Idag körde jag till ridhuset för ett lite kortare och fint pass och en stund efter det var det dags för hovslagarbesök.

Det fungerar fortsatt utmärkt med lädersulorna och så vi ändrar inte på detta utan kör som vanligt med sulor och aluminiumskor fram och vanliga järnskor med sidokappor bak.

Just nu tittar jag på ”The good doctor” via Viaplay- en amerikansk tv-serie som jag kan rekommendera (om än lite överdriven som ju dessa serier många gånger är 🙂 )!

Förra vintern red jag ut på hack ganska frekvent och tyckte det fungerade jättebra för att ”vila munnen”.

Sedan flyttade jag Vicke till Torna-Hällestad där vi hade ett gräsligt encounter med några vildsvin som galopperade över en åker och skrämde min häst så han skenade i några hundra meter om ni minns.

Då var jag sååååå tacksam att jag hade träns på; just för att vi red i en ny miljö och sedan dess har jag faktiskt glömt av hacket.

Så pass att jag såg att lädret hade möglat härom dagen så idag tyckte jag att det var bra att lufta det igen.

Jag och Anette red ut och eftersom vägarna vi red på är kända för Vickster sedan år tillbaka så var det inga bekymmer att rida i alla gångarter.

Nu har jag definitivt resignerat inför höstens väta och kommer att köra till ridhuset för alla dressyrpass.

Så blev det i morse och jag valde att fokusera på en del linjer ur MSV B:5 programmet.

Det händer mycket och tätt inpå i detta program och för mig är det nog viktigast att jag kan bibehålla tillräckligt med energi inne på banan utan att Vicke blir lång, springig, kort i nacken eller försöker att bryta av. Typ 🙂 .

Även idag blev det lunch ute med Henrik; så klart dyrare än om man äter något hemma men ibland får man unna sig…

Jag har också tagit hand om ett sedan länge dåligt samvete; jag (eller rättare sagt en verkstad) gjorde ett mycket försenat oljebyte på min bil.

Jag har aldrig lämnat någon av mina bilar på regelrätt service utan jag lagar det som går sönder och nöjer mig med att byta olja och oljefilter en gång om året.

Det har fungerat utmärkt i 30 år men denna gången hade jag glömt/ förträngt oljebytet så det hann gå låååångt över 1 år innan jag fick ”tummen ur”.

Det som var trist var när jag skulle betala.

I kassan säger killen som ska ta betalt: ”det blir 1700” nånting; jag hörde inte ens den exakta summan för jag ”visste” att priset skulle bli 1495:-.

Det var nämligen den summan jag hade fått via mail när jag skrev och frågade efter prisuppgift.

Killen backade direkt (fattas bara) när jag sa att jag hade fått en prisuppgift på 1495:- via mail men det lämnade ändå en trist eftersmak.

Nu kanske ni inte tycker att 200 spänn eller mer är något att tjafsa om men för mig handlar det framför allt om principen även om man också behöver jobba en stund för att tjäna ihop 200 pix efter skatt.

Tyvärr förstärker detta min mångåriga misstro mot bilverkstäder i allmänhet- ibland skulle man önska att man blev motbevisad faktiskt.

Dagen började verkligen bra- jag möttes av denna burk innehållande en god kaka från en fin stallkamrat!

Därefter var det dags för en uteritt på tu man hand med min lille häst:

Det rådde en skön stillhet kring anläggningen och Vickes boxgrannar Ruben och Happy passade på att ta en siesta:

Själv har jag inte haft tid att varken vila eller power-nappa; jag har jobbat 10-16 på mitt ordinarie jobb så nu drar det faktiskt lite i ögonen 🙂 !

Jag började veckan med att skritta ut tillsammans med min stallägare Anette vilket alltid är lika trevligt.

Alla hennes hästar går bra ihop med Vicke och vi kan sitta och snacka om allt mellan himmel och jord i godan ro.

Efter stallbesöket var det dags för ett tandläkarbesök för min del eller rättare sagt ett besök hos tandhygienisten.

Är det bara jag som alltid får skäll och känner mig som en olydig 12-åring som inte har använt 13 olika mellanrumsborstar, tandtråd, stickor och Gud vet allt tillräckligt bra?

Och efter varje besök lovar jag mig själv (och tandhygienisten) bot och bättring vilket håller i sig i x dagar varefter jag återgår till min vanliga tandborstning 🙂 (och blir bannad på nytt….).

Idag har jag faktiskt varit i stallet även på eftermiddagen; det var nämligen dags för klippning nummer 2.

Medan det räcker att ”bara” helklippa kroppen och huvudet första gången ”måste” jag ta även benen nästa klippning om jag inte vill få ”rattmuffsutseende” (och det vill jag inte) så denna klippning tog 1,5 timme.

Men det är så skönt när det är gjort och det känns så prydligt och lättskött med kort päls i stället för en svettig dito!

Jag ger kraftfoder 4 gånger om dagen för att sprida ut givan på 2,5 kilo och förhoppningsvis undvika kolik. Så det blir mat ca klockan 5.30, 11, 16.30 och 20. Mål nummer 2 varierar något beroende på hur dags på morgonen jag rider eller åker iväg på träning men på ett ungefär ser det ut så här.