Ja, ni som har läst bloggen i flera år anar säkert vad rubriken betyder och tyvärr….Soya finns inte mer.
Hon avlivades för några dagar sedan och jag klarar fortfarande inte av att prata om det och bryter ihop i okontrollerade gråtattacker flera gånger om dagen.
Även om beslutet var mitt och fd makens och vi var rörande överens så är det ändå hur tungt som helst och det finns inte heller någonstans att ”gömma sig” och inte bli påmind om henne- hon var ju alltid med precis överallt.
Det var den kroniska tarminflammationen som hon ådrog sig förra våren som gjorde att vi fattade detta tunga beslut- vi hade provat flera olika mediciner och olika doser av dessa men kände nu att vi ville sätta stopp- INNAN Soya blev för sjuk och innan den alltid glada hunden förvandlades till något annat med kanske smärtor och lidande.
Och det är väl därför det delvis känns så tungt och också overkligt att hon inte finns mer- hon var för blotta ögat lika pigg och glad in i det sista.
Men ständiga diarréer, att hon hade börjat magra av, inte ville äta den mat hon BORDE men gjorde allt för att stoppa sådant som hon blev sjuk av i gapet, inte ville äta den medicin som tidigare slunkit ner så lätt och att pälsen hade blivit väldigt gles på grund av allt cortison, tja allt detta sammantaget gjorde att vårt beslut kändes rätt.
Och vi visste att vi skulle vara precis lika ledsna om några veckor eller månader men att vi då dessutom kanske skulle ha en totalt utmärglad hund som inte mådde bra och som vi skulle känna att vi hade ”plågat” i onödan bara för att vi inte klarade av att göra det som var bäst för HENNE i tid.
Så lilla snabbspringaren fick sluta med flaggan i topp, allt gick lugnt och fint tillväga men för oss som finns kvar är det inte så lätt just nu.
Jag vet att många kommer att bli jätteledsna av att läsa detta vilket gör det ännu svårare att skriva om- hon var väldigt lätt att tycka om och jag sa ofta att man fick ha ett hjärta av sten för att inte fatta tycke för henne.
När tidigare hästar har lämnat mig har det också varit tungt men då har ändå tanken på och planerandet av en ny häst varit en stor tröst och avledare- någon ny hund kommer jag däremot inte att köpa av flera olika anledningar så det kommer nog att ta lång tid att komma över detta hemska misstänker jag.
Men så är djurägarens lott, det vet man när man ”ger sig in i leken” och inget man kan undvika eller smita ifrån.
Beklagar sorgen…
Beklagar din förlust Birgitta.
Styrkekram!
Beklagar verkligen. Fina Soya som jag inte träffat i verkligheten men ändå har en så klar bild av. Styrkekramar
Beklagar verkligen. Så fruktansvärt hemskt.
Starkt beslut av riktiga djurvänner. Förstår det blir tomt…
Kramar om
Många kramar från mig och Zahra! Förstår sorgen, jag kommer att sakna henne och bilderna på henne mycket. Det har varit så roligt att se bilder på Soya och se hur lik Zahra hon varit. Kommer minnas våra besök och med glädje, men med saknad.
Ett klokt men jobbigt beslut. Det är priset man betalar för att få ha glädjen med att ha djur, och det är tungt. Men som en sann djurmänniska ser du till djurets bästa.
Beklagar!!
Att förlora en hund kan vara lika hemskt som att förlora en människa. Jag är fortfarande inte över förlusten av min tax, och det är många många år sen nu. Fortfarande svårt att prata om honom. Finns inga råd att ge, alla människors sorg är olika, men ett bra tips är att stålsätta sig för ”grodor” och annat hjärtlöst som kan komma ur mer eller mindre välmenande bekantas munnar. Styrkekram!
Beklagar, vad sorgligt. :-(:-(:-(
Finaste lilla Soya! Så hemskt! Beklagar innerligt och lider med dig, Birgitta!
Jag beklagar verkligen. Det finns inget värre än att behöva ta det beslutet.
Beklagar verkligen förlusten av fina Soya! Utan att känna er mer än så här så lämnade Soya avtryck även i mitt hjärta, så som jag tror att hon gjorde med alla hon träffade. Kram <3
<3
Så ledsen för din skull <3 Vet hur det känns, och det finns inget tröstande att säga.
Så tråkigt, beklagar sorgen!
En klok djurägares beslut i helt rätt tid! Beklagar dock, då tomrummet blir lika stort ändå 🙁 <3
Birgitta , vi är så ledsna och beklagar från hjärtat att hon är borta! Fina, lilla Soya som gett oss och våra vovvar så mycket glädje. Vi tänker på och saknar ofta våra fina promenader i Dalby. Vet precis hur ni känner det, kramar till er.
Beklagar. Tröstkramar
Men åhhhh, nej 🙁 Beklagar sorgen Birgitta, vet precis hur du känner dig nu och lider med dig, en sådan oerhörd sorg. Så starkt att ta beslutet, det är just det som är den där enorma kärleken och osjälviskheten. Tänker på dig, massor med kramar!
Nej så tråkigt! Beklagar verkligen förlusten.
Helt rätt beslut enligt mig, även om det aldrig är lätt
Kära vän!!
Jag blir också såå ledsen, fina Soya… Och stackars du! Tänk så mycket vi pratat om det här och ändå… Du är klok och du har gjort så rätt… Kramar!!
Åh, så himla sorgligt. Beklagar verkligen 🙁 Såg blogginlägget imorse och det högg till i hjärtat. Ikväll hade vi tid hos veterinären för att kolla Zvante, han har ju också levt på lånad tid de senaste åren. För oss blev det positiva besked, men det är hemskt att leva med ett mörkt moln över sig hela tiden.
Så oerhört tråkigt. Beklagar.
Tråkigt. Men beslutet låter rätt. Det krävs ofta mod och styrka att ta rätt beslut. Fastän man vet att det är rätt. Beklagar din förlust.
Usch vad tråkigt!! 🙁 Vilket svårt men klokt beslut.
Så sorligt, beklagar sorgen
Finaste Soya! Beklagar verkligen, tufft beslut men ändå så rätt!
Beklagar och förstår att det är jobbigt Det stora minuset med att ha djur…
Ja, det är det absolut.
Och det är väl det man får väga; för mot nackdelar med att ha djur. Om det är värt det. I dagsläget känns det värt för mig att ha häst men inte hund.
Jag beklagar förlusten. Oerhört sorgligt att höra. Dock är det fint att tänka på all kärlek som Soya fick i livet. Så ska alla djur ha det.
Tack!