Jag hoppas verkligen att det rådande vädret snabbt slår om och blir i alla fall lite mer somrigt för annars har vi en rekordtidig höst eller höst-KÄNSLA i alla fall.

Jag har lagt lite tid på att rensa bland träden runt stallet; bättre att göra det nu än när höststormarna viner tänker jag.

Ikväll har jag haft besök av ”min” sadelutprovare och jag väljer att följa hennes råd och leta vidare och inte köpa sadeln jag har hemma på prov. Den ger mig inte tillräckligt med stöd och då kan jag lika gärna rida i min Equipe så länge skulle man kunna sammanfatta läget.

Om vädret var en människa är jag övertygad om att det hade skrattat rått  åt oss i Sverige…

”Den varmaste sommaren i mannaminne” my ass….

Jag behövde inte ens fundera på om det gick att rida på utebanan eller inte (det hade det inte gjort…) för det har regnat hela dagen så här långt.

Så det blev till att harva ridhuset (som inte var det minsta dammigt tack vare sina vindnät och tja….regnet de senaste dagarna) och rida där.

I kväll ska vi gå ut och äta med min mamma och komiken (NOT) är att jag delvis valde restaurangen på grund av deras fina innergård där man kan sitta ute och äta. Tror inte vi gör det idag va 🙁 !

Fler än jag som blir på dåligt humör av det här ”sommarvädret”?

Igår en miljon millimeter regn och full storm, idag ”bara” full storm så de mindre träden och buskarna nästan viker sig.

Jag fick i alla fall ett ryck igår och gjorde plommonsylt för första gången i mitt liv. Jag TROR det blev bra men äter inte plommon själv (inte Henrik heller) så jag får leva i ovisshet tills jag hittar någon intressent 🙂 .

Till middag kunde jag i alla fall provsmaka min bostongurka och den ger jag toppbetyg:

Idag kunde jag bocka av ännu en tråkigt syssla från min att-göra-lista; jag frostade av frysen. Det hade så klart varit smartare att göra detta vintertid men det kunde inte vänta längre.

Desto roligare var det att åka och träna med min lilla häst och som vanligt fick jag bra hjälp och input av Nina.

Huuu vilket väder!

Jag undrar om inte detta är ett av de värsta regnoväderna vi haft sedan flytten till Ryhus, både i intensitet och längd?

Det var vräkt ner nästan oavbrutet sedan igår kväll och med en hel del blåst på det så gav jag upp vid 13 idag och tog in hästarna.

Då ska det sägas att jag släppte ut båda med dubbla regntäcken vid 6.30 och tur var det för annars hade de varit genomblöta.

Och nej, det är inte ”tillräckligt varmt” för i alla fall mina hästar att stå utan regntäcken i 12 grader och full blåst, hur andra gör skiter jag ärligt talat i.

Medan det regnade något mindre lyckades jag faktiskt rida ut i skogen utan att bli alltför blöt och känslan Frenchie gav mig var, som så ofta, nästan värd att bli lite dränkt. Hans galopp i skogen är sååå samlad och upphill!

Om ni letar efter ett citronte som verkligen smakar citron (surt) rekommenderar jag detta:

Det har minst funnits sedan jag var tonåring (jag drack det ibland hos min mormor i Serbien på sommarloven) men säljs bara i vissa affärer (de som säljer mest importerade produkter). Billigt och lätt att röra ut i hett vatten, kallt har jag aldrig provat det men enligt bilden går det lika bra.

Efter vissa tävlingar är det viktigt att påminna sig själv om vilken känsla man hade när man lämnade banan och innan man sett resultatet och så var det för min del idag.

Jag var rätt så nervös över hur Frenchie skulle uppföra sig på samma tävlingsplats där vi var i fredags fast med mer ”liv” idag och inser i efterhand att jag red för lamt i traven och jag borde dessutom ha ridit fram näsan på honom bättre.

Att komma näst sist i klassen på 64,9 % var inte roligt men jag får trösta mig med många andra saker; att Frenchie uppförde sig väl på banan och inte gjorde några missar, att vi slapp monsterregnet som just nu vräker ner och att vi högst troligt inte hade haft chans att placera oss oaktat den svaga traven för de andra ekipagen var helt enkelt bättre.

Dessutom tyckte en domare (som själv red) att Frenchie var ”ljuvlig” och en annan domare (en bekant sedan många år tillbaka) gav honom en påse morötter som han gaaaanska broderligt delade med sig av när han kom hem ❤️.

Nu håller jag alla tummar att väderleksprognosen som aviserat en syndaflod utan dess like inte stämmer.

Jag ser Frenchie genom gästrumsfönstret och när han ställer sig i ”jag vill in-position” får de gå in för dagen.

Idag har Frenchie och jag motionerat den förstnämnde i skogen. Själv fick jag inte så mycket träning eftersom 80% av ridpasset bestod av skritt så jag åkte mest häst.

Nu har Henrik och jag precis kommit hem efter att ha varit på ett 3-årskalas för hans utsöta barnbarn, på bilden med en nyckelpiga ❤️!

