Onsdag- långt om löshoppning


Längdhopp

När jag slog upp ögonen i morse var det till ett dånande ljud från häftiga vindar utomhus och jag insåg att jag skulle få revidera morgonens plan: ett dressyrpass i ridhuset.

Vis av vad som hände sist jag dumdristigt ville rida trots att ridhusväggarna skallrade (JAG RAMLADE AV!!!!!) ändrade jag om i schemat så att Kreon fick löshoppa idag i stället för imorgon- bättre att ta det säkra före det osäkra!

Hoppningen gick, som vanligt höll jag på att säga, utmärkt och jag kan nu följa det schema jag brukar försöka hålla mig till med löshoppningsvana hästar.

Jag börjar med att longera i trav för att mjuka upp hästen och tar eventuellt lite galopp på lina också.

När det sedan är dags att hoppa börjar jag med en vanlig oxer som jag höjer tills önskad höjd uppnåtts (brukar ta kanske 5-6 språng). På denna ”max-höjd” (någonstans mellan 120 och 140 beroende på hur skicklig hästen är) får hästen hoppa 2 språng och därefter sänker men breddar jag oxern ganska rejält.

Breddhindret hoppas kanske 3-4 språng med eventuellt ytterligare en breddning emellan och när detta hinder hoppats så är det dags att avsluta med ett räcke som också får hoppas 2-3 gången, sista språnget eventuellt ganska lågt så att hästen får känna att det är väldigt lätt.

Efter ca 10-12 språng (färre om hästen hoppat utan att riva och allt gått lätt) är löshoppningen avklarad.

Idag slog det mig förresten hur olika mina hästar hoppat trots att de alla haft väldigt lätt för löshoppningen.

Heron var den store spexaren! Han var alltid väldigt ”full of himself” med ett självförtroende på absolut topp.

Han rev i princip aldrig och de få gånger han gjorde det såg det ut som att han blev jättearg på sina egna ben typ ”jäkla ben….DET var inte bra gjort- gör inte om det”.

Han kunde också göra hoppningen svårare än vad den behövde vara genom att inte hoppa rakt mot hinderna utan liksom spexa innan och jag lovar….kunde han tala hade han säkert sagt något i stil med ”Hah…nu trodde du inte att jag skulle klara det…men du…du kan sätta en bindel för mina ögon…jag kommer att flyga över ändå”.

Det var rena showen att titta på honom….han tyckte verkligen att det var roligt även om jag hade hjärtat i halsgropen ibland vid hans värsta spex.

Décima var också ett välhoppande djur men till skillnad från då man red henne blev hon fullständigt SJÖVILD när hon skulle hoppa.

Hon rusade runt manegen som en furie och av rädsla för att hon skulle skada sig fick vi alltid leda henne och bara släppa ett fåtal galoppsprång innan själva hinderna.

Archie, som liksom sina föregångare även han blev lovande hopphäst på kvalitets (!) var mycket mer ”städad”- han gjorde det han skulle ”by the book” och utan något drama.

Och så Kreon då…hitills tycker jag att han hoppar lätt och bra men jag anar att han skulle kunna göra det ÄNNU bättre om han bara la manken (ordvits) till.

Kommer han fel på hinderna rättar han lätt till det och tar sig över men jag saknar det där 100%-iga engagemanget.

För honom är hoppningen ingen utmaning men inte heller något han vill visa upp sig i-gissar jag:))).

Uppssss….katter kan (tydligen) vara farliga djur!

En kollega blev nyligen under ett veterinärbesök med sin vanligtvis snälla katt biten i handen.

Tydligen har katter en massa otäcka bakterier i gapet för kollegans hand svullnade upp rejält och för att göra en lång historia kort blev det både någon dag på sjukhus, starka mediciner och sjukgymnast då handens senor och leder påverkats av infektionen. Sjukskrivning i flera veckor!

Fick mig en liten tankeställare; jag som kör fram nävarna till vilt främmande katter….borde kanske bli mer försiktig?

