är det ju bra men om man måste välja…
Det förekommer ja (att man bara vågar rida ”fin men elektrisk” häst på bana)- läser man tex Nina R:s blogg finner man ett utmärkt exempel på detta.
Jag ser faktiskt skillnad även på mina egna hästar.
Tex Decima och Archie kunde gå genom eld och vatten ute och det fanns aldrig i min sinnevärld att jag kunde ramla av. MEN; båda var ”sega” att rida på bana.
Vicke är aldrig seg men trots att han såldes som ”supertrygg att rida ut på” så vill jag påstå att han inte alls är så trygg som mina andra hästar ute.
Han är snäll till 95 % men kan hetsa upp sig ohyggligt om han blir rädd- de andra var snälla till 150 % och gick i princip inte att hetsa upp.
Ja, att just gräshage med kompis är att föredra framför ensam i grushage även ur hästens perspektiv borde vara ganska självklart men hur är det som sagt med variation i ridningen?
Är de hästar som aldrig rids ut ledsna för det? Skulle de må psykiskt bättre av att ridas ut? Är det bättre med ridhus och bra ryttare som rider ”rätt” än uteritt med kass ryttare på ryggen?
Jag håller med dig fullt ut här. Jag köpte ju en häst som var extremt obekväm med att rida ut, hon hade inte gjort det från början och tyckte det var läbbigt rent generellt. Hon gillar däremot att arbeta och svänger gärna av mot ridbanan om hon själv får välja. Nu ville ju JAG rida ut och göra annat än rida på banan med henne, så jag har jobbat med det tills det funkar. Men jag tror fortfarande inte att det är det som hon tycker är roligast, och jag tror faktiskt inte hon bryr sig om variation heller, varför skulle hon? Men matte gillar variation, och då blir det variation. Ensam i liten hage är en annan sak, men det handlar väl sällan om ifall det är en dressyrhäst eller inte – snarare om vilket uppstallningsalternativ ägaren valt.
Fast ryttaren är väl kass oavsett om de rids i ridhus eller är på uteritt? det är ju bara konstigt att ställa de två emot varandra. Tror inte att hästar blir ledsna över att inte får ridas ut. Däremot tror jag det är bra för deras psykiska hälsa och arbetesmoral. Variation tror i alla fall jag ger en gladare och mer hållbar häst.
Sen tror jag precis som med allt annat, det handlar om hur ofta man tränar på det och hur lång tid man är villiga att ge det.
Jag tror ju att hästar är ganska enkla djur på det sättet att de anpassar sig till hur det ser ut, en häst som bara går i ridhuset tror jag inte är olycklig så länge man rider på ett schysst sätt. Så klart att om man rider hårt och illa så är hästen olycklig den stunden den är i ridhuset men den går inte i hagen efteråt och är ledsen för att matte var dum den timman som tillbringades i ridhuset eller går och våndas över nästa dags pass. De lever i nuet och anpassar sig samt gillar det den är van vid. Precis som jag tror att de inte går och tänker att ”om jag bara fick vara ute mer eller ridas mer i skogen”. Sen kan det finnas många anledningar till att ha hästen ute med kompisar och rida ut ändå. Jag vet ju att hästen mår bättre om den får gå i flock även om den inte går och sörjer det om den den inte får det helt enkelt för att den inte har den tankeförmågan. Jag förstår också att hästen lär vara friskare om den får mycket utevistelse och att den kommer hålla bättre om jag rider ut och kanske hoppar ibland. Min gamla pålle hatade att rida ut, hon var på helspänn och betedde sig för jävligt emmellanåt. Jag jobbade ändå på med det dels för att hästen skulle ridas varierat men framförallt för att hon blev odräglig på ridbanan och i ridhuset om jag aldrig red ut. Red jag ut 1-2 gånger i veckan så var hon jättetrevlig att rida annars men om jag lät bli (t ex under vintern när det var för halt för att ägna sig åt skogsrodeo) så var hon hemsk i ridhuset, hon flög i luften för allt! En hostning, en fläck på väggen, en hög med hästskit m.m m.m. Så för att ens kunna rida vettigt så fick vi ta oss ut i skogen oavsett vad hästen tyckte om det. Och nej hon vande sig aldrig, hon var lite bättre som 17-åring än som 7-åring men det var marginellt. Hon lärde sig aldrig och det var alltid med hjärtat i halsgropen som vi tog oss ut, man visste aldrig vad hon skulle hitta på . Ibland var det helt smärtfritt men man visste aldrig. Vi red mkt på ridbanan och det gick bra trots mkt att titta på där. Hon gillade nog helt enkelt ridbanan/ridhuset bättre. Nästa häst SKA vara van vid att ridas ut och uppskatta det, aldrig mer att inte kunna njuta av att rida ut även om jag helst rider på banan så vill jag ändå kunna rida ut och tycka att det är roligt.