Idag är jag stolt och glad över mig och Frenchie.

Jag vågade åka på en Pay and ride inne i (!) Malmö…ok…inte i centrala Malmö ”så klart” men i ett område som frekventeras av alla möjliga människor utan hästanknytning.

Så det kan absolut bli lite stökigt med hundrastare, badgäster, folk som åker rollerblades, går med barnvagnar, cyklar…ja..ni fattar.

Jag har tävlat på ”Ribban” med Vicke vid flertalet tillfällen och han gjorde en del gånger mycket stora ögon; tex då en badgäst passerade tävlingsområdet bärandes på en solstol ovanför huvudet 🙂 .

Frenchie skötte sig exemplariskt idag; både på framridningen och inne på banan och jag slapp tex hans berömda sidokast som han demonstrerade förra helgen.

Programmet gick också bra så allt som allt fanns det verkligen inget att klaga på.

Idag började jag morgonen med att tvätta av träet på hästarnas boxar; en tråkig syssla som dock går ganska snabbt om man som jag gör det relativt ofta samt har renliga hästar.

Därefter övergick jag till ett lika tråkigt projekt; ogräsrensning mellan stallet och gödselstacken.

Nästa punkt på to do listan var desto trevligare och krävde egentligen ingen insats av mig; det var äntligen dags för ett planerat hovslagarbesök!

Som jag nämnde härom dagen har Frenchies framhovar sett ut som om han inte var skodd på många fler veckor än de faktiska 6 och han tyckte dessutom att han kunde hjälpa Markus genom att själv ta av sig en sko.

Hur som helst blev båda hästarnas hovar vidgjorda och jag fick dessutom lära mig något nytt; att tappskor sommartid KAN bero på att hästarna står och slår med framhovarna efter flugor och därmed rickar loss sömmarna. I just Frenchies fall tror jag inte att detta var orsaken till tappskon eftersom jag är så noga med att spraya honom så att han aldrig störs av insekter men ändå intressant att veta.

Efter att Frenchie åter var skodd för arbete åkte jag till Nina för att träna och passade på att prova sadeln jag har på prov.

Min sadelprovare ska ha sista ordet tänkte jag så inga beslut fattas förrän hon kommer i nästa vecka men jag och Nina tycker den verkar bra i alla fall. Inte så att jag på några vis varken tycker att sadeln är den skönaste jag suttit i eller att Frenchie plötsligt fick ett mycket bättre rörelsemönster eller något dylikt men just det sistnämnda har jag aldrig haft något att klaga på heller.

Idag har jag låtit Frenchie vila pga sin tappsko; jag vill/ vågar inte belasta hans framben mer när det ena är utan sko.

Mina gurkor har ”exploderat” lite; idag skördade jag 10 stycken och planerar att göra mer bostongurka. Den jag gjorde för någon vecka sedan var så god att jag har ätit upp allt och då är jag ändå inget jättefan per se.

Jag har också varit i Malmö och köpt 4 schabrak av en privatperson, ett helt nytt och 3 nästan oanvända så nu är DET förrådet mer än fyllt.

Jag vill inte ha högar av dessa tygstycken men var nu nere i inte ens en handfull.

Idag var jag och Frenchie på Sadelmagasinet utanför Sjöbo; de håller till på en anläggning där jag har tävlat vid något tillfälle även om det är ca 10 år sedan.

Den gode Frenchman tyckte att det var en bra idé att endast ta med sig 3 av skorna till utprovningen; den fjärde lämnade han kvar i hagen där jag sedermera hittade den.

I sak blev jag inte förvånad för även om skon satt ordentligt senaste jag kände på den (igår kväll) så har han sett hemsk ut i hovarna fast det bara är 6 veckor sedan han skoddes och jag ska verkligen korta ner skointervallet till nästa sommar, det är en sak som är säker.

Hovarna har växt massor så tappskon var tyvärr väntad även om den kom väldigt olämpligt.

Men sadlarna provades i ett ridhus med mjukt underlag och jag travade mycket korta sträckor och galopperade ännu mindre.

De märken jag provade var Prestige, Erreplus, Equipe, Antares och Childeric och nästan alla kändes mer obekväma än min egen Equipe tyckte jag. Tyvärr.

Jag har valt att ta hem en Erreplus på prov då den kändes ok att sitta i och låg bra på Frenchie. Den är omstoppningsbar vilket är det jag helst vill ha; Equipe, Antares och Childeric går inte att stoppa om.

Men vi får se vad ”min” sadelutprovare tycker; hon kommer i nästa vecka och tills dess hinner jag förhoppningsvis både vänja mig lite vid sadeln och få på Frenchie skon (hovslagaren ska komma i övermorgon).

För övrigt kan jag konstatera att det numera finns så många olika modeller av alla de uppräknade sadlarna ovan så jag tror inte att man kan generalisera och säga att ett visst märke passar eller inte utan man måste prova den specifika sadeln och framför allt i trav och galopp.

En del sadlar känner man så klart direkt att ”nej usch” men för mig var det i alla fall så att i princip alla sadlarna var bekväma i skritt medan skillnaden i trav var stor.