Tips: så får du hästen att äta längre och dricka mer

Idag skulle jag vilja dela med mig av ett tips som jag har anammat sedan flera år tillbaka och som jag tycker fungerar bra.

Jag gissar att vi är många som gärna vill förlänga hästens ÄT-TID utan att den för den sakens skull sväller upp till en ballong och ju längre tid hästen äter desto kortare tid är den om inte annat uttråkad utan håller sig tvärtom sysselsatt.

Jag gör som så att jag vattnar allt Kreons kraftfoder och 2 av de 3 målen ger jag med betfor utblandat i några liter vatten.

Betfor kan man ju spä ut nästan hur mycket man vill höll jag på att säga och dessutom är det i mina ögon inte ett ”godis-foder” utan faktiskt nyttigt även om många verkar rädda för att ge mer än någon deciliter (uppblött) per dag.

Så Kreon står och slabbar med sitt kraftfoder och lucern bra mycket längre än om jag hade gett det torrt trots att havremängden numera är obefintlig (ca 1 kg uppdelat på 3 givor) och samtidigt får han i sig VÄTSKA. De kanske 3-4 litrarna vatten han får extra på detta vis inbillar jag mig i alla fall kan göra skillnad om han av någon anledning skulle dricka dåligt i övrigt (pga en tillfälligt frusen vattenkopp tex) och jag ser ingen skada i att fodra på detta vis-tvärtom.

Tisdag- vilken skillnad!

Snacka om temperaturskillnad; igår morse minus 12, idag minus 1!

Men inte mig emot, på eftermiddagen var det till och med en ynka plusgrad och jag lät Soya springa utan täcke en kort stund, för första gången på många veckor.

Kreon slipper inte sitt täcke, vad han däremot ”slapp” var att bli riden eftersom det var hans SLAPPA vilodag :).

Ännu mer att tänka på vid hästköp

Att man ska tänka på att fråga om ALLT när man köper en häst för att gardera sig är verkligen ett råd även jag skulle vilja förmedla till er som går i hästköpartankar, här det senaste exemplet:
 
En bekant köpte för några månader sedan en ”hobbyhäst” tänkt att användas för hopp och dressyrtränande och tävlande i lätt klass.
 
Hästen är 10 år gammal, gick igenom veterinärbesiktning ua.
 
Efter endast 2 månader blev den halt- kotledsinflammation båda fram.
 
Utan att skriva för många avslöjande detaljer har det på olika sätt i efterhand framkommit att den som sålde hästen var vad jag brukar kalla en ”30-minuters-ryttare”, dvs människan hade i mina ögon knappt ridit hästen under de flera år som den ägde nämnda häst.
 
Lättare ridning i ca 30 minuter/ dag hade varvats med i vart fall 2 hela vilodagar per vecka samt även ”viloperioder” (från VAD undrar jag) om några veckor per gång flera gånger om året- hästen var med andra ord inte i någon bra kondition och framför allt inte VAN vid att ridas vad jag menar borde vara NORMALT.
 
Och ni vet ju hur det är när man köper en ny häst? Man är så klart överlycklig över att äntligen ha förverkligat sin dröm och man vill RIDA!
 
Även om jag tror att min bekant inte ”ridit ihjäl” hästen så blev den säkert riden 1 timme om dagen 6 dagar i veckan och det verkar den inte ha klarat av utifrån vad den var van vid.
 
Nu går det så klart inte att bevisa att det enbart var den förra ägarens/ ryttarens slappa inställning till ridning som bidrog till hältan men helt klart KAN det ha spelat roll.
 
Och därför ska man enligt mig i alla fall FÖRSÖKA att få ärliga svar på hur mycket den häst man vill köpa EGENTLIGEN har ridits de i vart fall 2-3 senaste månaderna.
 
För precis som den som nyss köpt en häst VILL rida så är det nog inte helt osannolikt att den som vill sälja sin häst för att den har tröttnat INTE gärna vill göra det.
 
