I morse blev det ett pass på utebanan efter harvning- det var liiiite dammigt med mina extremt kritiska mått mätt men när man rider ensam så fungerar det bra.

Och jag inser att bilderna ovan inte gör verkligheten rättvisa men det är verkligen vackra omgivningar man kan blicka ut över medan man rider.

Bra för mig som gärna glor ner i Vickes man ha ha ha….

Skämt å sido; tyckte passet kändes jättefint, framför allt bytena flöt på lätt och rakt även om jag bara gjorde treor och fyror.

Skolor i trav blev det också, slutor i galopp, 8-meters volter i galopp och som avslutning lite travökningar.

Är inne i en bra period där jag snabbt kommer till den ridning jag vill så passen blir oftast inte mer än ca 40-45 minuter allt som allt och det räcker absolut på denna nivån.

Jag är så rädd att rida tills den uppåtgående kurvan inte bara planar ut utan…ve och fasa….börjar dala…då har man ridit för länge och de gångerna lämnar inte den känsla jag vill ha när jag avslutar.

Bild från igår när vi var på MEAT i Lund och åt middag

I morse skrittade jag ut på en över en timme lång runda med Vicke.

Det blev lite nya vägar, bitvis sällskap av massa flugor, klättring och koskräcksterapi när vi red förbi en hage med dessa täcka djur 🙂  !

Vi såg även en ”Bambi” och väl tillbaka i stallet jagade Molly upp en ekorre i ett träd, så det har varit en salig blandning från djurriket 🙂 !

Planen idag, utifrån väderleksprognosen igår, var att åka och sola och bada någonstans men så som det ser ut nu (mulet) tror jag att vi får skjuta detta på framtiden.

Tjoho….i morse kunde jag rida på utebanan som efter ett regn i förrgår  inte dammade det minsta och vars underlag ”höll” utan att glida.

Jag repeterade en del från gårdagen och tänkte på en diskussion som jag och Olof hade kring slutorna.

Denna rörelse har Vicke ”alltid” haft svårt för och hans ”försvar” är att antingen räta ut sig om jag kräver det tempo som jag egentligen vill ha eller så tappar han tempot om jag insisterar på att han inte får räta ut sig.

Eftersom rörelsen inte blir korrekt om hästen är rak måste jag välja det andra alternativet för att i sinom tid befästa den korrekt- låter jag Vicke ständigt klara sig undan genom att förvisso trava på men på tok för rak lär han sig inte hur det ”ska vara”.

Då är det bättre att acceptera en viss ”fart-försämring” och kanske till och med att han går ner i skritt- så länge rörelsen utförs med korrekt böjning och ställning.

Så klart är det nyanser men man kan se det på de senaste filmerna jag la ut, att det inte hade skadat med mer tempo men då faller slutorna isär än så länge.

Eftersom det inte finns något att glo på kring utebanan blev det också superfina seriebyten, både fyror, treor och tvåor.

Tvåorna är faktiskt svårare än ettorna för Vicke vill gärna förkomma mina hjälper då han tror att det är ettor ”jag menar” och kan ganska lätt göra 3-4 stycken helt på eget bevåg och fast jag tycker att jag sitter helt stilla.

Annars handlar det så klart inte bara om Vicke i bytena som han kan göra betygsmässigt allt från 0 till 8 utan min egen sits och hjälpgivning är så klart viktig och ibland rider jag inte distinkt nog.

Men att inte behöva parera gloende och som ursäkt därav spändhet, utbrytningsförsök osv underlättar absolut för ryttaren 🙂 !

Jag var mycket nöjd med dagens pass och skrittade sedan ut en kvart med Molly på behörigt avstånd innan hagen väntade på Vicke och frukost på mig.

Frukost utomhus och med mina djur i blickfånget- bästa synen!

I morse blev det tömkörning som omväxling!

Denna sommar har ju rid/hästträningsmässigt inte blivit riktigt som jag tänkt mig (än?), min tanke var inte alls att avverka så många ridhuspass som det trots allt har blivit men som ni vet prioriterar jag underlaget framför allt annat.

Och eftersom utebanan är som en undanglidande öken och ridvägarna som hård stäpp så får det bli ridhuset för det mesta.

Vicke såg fin ut på töm fast vi sällan ägnar åt oss detta; riktigt bra uppe i formen i galopp där han tidigare rullade in huvudet mer än önskvärt.

