Började dagen med en lugn och mysig stallmorgon- det är väldigt rogivande att kunna pyssla utan stress medan Vicke mumsar på sin frukost.

Idag vräkte regnet dessutom ner så jag kände ingen brådska med att rida och släppa ut honom i hagen.

Regnet hann dock upphöra medan vi red i ridhuset och jag dels försökte få till en bärig men samlad trav dels göra seriebyten utan stigbyglar.

Det sistnämnda gjorde jag som en liten utmaning och sits-check och det funkade över förväntan.

Lyckades till och med göra 4 byten i varje 2 gånger ( och 3 många gånger) – det måste ha berott på att jag lyckades hålla fokus på att dels inte låta Vicke ge sig av och dels sitta korrekt för är det någon gång man måste ge hjälperna snabbt och korrekt så är det banne mig i bytena i varje och det är därför det också brister ibland- jag är inte tillräckligt snabb efter de 1-2 första bytena och då kommer nästa byte inte när det ska.

Hemma var det väldigt skönt att känna att det inte fanns några måsten för dagen- vi fick mat över från igår som vi kunde äta till middag, hela lägenheten var städad sedan tidigare och jag är ledig till på onsdag kväll.

Vi åkte till stranden i Lomma och tog en promenad i häftig blåst men slapp i alla fall den lera som omger mycket av våra vanliga vandringsstråk.

Först lite motion….

….och sedan soffhäng i min onepiece!

Idag gjorde jag det som numera är nästan en given tradition: jag red ut i min ensamhet 🙂 .

Ja Vicke var ju med så klart och det blev ett timmeslångt pass med en massa trav, lite galopp och lika lite skritt.

Jag skojade i stallet och sa att stallägaren hade lurat mig då jag sökte stallplats eftersom hon påstod att uteridningsmöjligheterna är ”ganska bra”.

Jag tycker ju att de är långt bättre än så; de är om inte oändliga så nästan….

Hemma har jag småpysslat lite, bakat (!!!) och om några timmar väntar julfirande med en av Henriks söner.

Jag hoppas på en lugn julhelg och önskar er detsamma.

Stirra inte och ta det lugnt med spriten 🙂 !

Som jag skrev igår har julkänslan inte alls infunnit sig hos mig men jag har trots detta lagt sista handen vid Henriks julklappar idag.

Egentligen tycker jag inte att det är så viktigt med presenter i vår ålder- vi har det vi behöver liksom och vill vi ha något kan vi köpa det själv höll jag på att säga.

Men hittar man något som man verkligen tror kommer att uppskattas så är det roligt att ge, faktiskt roligare än att få 🙂 .

Vicke gav mig ett fint ridpass i morse i alla fall och jag gav honom lov att sluta lite tidigare (efter 40 minuter) så vi tyckte nog att det var win-win båda två 🙂 .

Gjorde många fina byten ner till vartannat och någon etta också men än är det låååångt till att bara sätta 10 ettor på första försöket som Olof gjorde ”bara sådär” igår. Det är helt klart skillnad på vem som sitter i sadeln när det gäller just ettorna och min tajming är inte vad den borde vara…

Idag fick Molly följa med till stallet och på bilden är hon ute och spanar på en stubbåker bredvid anläggningen.

Vi tog med oss Vicke och körde till Olof som red honom, tillbaka till gamla rutiner med andra ord.

Från åskådarplatsen såg det ut som vanligt höll jag på att säga, dvs bra 🙂 och även Olof var nöjd.

Det är så lätt att glömma hur olika rörelser utfördes för x tid sedan eller hur galoppen eller traven var men tittar jag på gamla filmsnuttar så ser jag en stor skillnad även om ” mycket vill ha mer”- så även jag 🙂 .

Har förresten julkänslan infunnit sig hos er?

Jag har aldrig varit någon julfirare förvisso men i år känns det extra ”o-juligt”- kanske beroende på vädret eller bara på att tiden rusar och att man inte hinner med?

Idag har det verkligen gått i ett från 6 i morse då jag körde till stallet för att fodra och rida.

Vicke hade vilodag igår och kändes jättefin idag, så pass avspänd att han kunde göra serier som JAG ville och inte egenblandade ettor, fyror och allt däremellan.

Satt sedan  på Hedin Bil i Lund i över 2 timmar medan de felsökte varför en lampa på instrumentpanelen lyser och 1500 kronor senare blev jag inte mer klokare än att det kan bero på antingen en lite billigare sak eller en dyrare sak som måste bytas- fortsättning följer….

Hann även åka och köpa 20 påsar ströpellets och klämma in allt i bilen- det är gott och väl en månads förbrukning nu när det är så fuktigt ute tänker jag.