Då finns risken att ridningen mer blir ett nödvändigt ont som man kan tänka sig att hoppa över- de tankarna hade i alla fall jag när jag skulle sälja Archie.
 
Nu höll ju mitt försäljningsprojekt inte på särskilt länge med dagens mått mätt men jag ska vara ärlig och säga att även om min disciplin gjorde att jag verkligen red lika ofta som alltid så var min motivation inte i närheten av vad den en gång varit vilket var synd för det är ju när hästen ska säljas som man vill visa den som bäst- inte helt oriden och ur kondition.

Måndag- tjat, tjat

Huuu vad kallt det var i morse….minus 12 grader när jag körde till stallet.
 
Idag stod ett dressyrpass på mitt ridschema och Keon kändes jättefin från första minuten.
 
Jag tränade på lite allt möjligt med (som vanligt) fokus på travslutor och skritt-galopp-skritt-övergångar.
 
Provade att försöka få till lite tramp och det går åt rätt håll i alla fall och jag märker framför allt att traven och allt jobb jag gör därefter känns ”ärtigare”- precis som jag önskar.
 
Märker att jag blir lite tjatig- det mesta ovan har jag skrivit om flera gånger innan och jag misstänker att ni börjar tröttna på att läsa om en snäll häst som lagt sparka-bakut-benen på hyllan och känns så fin, så fin så jag slutar skriva nu men hoppas på måååånga repriser av detta ridpass i framtiden.

Ny Kreon-film

Gissa om jag blev överraskad när det plingade till i inkorgen idag.Lina, den lömska hästskötaren :)))), hade tydligen FILMAT förra helgens ritt och ni ska faktiskt få titta på den.

Denna gången UNDANBER jag mig uttryckligen negativa kommentarer, även jag ser tex att Kreons form kunde varit lite bättre.

Nej, denna gången tycker jag att om inte ni, så i alla fall JAG enbart ska fokusera på det POSITIVA, som att detta Mupp-djur, oaktat han är 7 år knappt visste fram och bak på sig själv för mindre än 6 månader sedan.

Spindelpojken har sedan dess utvecklats jättemycket, ibland under frenetiskt sparkande med sina arga bakben, ibland helt fastlimmad vid vägarna jag gjort försök att rida på men på det stora hela mer än jag vågat hoppas på så här långt.

Att ändå gå ett helt progam så pass städat som han gör här, 4:e gången han tävlar och med den brist på rutin att ridas på andra platser och ihop med andra hästar tycker jag renderar honom en eloge, faktiskt.

Tycker ni något annat behåller ni detta förslagsvis för er själv eller kräker av er någon annanstans än på bloggen, idag ska vi bara vara SNÄÄÄÄLLA, ok?

http://www.youtube.com/watch?v=uMjyNKLdDpY

 

Veckan som gått

Som vanligt när det är dags att sammanfatta veckan kommer jag knappt ihåg vad som hänt- dagarna bara rusar förbi och jag kan inte avgöra om det är bra eller dåligt.
 
Bra är i alla fall att det nu är synbart ljusare både på morgnarna och på eftermiddagarna- det underlättar väldigt mycket för en häst och hundägare tycker jag.
 
Kreon befinner sig fortfarande i en behaglig bubbla av godhet och jag tackar och tar emot.
 
Som vanligt har Mini hjälpt mig 2 dagar i denna veckan och fredagens pass visade nog de lugnaste och mest harmoniska bytena någonsin.
 
Hela 3 uteritter har jag också hunnit med och även här har Kreon förbättrat sig mycket- jag har faktiskt inte behövt snurra honom en enda gång även om han stannar till enstaka gånger och då får ruskas igång.
 
Snö som har blivit liggande har vi haft för första gången idag och även om det inte är mycket hoppas jag att det inte kommer mer heller.
 
Under dagens långpromenad på Järavallen var det riktigt mysigt att gå i snö men nu kan vi det och vill ha vår i stället. Tycker jag.Roligt att ni läser som aldrig förr :), nästa vecka kommer nya friska inlägg och en ny film på min lilla häst!