När ni rider ut; vad använder ni uteritterna till så att säga?
Är det främst för att bygga kondition, låta hästen få en lite ”slappare” dag, miljöträna hästen, variera arbetet utan någon egentlig ”träningsplan”?
Ja, det kan finnas många olika anledningar tänker jag men brukar ni medvetet och i förväg tänka tex: ”idag ska jag ut och klättra för att stärka bakdelen” eller ”idag ska jag galoppera riktigt länge för att förbättra flåset på min häst” eller blir det mer som det blir på uteritterna?
När man rider dressyr tycker jag nog att de flesta har en plan för både dagens pass och träningen på lång sikt men hur är det med uteritterna?
Själv använder jag mig uteritterna för flera olika ändamål.
Ska Vicke ta det lite lugnare en dag så rider jag tveklöst ut. Ser det då också som en bra variation från ridhus/ ridbanejobbet.
Ibland planerar jag in ett klättringspass eller att jag ska trava och galoppera långa sträckor av de skäl jag gav exempel på ovan.
De gånger jag ridit ut med andra har jag fått uppfattningen att man INTE ”har en plan” utan att man mest rider lite ”halvdant”- travar och galopperar där underlaget är extra inbjudande till detta och skrittar merparten av turen.
Ser också att man ofta rider ut i 30-40 minuter vilket för mig i princip är ett rent ”vilodags-pass” så vida man inte rider otroligt aktivt under dessa minuter (vilket de ryttare jag ser inte gör).
Själv vill jag försöka att vara ute i alla fall en timme och då verkligen ”hålla igång” så vida det inte ÄR en vilodag men då vill jag ändå hålla mig till den där timmen annars känns det liksom inte som att det har blivit något av passet eftersom våra uteridningsmöjligheter innebär en hel del skritt om man inte ska trava och galoppera på 70-vägar.
Ibland (varje vecka) behöver min häst komma ut och göra just ingenting. Se sig omkring, inga krav bara terapi för huvudet. Ibland har jag andra krav på uteritten men oftast inte.
I princip alltid en plan 🙂
Det varierar verkligen. Oftast har jag ett syfte, vanligtvis konditionsträning eller styrka/klättring, men jag kan även t ex rida ut med vänner för att vara social. När jag haft mycket på jobbet och varit allmänt stressad tycker jag att det är skönt för min skull att rida ut helt kravlöst och bara umgås med min häst.
Konditionsträning genom galoppintervaller, styrketräning med klättring. Återhämtningsdag med skritt, oftast med mig bredvid hästen istället för på. Eller lugna turer bara för att stressa ner och för att jag mår bra av det, och jag tror att även min häst gör det. Oftast har jag alltså en plan eller syfte med uteritterna men ibland tycker jag att det skönt att släppa alla krav och all planering och bara va 😉
Jag planerar alltid min ridning, men inte som du gör verkar det som utan en mer långsiktig plan?
Ridet aldrig ett pass för att träna slutor eller bakdel, men alltid i syfte att uppnå nästa stora mål liksom?
Lite är det väl med utbildningstrappan som grund, och med syfte att uppnå vissa kvaliteer eller rörelser, men inte som att jag rider ett pass för att träna slutor liksom? På ridskoletiden var det ju så, att varje pass hade en rörelse eller ett moment som tema, men mina ridpass är nog mer långsiktigt tänkta än så tror jag?
Glömde mitt eget namn på din blogg tydligen 😉
Uteritterna kan jag använda till styrke och/ eller konditionsträning vilket man väl får räkna till långsiktig träning.
Kan också rida ut kravlöst vid vilodag.
När jag dressyrtränar tänker jag mycket sällan (aldrig) att jag ska träna på EN specifik sak under passet utan mixar sådant som lösgör, sådant som ingår i programmen jag tävlar och sådant som ingår i program jag vill tävla i framtiden. Ibland kan detta vara samma sak.
Både som avkoppling för hästen och träning, lite olika från gång till gång. Men mest för variationen, bra att variera underlaget och låta hästen få lite miljöträning. Om man bara rider hemma på ridbanan så blir hästarna ofta rätt tittiga.
Har ingen ridbana sa jag rider alltid ut, skolar langs med skogsvagarna, klattrar mycket (tja, det GAR inte att rida ut hos oss utan att rida upp eller ner!!) och skrittar/travar, har daligt med galoppvagar, det vore bra. Finns en ridbana att hyra nere i byn, men den ligger precis vid en hart trafikerad vag sa det ar svart for mig att rida dit och tar minst 30 min, sa kanns inte direkt aktuellt – jag menar 30 min dit, inkl ett par rejala backar, rida pa banan och sen 30 min hem – visst, vore ju bra for konditionen men tar en erbarmerlig tid sammanlagt. Drommer om en ridbana hemma, men £25K… suck…. Daremot kommer jag kora hasten till stranden och till ’gallops’ (kapplopningstraningsbana… eh.. vad hetere… Hm…) nar det blir dags att gora mera snabb-jobb.
