Inlägg i kategorin Dagbok

Torsdag- lugnt

Idag ska jag försöka att bara ta det lugnt och vila mycket efter nattens jobb.

Vicke har vilodag, däremot har jag tömkört hans boxgranne Miss May på vår stora gräsbana.

Som jag har nämnt håller Henrik på att renovera vårt kök så just nu är det lite upp och ner hemma.

Men det kommer att bli jättefint när det är klart! Längtar…..

Onsdag- samma

Tråkigt väder idag- regn och blåst!

Vicke var däremot allt annat än tråkig utan jobbade på fint i ridhuset.

Jag tränade vidare på piruetterna, gjorde några seriebyten och slutor i trav och galopp.

Fick osedvanligt bra känsla i travslutorna; antingen var det inbillning eller utveckling 🙂 !

Tisdag- fler vändningar

Träning hos Olof idag- så kul!

Jag tycker att det liksom känns lättare och lättare att rida allt eftersom tiden går, Vicke och jag blir samspelta och lär oss mer och mer tillsammans.

Vicke svarar bättre, snabbare, för lättare hjälper och jag sitter och inverkar bättre.

Tänk när jag köpte honom och inte kunde sitta ner i kort trav ett halvt varv utan att nästan skumpa av eller när han galopperade med huvudet vevandes upp och ner (det domarna kallade ”nickar” och som i början var typ 100 gånger så övertydligt mot hur det är nu något enstaka språng ibland).

Idag fortsatte vid med det förberedande piruettarbetet och Olof tyckte att det var en markant skillnad bara sedan förra veckan så det var ju positivt.

Åkte som vanligt hem mycket nöjd och skulle kunna åka dit imorgon igen 🙂 !

Materiell lycka- nya träningsboots (Birgitta 7 år)!

Måndag- när hösten är som sämst

Observera att jag skrev hösten och inte hästen i rubriken 🙂 !

Ja, vädret idag har varit sämsta möjliga med blåst och ösregn så det är ju tur att hästen har varit bästa möjliga!

Lite skämt och lite allvar….idag tömkörde jag för första gången på ”hundra år” (så pass att mitt tömkörningsträns var mögligt ….pinsamt…) och det såg mycket bra ut.

Vicke är otroligt lätt att tömköra, går i jättebra form helt utan inspänningar och man kan hålla tömmarna med lillfingret typ.

Visade jättefin trav och passage och kunde till och med länga sig lite i mellantrav 🙂 .

Efter att ha njutit av honom som utsikt från marken tog jag tag i den alltid lika tråkiga klippningen- det behövdes.

Trodde inte jag skulle orka mer än att halvklippa benen (till framknäna och haserna) men insåg när det var gjort att det såg för fult ut med ”rattmuffar” på resten av benen så det var bara att klippa rubbet.

Väldigt tacksamt att ha en staty när man klipper, framför allt benen.

Nu känner jag mig trött men nöjd med mig själv och ska fortsätta med lite andra, icke-hästiga projekt- sova lite till att börja med ha ha!

Söndag- ledig

Kan knappt fatta att jag ska få vara ledig till onsdag kväll- har jobbat ovanligt mycket extra på jobbet och det känns obeskrivligt skönt att få sova hemma i natt.

Dagen har ägnats åt att köpa en Ipad, handla diverse på Hornbach (Henrik håller på att måla köket och ska också lägga nytt golv), storhandla mat och rida Vicke i ridhuset.

Nu har jag rasat ihop i soffan efter bad och middag och tänkte utforska IPaden.

Titta vilka fina bilder Henrik tog på Molly i morse:

Lördag- blåst och god mat

Bilden tycker jag illustrerar ganska bra vad jag har ägnat mig åt idag.

Sovit efter nattens jobb, ridit ut i blåsten med Vicke och ätit en god middag med min mamma och Henrik på restaurang.

Uteritten var helt kravlös i lång och låg form och vi red en del på den stora stubbåkern nära stallet.

En del av mig undrar hur länge den egentligen ska få ligga kvar orörd nedan den andra delen säger ”skit i vilket och njut så länge det varar”. Och det gör jag 🙂 !

Fredag- fokus

Idag har jag varit och fått massage och det gjorde lika ont som vanligt höll jag på att säga.

Jag förknippar själv detta ord med något behagligt men min egen behandling gör faktiskt mest ont så djupt ner i musklerna som denna massör gräver.

En stund senare var det dags för ett ridhuspass med Vicke och medan jag promenerade bort till hagen för att hämta honom funderade jag på hur fantastiskt det är att ha en häst som man i princip alltid längtar efter att rida.

