Om ”en häst” (läs: dumma Vicke) har runt 10 fullt ”funktionsdugliga” träd i sin hage där mycket eller lite regnskydd erbjuds helt utan förpliktelser; varför väljer man då att stå som en korkad staty mitt i hagen, utan skydd, i hällande ösregn?
Tja…den frågan kan nog bara en viss Vickster svara på och jag nöjer mig med att (åter) konstatera att ”vissa” hästägare (läs: dumma jag) inte behöver kasta sig iväg till stallet alla gånger för att ”ta in den stackars hästen som säkert är dyngsur i ösregnet och ännu säkrare absolut vill in i det torra stallet”. Hmmmm …….
Jag hade för några år sen mina två shettisar i egen jättefin lösdrift med upphalmat till bukhöjd, torrt, ljust & fint, skydd för vind & lite att tugga på. Låter väl jättebra ? 🙂
Hittade ofta bägge ståendes mitt i hagen med rumpan mot regn & snålblåst eller med ett snölager på 10 cm på ryggen……. Jag ”skällde” på dem & sa åt dem & gå in men inte då 🙂
På sommaren låg de dock där som två döa sillar halva dagarna i skydd från värme & flugor.
Man kan bara konstatera att hästar är inte människor men det är lätt att tycka att de ska tycka & känna som vi….. 🙂
Det är väl lite som när vi människor tycker att hästar ska äta högt böljande gräs medan de föredrar det korta…..
Jag vet, men det långa gröna saftigt krispiga måste ju ändå vara godare 🙂 Men tydligen inte…… Jag brukar gå till en (enligt mig mycket god gräsplätt) för att beta men slutar alltid med att de dragit med mig till det korta naggande goda 🙂
Kan ej svara för andra hästar men min T gillar inte när det droppar på täcket från träden, antar att det både hörs och känns mer än vanligt regelbundet regnande =)
Som sagt; djur är inte alltid lätta att förstå sig på 🙂 !