Jag befinner mig verkligen i en ”hata hata hata vintern period” just!

Har aldrig haft årstiden som någon favorit- tvärtom och tycker inte att känslan blir bättre genom åren, tvärtom.

Om inte allting så mycket är antingen lerigt eller fruset; hagen, bilen, släpet, många vägar där man kör, rider eller går med hunden.

Om inte allting så mycket är omständligare än vanligt; man måste klä på sig själv trettioelva tilläggsplagg innan man går ut, hunden ska ha sitt täcke, Vicke står med tjockt täcke på dygnet runt, vattnet i hagen fryser, det tar längre tid att köra på isiga/ snömoddiga vägar bla bla bla.

Men; härom dagen hörde jag fågelkvitter i minusgrader klockan 6 på morgonen, igår sken solen på ett riktigt ”vårförebådande” sätt och denna tappra krigare till blomma såg jag på dagens hundpromenad.

Så våren kommer nog i år också!

Kanske varken imorgon eller nästa vecka men i sinom tid….i sinom tid….

Idag blev det uteritt med Vickes boxgranne, en 5-årig arabvalack.

Jag som ”alltid” rider ensam uppskattade sällskapet och Vicke skötte sig lika exemplariskt som han brukar när han någon gång har en hästkompis med sig.

Idag fick jag dessa vackra blommor av min man- det är på dagen 3 år sedan det blev ”vi” och 2 år sedan vi förlovade oss.

Sedan dess har vi hunnit med massor; flyttat ihop, köpt hund, gift oss, rest mycket och upplevt ännu mer.

Jag har skrivit det förr och poängterar det igen; det är aldrig för sent att ”börja om” med en ny partner- inte bara jag är ett exempel på detta utan jag har många i min bekantskapskrets som gjort samma erfarenhet!

Idag tömkörde jag för första gången på evigheter men det märktes inte.

Vicke trampade på så fint utmed spåret och jag berömde honom mycket.

Jag brukar skoja och säga att det bästa med att ha en häst som kan trampa på töm är att man slipper springa som en galning bakom och bli helt svettig och andfådd 🙂 .

Så klart kan man även tömköra på volt men jag är ganska försiktig med det och står aldrig på en och samma fläck då det, om inte annat gör för mycket spår i underlaget.

Efter stallbesöket var det dags för ett annat besök; Ullared/Gekås!

Dit kör vi 2 gånger om året och bunkrar upp med hygien och hushållsartiklar så det räcker till nästa besök och sedan får både Molly och Vicke lite till sig.

Eftersom januari är årets fattigaste månad för många valde vi att köra upp idag; det var, som ni ser på bilden, inga köer och ingen trängsel i butiken och då går shoppingen mycket smidigare.

Jag köpte inte så mycket hästrelaterat idag- har så otroligt mycket prylar som först ”måste” slitas ut.

Men jag tog lite bilder så 2 ”inspirationsinlägg” kommer i nästa vecka.

En dag med ”Skånevinter”, snöflingor som landade på marken och försvann direkt och inte mig emot.

Det blir lättare att köra utan snömodd på vägen och det mesta andra fungerar också bättre utan det vita.

Vicke och jag avverkade ett ridhuspass med det som vi tränar mest på just nu; kontakt, övergångar, skolor och en massa halvhalter hela, hela tiden.

Har annars precis avslutat mitt Scott & Bailey-maraton; har sett alla avsnitten på SVT Play och även de nya av Henma igen så nu är jag lite mer kontaktbar om ni frågar Henrik 🙂 .

Idag har jag ridit ut med 2 andra ekipage från anläggningen; jättebra att få veta var man lämpligast rider och annat som kan vara bra att känna till.

Det var verkligen tur att jag inte red ensam på just dessa vägar för vad eller snarare vem tror ni kom vandrande mitt över vägen; helt obekymrade?

En hel drös med kor, Vickes största skräck i livet!!!!

Tur för oss så var framför allt den ena hästen både van och ”iskall” så ryttaren kunde nästan driva bort korna som en riktig cowboy (eller i detta fallet cowgirl) och eftersom Vicke både såg att de andra hästarna inte blev uppätna och han inte ville stanna kvar ensam och kanske själv bli uppäten följde han sansat efter sina hästvänner och that was that.

Väldigt bra träning för honom kan jag säga och hade jag varit där själv hade vi antingen stått kvar där än, vänt hem eller så hade undertecknat legat på marken…typ.

I stället blev det en behaglig tur, dessutom med uppehåll just den timmen vi var ute för annars har det regnat i princip non stop sedan igår kväll.

Ovan en bild på Vickes nya boende.

Jag har aldrig haft häst i utebox tidigare (annat än på meeting) men tycker det känns bra med all frisk luft.

Nackdelen kan kanske vara om det blir rejält kallt med massa minusgrader och vatten som fryser men sådana temperaturer har vi sällan i Skåne tack och lov.

Idag blev det ett bra ridhuspass med fokus på bärighet och kontakt- jag var väldigt nöjd efteråt.

Nu; ut och äta med maken!

Idag har Vicke och jag utforskat omgivningarna kring stallet lite; jag skrittade mest och lämnade hacket i sadelkammaren så här på första uteritten ensamma på nya vägar.

Men Vicke var hur lugn och avslappnad som helst- som han ju är för det mesta.

Rätt som det var såg vi all denna svamp som ni ser på bilden; stora flak utmed vägen!

Tydligen finns det en svampodling i närheten.

Jag motstod frestelsen att stoppa fickorna fulla av champinjoner utan nöjde mig med ett foto.

Skämt å sido; jag ska be stallägaren att rida ut med mig en dag så att jag får ett bättre hum om uteridningsmöjligheterna som ska vara fantastiska- inte för att jag är ett jättefan av uteritter men det gör verkligen inte ont om det blir bättre variation än vad jag varit van vid sedan tidigare.