I morse avverkade vi ett bra ridhuspass där det enda som störde var att mina försök att rida seriebyten blev en blandning av jättefina sådana, usla sådana och inga byten alls…

Som jag har berättat flera gånger förut tycker Vicke ibland att det är mer prioriterat att glo på….ja…vem vet vad….än att byta för givna hjälper och jag försöker verkligen att bota detta men det går sådär…

När miljön är ”otittig” byter han hur lätt som helst- när något ropar på hans fokus…tja…då blir det allt möjligt med bytena.

Jag hoppas att vi även kring denna anläggning, liksom den förra jag stod på, får någon stubbåker att rida på i höst- då kommer jag säkert att kunna rida hur många byten jag vill utan att varken en kortsida eller annat kommer i vägen.

Ja, ja…ett icke-problem egentligen då vi ju inte tävlar klasser med annat än byten i vart fjärde än så länge och dom gör vi nästan alltid fint.

Efter ridpasset bytte jag hage till Vicke i ett klent försök att ge honom liiiite mer gräs att pilla med.

Hans egen hage består just nu av kanske 0,25 % procent gräs och den han flyttat till 0,5 % så frågan är om det är lönt eller inte men då har jag gjort vad jag har kunnat förutom att ge honom det lilla gräs jag lyckas slå kring anläggningen samt en del torkade brännässlor.

Det första jag såg när jag slog upp ögonen var faktiskt inte min älskade man utan den här lilla gynnaren 🙂 .

Hon lyckas ofta tränga sig emellan oss under natten, väldigt obemärkt men ändå bestämt!

Kände vid uppvaknandet att jag hade ont i min högerarm och kunde först inte komma på varför men sedan slog det mig; träningsvärk efter gårdagen:

Före….

…och efter…

Blev lite hopsamlat gräs med lien idag också och det hoppas jag att en viss bortskämd herre uppskattar.

På tal om den ”spännande”  rubriken…det gäller ju att fånga lite läsare så här i semestertider:

När jag red ut tränade jag lite på passage och fick så mycket kadens att min jättetelefon (iPhone 8 plus…på tok för stor egentligen….) höll på att studsa ur min ganska grunda ridbyxficka flera gånger.

Till slut fick jag stoppa telefonen…tja….inte riktigt innanför trosorna men nästan…mellan trosorna och ridbyxorna 🙂 !

Hemma har det inte blivit många knop; färdiglagad middag och en biltvätt är vad jag har lyckats prestera!

Har inlett veckan lite halvslött.

Var i alla fall aktiv i stallet; red ett dressyrpass i ridhuset och ägnade sedan liten tid åt att slå ogräs (framför allt brännässlor);runt stallet och Vickes hage.

Hemma har jag faktisk inte gjort något alls i princip men är det semester så är det…

Konstaterade i alla fall att om vädret kunde ”ge en fingret” så har jag fått det IGEN.

Såååå mulet ett tag så att man nästan kände regndropparna men icke….

Samma sak en dag i förra veckan; kolsvart himmel och man bara väntade på nederbörd med glädje som sedan förbyttes till resignation.

Morgonen bestod som vanligt av lite stallarbete och på det följde ett kort (30 minuter) men fint ridhuspass.

Jag gjorde bara lite skolor, galopperade lite och kände på fyrorna så som de ligger i MSV B:5 och med det avslutade jag.

Plockade lite körsbär också- varken jag eller Henrik äter dessa bär men jag brukar ge dom till en snäll granne; det känns så trist att så fin frukt bara ska gå till spillo eftersom nästan ingen i stallet heller äter från träden.

Som ni som läst bloggen länge säkert förstår älskar jag min man oerhört och kärleken blev inte mindre när han, totalt ointresserad av hästar fullkomligt opåverkad av mig föreslog att vi kunde åka och titta på Falsterbo Horse Show ”som en liten utflykt” !?!?!

Själv kan jag både ha och mista detta evenemang efter att ha varit där x gånger men det var roligt att visa Henrik hela grejen liksom.

Det blev lite shopping (en viss man köpte en tröja till en viss fru…) men ärligt talat var det inte speciellt billigt i stånden med mina mått mätt.

Såg tex en utställare som sålde Ultrashield med stora orangea prislappar på vilka det stod 310:-, detta insektsmedel kostar 229:- på Gekås!

Sedan blir jag alltid lika sur när jag ser den hord av hundar som släpas omkring i hettan; de har ingenting där att göra om ni frågar mig och har det bättre utan trängsel och värme.

Det blev en enklare middag i solskenet innan vi gick upp på….

…den stora hoppläktaren för att njuta av denna vackra vy.

Maken var nöjd med vår utflykt och kan dessutom tänka sig att återvända….vad har jag gjort för att förtjäna denna man undrar jag 🙂 !