(kor dotter & ponny till den ridbanan for traningar, tar 5 min, mkt enkelt, sa det kommer jag gora med Jacinto nar han ar litet mera resvan, kan hyra den ridbanan for £5 och sen tar tranaren £25 per timme, eller sa kan jag kora till nan annan tranare langre bort i och for sig. Men just nu haller Jacinto pa med lasttraning da han aldrig rest innan han blev levererad till mig).
Beror lite på vad jag velat uppnå under veckan och vad jag gjort, hästens status, min status mm;)! Ibland jobbar jag med något som man jobbat med i markarbetet under ridhus/banpass, som övergångar, tempoväxlingar, sidvärtes och rakriktning, enkla byten mm.
Vissa uteritter är till för muskelbygge och stärkande arbete som klättring, trav på grusväg, skritt på asfalt kondition. Då rider jag bara rakt fram utan att hålla på med annat! Det är inte så att jag har en spikad plan utan det beror lite på hur hästen känns och vad som känns nyttigt för det övriga upplägget. Sedan är det ju rena skrittpass för återhämtning också. Så jag använder nog mina uteritter som ett kompelement i det större sammanhanget!!
Håller med någon ovanstående om att en dag i veckan kan det vara skönt med planerad ”slappisridning”, men annars kan jag typ inte rida ut med någon annan, för om jag känner att hästen står emot eller är stel, så vill jag gärna lösgöra det även om jag är ute och rider. De jag brukat rida ut med har ingen förståelse alls för detta, utan är mer av slaget: ”här är det mjukt, nu galopperar vi!” Medan jag kanske hellre ville fokusera på skänkelvikningar i skritt. Lösning: Jag rider ut själv och de flesta uteritterna har samma mål som banan-pass: att hästen ska vara lösgjord och arbeta korrekt.
Jag har inte helt lätt för att hitta bra uteridningssällslap; främst för att det ofta är så att det andra ekipaget inte håller samma tempo som jag och Vicke och som jag tycker är optimalt.
Jag vill varken sitta och ”jaga” honom i skritten eller ständigt bromsa in honom och att slängtrava är definitivt inte min grej.
Leon håller exakt tempo som Vicke och då blir ritterna trevliga men om jag måste sitta och jaga min häst för att inte hela tiden hamna långt efter så blir jag bara sur.
Och många rider lite väl ”flängigt” just när de rider ut eller så är det jag som är för mycket ”kontrollerad dressyrryttare” 🙂 ?
Tycker som du att det ar jattesvart att hitta nagon som rider sa som man sjalv vill. Jag rider helst ut med min mamma, fast tyvarr bor hon 2h fran mig (nar hon ar hemma, hon ar bortrest ca 6-8 manader om aret), sa det blir inte mycket ridande med henne nufortiden. Alternativt att jag rider med min dotter som ar 9 och fortfarande gor som jag sager – fast helst vill rida fortare, alltid!
Visst rider en del ryttare for flangigt, men for det mesta tycker jag att de jag kan fa som ridsallskap bara vill skritta och skritta och skritta i all evighet – det ar for brant, eller for hart eller for mjukt eller for lerigt eller for uppat eller nerat eller eller eller…alltid nagon anledning till varfor man ska skritta. Tycker inte det gar att skola hasten i sallskap pa nagot vis, for da fokuserar man sig inte riktigt? Sa om jag ska rida ut med nagon som bara ska skritta pa lang tygel (vanligen pa en storre hast som ar langsammare an min arab som marscherar pa ganska kackt) kan jag inte uppfylla mina ridplaner, kanns det som. Sa jag rider val helst ensam faktiskt.
Sen har jag nagra distansryttarkompisar som rider galet fort och jag vill inte flanga pa i den farten, men det ar vanligen for att deras hastar ar erfarna tavlingshastar och ligger i hardtraning, sa inte nagon bra kombo med min unghast! Sa det undviker jag ocksa. Dar kan man verkligen snacka om att flanga pa!!! :O
Det beror lite på om jag rider ur ensam eller vem jag har som sällskap. Rider jag ihop med dottern blir det mycket över lösgörande jobb med övergångar och sidvärtes då hennes lilla b-ponny inte travar så snabbt. Rider jag ut ihop med min kompis som konditionstränar sin makes nordistravare så blir det ju ffa konditionsträning. Rider jag ut ensam så varierar det vad jag gör. Men jag har alltid en plan och jobbar hästen.
Hade Leon gått bestämma hade ni fått kuta efter både i trav o galopp Själv har jag alltid en plan oftast i samarbete med Marlene. Sedan kan man behöva impulsa beroende på underlag och andra saker som kan dyka upp under ridturen men målet håller jag fast vid. Sedan har jag ju endast en dag i veckan på ryggen och den andra från marken så det viktigaste målet för oss är ju en glad och kul uteritt 🙂