Jag har tjatat om det många gånger men det gäller verkligen att köpa ”rätt” häst och så många hästar som det finns att välja bland så borde det inte vara så svårt- liksom att byta en häst man inte gillar/ upptäcker att man inte passar ihop med eller whatever. Min krassa åsikt- dvs en del ryttare hänger kvar vid fullständigt olämpliga hästar på tok för länge (been there- done that).

Under dagens ridpass försökte jag få fullt fokus från Vicke även när han behövde utföra tex seriebyten trots en massa hinder i vägen och det är en akilleshäl.

Blir han tillräckligt ofokuserad kan han mycket väl ignorera byteshjälper helt och bara fortsätta i samma galopp- hände tex på en tävling och kostar så klart om meningen är att man ska göra x seriebyten.

Och det finns liksom inget mellanting mellan ett byte och att hästen inte byter- en öppna eller sluta kan man ju göra mer eller mindre bra/ dålig med tusen variationer men antingen byter hästen eller så gör den det inte…

Visst, själva bytet kan ju bli orent/ flott  och allt däremellan men ni förstår kanske ändå vad jag menar.

Så detta tränade vi på idag (att byta fokuserat) liksom lite piruettjobb så som Vicke har fått göra det hos Olof i veckan.

Insåg igår efter träningen att mitt nagellack matchar Vickes boots 🙂 !

Torsdag- framåt

Noterade idag att det börjar bli dags för klippning nr 2 när som helst – föga förvånande egentligen när man äger en björnkorsning.

Halvbjörnen och jag körde till Olof för att denne skulle rida och där gick det mesta sin gilla gång.

Bytena har snart uppnått status ”en egen gångart” 🙂 vilket har stått på min önskelista så det är ju kul.

Piaff-poletten såg också ut att ha ramlat ner idag.

En svårighet med denna rörelse har tidigare varit att Vicke har samlat sig så (för) mycket att det för betraktaren ser ut som att han ska tippa bakåt vilken minut som helst- och någon gång har han ju gjort det också.

Samtidigt vill man ju att hästen både ska lyfta benen tillräckligt högt och aktivt och inte gå iväg framåt för mycket så det är flera saker som ska klaffa.

Men idag såg det mycket bättre ut- ingen bakåtramlingsrisk, aktiva ben men ändå nästan på stället.

Fick också tips på ytterligare ett sätt att träna piruetter; direkt ur bakdelsvändningarna i skritt. Då hinner man inte tappa energin i galoppen vilket är risken om man först galopperar så samlat man någonsin kan och sen vänder ur det.

Onsdag- lugn och fin

Idag har Vicke haft vilodag och endast motionerats lite lös i ridhuset.

Medan jag stod och betraktade honom tänkte jag stolt och nöjd hur skönt det är med en så….tja…vettig häst.

Trots att ridhuset var fullt av hinder travade och galopperade han så sansat- inte alls som en del hästar som jag sett och som liksom blir helt galna bara för att de lösa och rusar omkring som vettvillingar och river upp hela ridhusbotten.

Tisdag- piruett-början

Tidig morgon hos Olof och jag ville ha tips på hur jag ska träna på piruetter.

Det var många, många år sedan jag gjorde dom på tävling med Heron och detta är inte heller något jag tränat med de andra hästarna.

Fick mycket bra input från Olof och det var även nyttigt att titta i speglarna och jag insåg att utan det jag fick med mig hem idag hade jag inte alls tränat på rätt sätt och om inte ”förstört” något så i alla fall inte kommit framåt.

Olof fick mig att inse hur viktigt det är att jag verkligen har Vicke 100 % på bakbenen- i mycket högre samling än vad jag själv trodde behövs.

Jag ska liksom tänka att ytter bak ska stå kvar och försöka vända med tyglarna medan skänklarna bara håller hästen rak. Svårt att förklara men jag såg tydligt i speglarna när det blev rätt.

Den samling Olof vill att vi ska ha är så  klart jobbig för Vicke och han skulle om han fick välja antingen vilja bryta av till trav, tappa formen (köra ner huvudet) eller åla sig och tappa ut ytter bak så det kräver sin kvinna att hålla ihop allt.

Men nu vet jag i alla fall hur jag ska tänka och träna!

Efter lektionen pratade vi om vikten av att ha en tränare som själv vet hur allt som tränas ska kännas och som rider så på en daglig basis.

Jag tror i alla fall mest på det konceptet och att tränaren även kan sitta upp och göra det bättre än eleven.