Jag har aldrig reflekterat över detta men det låter sant ja.

Stämmer i alla fall bra på mig själv även om jag försöker att INTE svära. Tycker egentligen inte att det låter så trevligt- ibland snarare obildat.

Hur är det med er? Svär ni som borstbindare eller är ni som en gammal klasskamrat jag hade som då hon blev RIKTIGT arg kunde drista sig till att säga ”för sjutton gubbar” ?!?!?! Jag tyckte redan då, på stenåldern, att detta lät som ett uttryck från då Jesus gick i kortbyxor :)!

Köpte detta GODIS som ser ut som små prydnadsstenar- fiffigt va?

Ingen risk att någon stoppar det i munnen  av misstag he he….

Idag tänkte jag ställa en fråga som absolut inte har med hästar att göra men som jag har funderat på (ja…mina tankar går ibland de konstigaste vägar…):

 Brukar ni använda handbromsen till vardags och oavsett var ni parkerar?

 Jag gör det aldrig så vida jag inte står i någon form av lutning men har märkt att många ALLTID använder handbromsen.

 Vi har ju tjänstebilar på jobbet och jag skakar ofta förundrat på huvudet åt den åtdragna handbromsen i vårt garage- var tror man att bilen ska rulla iväg där tänker jag för mig själv.

 Nu var det så länge sedan jag tog körkort att jag inte minns vad man lär ut på körskolorna- troligen är de väl noga med handbromsen?

 Minns förresten när JAG tog körkort på stenåldern: då skulle man VARJE GÅNG innan man satte sig i bilen göra en SÄKERHETSKONTROLL som bland annat innefattade att gå runt bilen och titta på alla däcken (så att man inte hade fått punktering).

 Jag har aldrig någonsin under min snart 30 år med körkort sett NÅGON göra denna säkerhetskontroll- har ni?

Så var det då dags att åter hylla mina kära bilmekare på RK-bilskrot i Malmö.

Scenario:

Jag kör hem från jobbet i fredags och tycker på hemvägen att bilen känns lite ”skakig” att köra i höga hastigheter.

Hemma känner jag på däcken och fälgarna och bränner mig på ena framhjulets fälg.

Kastar mig på telefonen innan min verkstad hinner stänga och får löfte om att få komma direkt på onsdag, dvs efter alla röda dagar.

Kör dit onsdag morgon- får låna den ena mekarens bil under dagen så att jag kommer till jobbet.

Blir uppringd efter 2 timmar, bilens bromsar har smorts upp, kostnad 300:– MED KVITTO.

End of story.

Ja, kära vänner- jag är offer för ett grymt och ofrivilligt experiment; vår parabol har lagt av sedan i tisdags (!) och jag har sedan dess inte kunnat se en sekund på tv.

Som ni kanske förstår (eller inte?) är detta en hård prövning- jag är ständigt på väg mot tv:n eller fjärrkontrollen bara för att i sista minuten inse ”näjustdetnä….det går ju inte”.

Får väl i sammanhanget ge VIASAT en eloge som kunde ha skickat ut en tekniker redan i fredags eftermiddag (och som dessutom gav oss 1 månads gratis tv-tittande eftersom vi nu är utan kanaler) men då kunde varken jag eller maken omöjligt vara hemma så det fick bli ett bokat besök nu på torsdag i stället.

Sägas ska att jag EGENTLIGEN inte betraktar mig som någon ”tv-fanatiker”, det finns endast en handfull program som jag verkligen följer men jag har alltid på tv:n på kvällarna och har som bakgrund till när jag sitter med laptopen i knät.

Så att vara utan dator hade varit långt värre men ändå…

Vi får väl se hur jag överlever experimentet ”leva utan tv- går det?” men jag kan redan nu avslöja att kvällens sista avsnitt av Downton Abbey kommer att ses hos moderskapet- DET vill jag inte missa för allt i världen!

Ibland är jag onda Birgitta. Ja.

På tal om min 78-åriga faster, och detta har VERKLIGEN ingenting med hästar eller andra djur för den delen att göra, så frågade jag henne nyligen nyfiket om vad hon tror att folk i fd Jugoslavien anser om Zlatan (Ibrahimovic).

Räknar de honom som ”jugge” eller svensk undrade jag eftersom ju många svenskar tycker att han är svensk.

Hennes mycket bestämda svar var att han ABSOLUT inte kunde räknas som svensk då hans pappa är bosnisk muslim och modern kroat. Inga diskussioner där inte, ha ha.

Nyligen har jag fått många fler livstecken från en faster i Serbien som jag tidigare endast haft sporadisk kontakt med.

Fastern genomgick en kurs i Internet-hantering förra året och nu får jag via mailen ofta exempelvis ”snuskiga roliga historier” från denna 78-åriga dam *ASGARV*.

Med på kursen var fasterns 80-åriga syster med ett intellekt skarpt som en skalpell så nu vet de båda hur en dator fungerar.

Just mina fastrar är för övrigt extremt vitala kvinnor som knappt har TID att sitta framför nätet, de är väldigt busy med allt möjligt annat och har ett umgänge som de vårdar men det slog mig att just ”nätet” kan bli många gamla människors ”räddning” från att känna sig totalt ensamma på gamla dar.

Detta gäller så klart alla människor; man behöver inte vara gammal för att känna sig ensam men med de krämpor och annat som kanske medföljer ålderdomen blir man ännu mer begränsad även om man skulle VILJA komma ut mer tex.

Jag bearbetar nu modern (68) och har kommit så långt som att hon i alla fall ÄGER en dator.

Än så länge använder hon den bara till att titta på bilder på barnbarnet men vi jobbar på det så att säga 🙂

Fadern (74) lärde jag att skicka sms för några år sedan 🙂 men datorer är han väldigt haj på och sitter framför nätet hur mycket som helst.

Ibland känner jag mig faktiskt inte bara som en 12-åring (eller 6-åring) utan även som en gnällig pensionär.

Idag tycker ”panschis-Birgitta” att det är sorgligt att man ens ska behöva göra en skylt för att ”folk” (?) kanske ska låta bli att spotta i hissen!