Skrivet

Tisdag- MSV C:1

När Christina kom för att börja dagens träning och frågade om det var något särskilt jag ville träna på så föreslog jag att vi kunde titta på linjerna ur MSV C:1-programmet då det är ett av de program som det är meningen att X ska rida framöver.

Och det är ju så vi gör- jag tränar och X tävlar 🙂 !

Lite skämt och lite allvar men givetvis räcker inte de 40 minuterna X rider varje vecka för att både lära in och förfina diverse rörelser utan jag måste så klart dra mitt strå till dressyrutbildningsstacken och det är ju därför jag HAR hästen :).

Kreon var väldigt duktig idag- han gjorde alla linjerna ur galoppdelen hur lätt som helst och utan en antydan till att varken vilja byta galopp eller hetsa upp sig i de enkla bytena. Gör han det så här på tävling är det absolut good enough enligt mig.

Ryggningen är fortfarande något sned, vi gjorde ganska många med varierande resultat.

Skolorna kändes ok, Christina vill att jag ska ha bättre håll i yttertygeln, framför allt i vänsteröppnan och tipsade mig om att börja långsidan med förvänd sluta som därefter ska övergå till en öppna genom att man bara ställer om hästen- då blir det bättre.

Inte ett enda mupperi-ryck idag förresten; håller hästen på att bli sjuk, mogna, bli vårtrött eller är det bara något tillfälligt?

Den får lever få se och under tiden är det bara att njuta :)!

Skrivet

Hur du lyckas bättre med din träning

Jag läser ibland och hör också IRL om hästägare som liksom aldrig tycks komma någon vart med sin ridning även om de påstår sig vilja detta.

Och detta är ju inget självklart, dvs att man har mål och ambitioner, utan man kanske är helt tillfreds med att rida kravlöst och ta dagen som den kommer men om man VILL utvecklas så ser jag i alla fall en del parametrar som man borde beakta mer för att också lyckas bättre.

För det jag hör hos dessa ryttare som har svårt att ”komma loss” är ett sammelsurium av, enligt mig mestadels BORTFÖRKLARINGAR till varför man inte tränar mer/ oftare.

Det skylls på dåligt väder, tappskor, att man känner sig lite hängig, att det är mörkt ute…ja…listan kan göras mycket lång.

Men för att undvika så mycket som möjligt av detta så är mina råd följande:

* Stalla upp hästen där det finns ett BRA ridhus. Med bra menar jag både underlagsmässigt och ”tillgångsmässigt” så att du i princip alltid kan rida när du vill utan att ridhuset är bokat för andra aktiviteter. Har du inget ridhus är du allt för mycket utlämnad till vädrets makter och jag vet nog ingen som kan få till bra träningar på tex isgator i minus 15 grader, när det blåser storm eller hällregnar oavbrutet och marken är slipprig och hal.

* Träna ofta. Om du tex vill lyckas inom dressyrsporten måste du träna dressyr ganska många gånger i veckan för att utveckla dig själv, hästen och er som ekipage. Att träna dressyr 1-2 gånger i veckan räcker enligt min erfarenhet oftast inte.

* Skaffa dig en kunnig och pålitlig tränare. Tränaren ska inte bara dela din ridfilosofi utan ska också vara lätt-tillgänglig, inte hålla på och avboka träningar och/ eller inte ha 100 % fokus på DIG när du tränar.

* Ha karaktär. Låt inte allt möjligt annat hindra dig från att träna. Har du gjort upp en plan så håll dig till denna framför att relativt ofta strunta i att rida för att annat roligare dyker upp eller för att du inte har lust att träna.

* Bit ihop. Även om du har lite träningsvärk, huvudvärk eller känner dig trött så ge dig inte utan rid i alla fall.

* Se till att ha tid och råd att träna. Om du ständigt måste avboka träningar för att du är upptagen med annat eller inte har pengar lär det varken bli ”hackat eller malet”- det är min erfarenhet.

* Skaffa dig en bra hovslagare och se till att du kan få eventuella tappskor på plats snabbt så att det inte går många dagar innan du kan träna pga detta.

* Ha en etablerad veterinärkontakt som du kan diskutera uppkomna problem med och/ eller få tid för undersökning snabbt om du misstänker att hästen är sjuk/ halt. På så vis går ingen onödig tid till spillo och hästen kan troligen också komma tillbaka till träning snabbare och dessutom slippa ha ont i onödan medan du ser om ”det går över av sig själv” eller anlitar diverse massörer/ kotknackare eller vad de nu kallar sig i stället för att låta någon med en gedigen utbildning undersöka hästen. Jag har absolut inget emot alternativa behandlingar I SAK (om de utförs av kunnigt folk) men för mig kommer en veterinärkontakt FÖRST, allt annat möjligen därefter och i samråd med veterinären.