Märker tydligt att det är blötare i boxen…

Avslutade hästdagen med att få Vicke skodd vilket var extremt välbehövligt och har stressat mig mycket att jag inte fått gjort förrän nu av olika anledningar.

Ridhuspass i morse för att checka av att det vi hade tränat på hos Olof igår ”satt”- så brukar jag göra.

Hemma har jag tagit en lång cykeltur med Molly och fixat naglarna.

Valde en ny färg som jag blev nöjd med!

Har sagt det förr och säger det igen; gellack ( icke att förväxla med fejk-naglar) is da shit för hästtjejers skitiga naglar 🙂 .

Sitter som berget i flera veckor och man ser alltid ”fräsch” ut medan avskavt egenmålat lack som flagnar är något av det sjavigaste jag kan se och så blir det på mig direkt.

Idag var det äntligen dags att stoppa in Vicks i släpet och köra den korta (6 km) sträckan till Olof- resvägen från nya stallet till honom har halverats i och med flytten.

Och Olof konstaterade samma sak som jag: att det är väldigt tacksamt att ha en häst som man kan ställa av helt i 14 dagar och sedan bara hoppa upp på och fortsätta där man slutade (observera ordvitsen) typ.

Idag ville jag ha hjälp med slutorna och kunde konstatera att jag på egen hand inte haft Vicke i tillräcklig samling och verkligen på bakbenen utan jag har låtit honom gå iväg för mycket vilket inte alls har hjälpt rörelsen- möjligen honom att undkomma att utföra den korrekt 🙂 .

På väg hem från stallet körde jag förbi Biltema och köpte ett nytt bilbatteri- denna gången tänkte jag att det är bättre att förkomma än förekommas.

Jag har ägt min bil i snart 2 år och har ingen aning om hur gammalt batteriet är och det vore vääääldigt tråkigt om jag inte lyckades starta den någon minusgradig vinterdag framöver när jag antingen lämnar jobbet, trött efter en natts arbete eller när jag planerar att åka ut till stallet.

Min förra bils batteri la av på det viset en dag när det verkligen var högst olämpligt…eller det är det väl alltid men just den dagen skulle jag på en heldagskonferens.

Jag lyckades lösa det hela genom att min förra stallägare mycket snällt kom och startade min bil med startkablar typ 6 på morgonen (!) men jag tror inte att jag kan påräkna samma generositet från nuvarande stallet 🙂 – om inte annat ligger det ju inte så nära mitt hem som mitt förra gjorde…

Även idag blev det ett kortare ridhuspass, jag rider ännu inte ”för fullt”.

Lämnade en lugnt ätande Vicke i hagen och gick tillsammans med Henrik bort till en kompis och hennes sambo för att äta saffransvåfflor tillsammans med ytterligare ett par.

Efter lite trevligt umgänge var det dags att vila inför den tredje nattens jobb, sedan är jag ledig igen.

Åhhh vilket soligt väder vi har haft idag och så efterlängtat efter vad som känns som en evighet med regn var och varannan dag.

Vicke har ridits i ridhuset i morse och gick fint för det mesta.

Dock var han väldigt okoncentrerad när jag skulle rida seriebyten utmed långsidorna och de tänkta treorna och fyrorna blev flera gånger något i stil med 3,1,1,4 eller 4,4,1,5.

Det finns lite uppställda hinder och annat på den ena kortsidan plus att fåglar väsnas där ibland och då tappar Vicke koncentrationen= ignorerar byteshjälperna eller byter när han inte ska.

Irriterande så klart men samtidigt ett bra sätt ATT träna på att behålla hans fokus, när det funkar he he…

Efter stallet åkte jag och köpte havre hos en bonde utanför Staffanstorp, 1,70 kilot känns som ett bra pris om man jämför med vad kraftfoder kostar ”i affären”.

På eftermiddagen körde Henrik och jag in till Malmö för middag och jag blev väldigt förtjust i restaurangens hembakade bröd.

Lyckades köpa med mig en limpa hem så nu väntar några goda frukostar.

Red ut i gryningen i morse och skänkte en tacksamhetens tanke till min fina häst som är så lättsam vad gäller det mesta (dock inte att stå ensam i ett 3-hästars stall he he….).

Tänk så mycket omständligare allting hade varit om jag var tvungen att ha ridsällskap för att komma någon vart…så som det var för det mesta med min förra häst Kreon.

I detta stallet rider ingen så tidigt som jag och eftersom det passar mitt livspussel bäst så vill jag ju helst göra så och slippa anpassa mig efter andra.

Idag utforskade vi en lite annan del av vårt närområde och jag konstaterar igen att möjligheterna här är….om inte oändliga så i alla fall så att det räcker och blir över för min del.