En vecka med mycket dressyr- 3 dagar i rad som avslutning.
Någon gång tycker jag inte att det skadar men inget som jag vill göra till en vana.
Det blev även 2 vilodagar (en mer än vanligt)- inte heller något jag tycker är nödvändigt men inte heller det är några problem för Vickes del.
Jag känner mig lyckligt lottad med en häst som aldrig känns stel eller blir istadig/ ”vild” av vila- det är bara att hoppa upp och rida 🙂 !
Meetinget var något jag nästan inte trodde att jag skulle få uppleva så det var ju skönt att vi kom iväg och att jag kunde rida mina klasser utan problem.
Min man filmade alla klasser och det var roligt att se en del förbättringar sedan sist han stod bakom kameran (telefonen ha ha ha) vilket var i oktober/ november förra året.
Som jag har berättat förut finns det så gott om tävlingar i Skåne att man verkligen inte BEHÖVER åka på meeting men för oss blev det nästan som en liten minisemester eftersom hela familjen följde med.
