En fd stallkamrat sa nyligen skämtsamt (?) att det bor en ”hoarder” i henne vad gäller foder och strö nu när hon har eget stall och jag känner absolut igen känslan 🙂 !
Som inackorderad riskerade man att hamstra häst och ridprylar- nu är det hästmat och strö! Håller ni med 🙂 ?
Igår fick jag hem 2 rundbalar halm; inte precis för att jag absolut behöver dom men mer ”för att det kan vara bra att ha” 🙂 !
Jag ”skyller” dels på att halm kan lagras i flera år och dels på att det är många gånger vettigare att strö en lösdrift med storbalshalm.
Och vem vet när jag kan behöva strö upp just lösdriften?
Inte för att jag planerar att ta hem x hästar till men om inte annat kommer jag nog att använda lösdriften nästa sommar så att hästarna kan gå in där när det är för varmt ute. Och visst; det är långt till nästa sommar och mina planer kanske inte alls blir verklighet av olika anledningar men jag vill ha möjligheten och lägger gärna några hundralappar extra på att öka mina alternativ.
Har faktiskt varit med om precis tvärtom, stod en mkt kort period i ett stall där det aldrig köptes hem foder/strö förrän det var slut. Så man fick alltid flänga runt i panik och hämta hö för att det var helt slut, och antingen packa in i bilen eller köra till macken och hyra släp, eftersom inte den som hade stallet hade eget. Även kraftfodret tog ”alltid” slut… Och nej, man fick inte ha eget foder, utan det skulle stallet stå för. Naturligtvis helt galet och ohållbart.
Så var det i ett stall jag stod när jag var knappt myndig och hyrde en häst över sommaren.
Ägaren hade så ont om pengar att han åkte och köpte ”småportioner” av tex halm fast vi hade ganska många hästar i stallet. Det räckte ju bara några dagar och var precis som du skriver helt galet. Idag skulle jag så klart aldrig acceptera något ens i närheten.