Skrivet

Måndag- avund

Idag red jag tillsammans med samma stallkamrat som jag var med på träning igår och jag skojade med henne och menade att hon och hennes häst inte är bra för mitt självförtroende.

I jämförelse med hennes fina häst travade Kreon som en kratta bredvid men jag har å andra sidan sett DEN hästens utveckling på mindre än ett år och hoppas kunna göra något liknande med mitt djur.

Annars blev jag faktiskt inspirerad och provade tex att rida långa sträckor i samlad galopp, jag som brukar nöja mig med korta sekvenser.

Men det gick hur bra som helst med en härlig känsla, inte lika samlat som stallkamratens häst förvisso men med våra mått mätt fint.

Red även lite skolor utmed långsidorna och diagonalen och tänkte på att Kreon inte skulle dra tyglarna ifrån mig utan gå uppe och framme och med korta tyglar; snyggt, prydligt och framför allt korrekt.

Några byten blev det också-dom kändes bättre om än inte lika bra som när X gör dom men så länge det går åt rätt håll så…

Skrivet

Dagens (sporr)fråga

Med anledning av en diskussion jag deltog i nyligen skulle jag vilja höra er syn på det här med att rida med sporrar på unghästar.

Tycker ni att det är bra, egalt eller förkastligt att rida med sporrar på en 3-åring? Varför?

När tycker ni i allmänhet att man ”ska” börja rida med sporrar?

Skrivet

Veckan som gått

Vädermässigt en riktig fiaskovecka- i stället för annalkande vår fick vi en return of the winter from hell med alla ingredienserna om inte alltid på en och samma gång; storm, snö, rejäl kyla. Det börjar verkligen kännas tjatigt och jag ser hur våren, när/ om(?) den väl når oss kommer att bli hur kort som helst. Extremt deprimerande.

Tack och lov behövde jag i alla fall inte ändra några ridplaner pga vädret- Christina dök upp enligt plan i tisdags och jag kunde köra till X som bestämt i torsdags.

Kreon har fått dressyrjobba måndag, tisdag, torsdag och lördag, i onsdags skrittade jag ut, i fredags blev det lättare  tömkörning i paddocken och i söndags blev det både studshoppning och en skritt-runda ute.

Det mesta har flutit på bra tycker jag, till och med de 2 skrittpassen utomhus har varit med våra mått mätt godkända och X visade att bytesträningen går framåt när han red.

Med Soya har det blivit en hel del cykelturer när det inte har stormat; då är det nästan omöjligt att få ut henne och det är tur att vår egen trädgård är omgiven av höga träd som ger lite lä i alla fall.

På bloggen har vi haft en del roliga diskussioner tycker jag och fler kommer förhoppningsvis under kommande vecka.

Skrivet

Mera söndag- 55 minuter minsann!

Eftersom våra studshoppningspass sällan varar mer än på sin höjd 30 minuter och jag dessutom gärna vill passa på att rida ut i alla fall en helgdag så sadlade jag i eftermiddags Kreon för en skritt-runda ute.

Min nya strategi är att leda honom de 10 första minuterna, dels för att det är då han är som bromsigast och dels för att den delen av rundan går på en grusväg omgiven att villor/ smågårdar med tillhörande större eller mindre trädgårdar där det är mer eller mindre ”action”.

Just den sträckan kan ta 20 minuter eller mer att skritta beroende på hur muppig Kreon är och är tyvärr dessutom den säkraste vägen för att sedan komma till lugnare ridvägar så jag ”måste” nästan rida/ gå där.

Att leda djuret den sträckan är inga problem och när jag rider ensam är det nog bättre att inte utsätta oss båda för de fighter som vi annars ALLTID och utan undantag har där och så slipper vi irritera husägarna på kuppen.

Alla uppskattar inte en mupp som ibland nästan försöker tränga sig in i deras trädgårdar och det kan man ju verkligen förstå.

Hur som helst; att leda odjuret tar inte bort mupperierna när man sedan sitter upp men eftersom det alltid som sagt är värst i början så BLIR det ändå mycket bättre.

Idag konstaterade jag att vår sedvanliga runda, som vanligtvis tar 1 timme och KAN ta 1 timme och 10 minuter bara tog 55 minuter idag så ni förstår kanske att dagens tur var av det mer o-muppiga slaget- HÄRLIGT!

Nu har jag precis kommit hem efter att ha följt med en stallkamrat när hon åkte och tränade med sin häst- väldigt inspirerande att titta på lite mer avancerad ridning och jag blev verkligen ridsugen.  Fast nej…någon mer ridning för min del blir det INTE idag- någon måtta får det vara :).