För ett tag sedan tipsades jag om några tabletter man kunde ge sin hund om den hade diarré.
Tänkte att det kunde vara bra att ha sådana hemma och begav mig till apoteket där jag blev smått konfunderad.
Den första förpackningen jag tog kändes väldigt lätt (fast jag visste ju inte vad den skulle innehålla eftersom jag aldrig sett tabletterna förut) så jag öppnade den och kunde inte hitta några tabletter alls.
Samma sak med den andra förpackningen och då frågade jag personalen varför de hade tomma förpackningar framme och vad som liksom var meningen.
Tja, meningen var att förpackningarna skulle innehålla ganska stora tabletter, 12 stycken närmare bestämt men tydligen hade någon STULIT innehållet i båda förpackningarna?!?!?!?
Annars får jag nog säga att den märkligaste stölden jag har varit med om var då någon stal RATTEN och INSTRUMENTPANELEN på en gammal Volvo jag ägde för kanske 15 år sedan.
Och det roligaste med DEN stölden var då jag av den ouppmärksamme försäkringstjänstemannen som jag pratade med om stölden rekommenderades att KÖRA till närmaste verkstad och fick informera honom om att detta nog skulle bli ganska svårt utan RATT 🙂 !
Har ni varit med om några märkliga stölder?
När jag låg på bb senast så passade någon på att luska reda på var reservnyckeln fanns någonstans och sen var vi en halv flaska whisky, några öl och ett paket fläsk fattigare. Sambon hade öppnat flaskan kvällen innan för att ta en liten drink och fira att vi fått en son till. Han svär på att han bara tog lite grann, hade han druckit upp halva innehållet själv så hade han nog inte nyktrat till nog för att kunna hämta mig dagen därpå från bb. Och absolut inte ta hand om fyraåringen hemma. Jag vet vem tjuven är. Tycker att det är lite roligt men sambon är mindre road. Tjuven hade noga hört sig för när vi inte var hemma och förmodligen passat på att ta sig in när sambon hämtade mig. Tjuven hade samma kväll varit väldigt berusad visst.
Herregud så patetiskt! Göra sig till en tjuv för detta?!?!?!
Låter som en väldigt socialt missanpassad person som skulle sjunka till denna nivå.
Kan också förstå att ni inte agerar då det väl inte finns några konkreta bevis.
När det gäller tabletterna så är det i missbrukssyfte de stjäls. Tar man ca 3 förpackningar av den aktuella medicinen så får man ett opiatliknande rus. Ett rus som dessutom inte syns i några urinprover så det är ju perfekt om man t ex är på behandlingshem eller så. Men oj vilken trög mage man måste få..
VA?!?!?!!? Om du verkligen menar 3 förpackningar = 36 tabletter så är det banne mig som en hel måltid för en människa- tabletterna är väldigt stora och ”massiva” (som ett halvt lillfinger i storlek).
Fast det vore ju verkligen mer förståeligt med stölden då, särskilt mot bakgrund VAR jag köpte tabletterna (på Möllevångstorget i Malmö).
Ska kanske tipsa personalen där om detta?
Hur har du fått denna info?
Jag vet! Det är galet.
Jag får informationen av mina klienter.
Det bevisar bara desperationen hos missbrukare….
Tabletterna är smaksatta för att gillas av HUNDAR men att sätta i sig 36 jättetabletter som människa- uärk…jag hade spytt efter bara några få gissar jag.
Ska faktiskt prata med Apoteket på Möllan om detta, jag jobbar ju granne med dom.
En annan sorglig stöld som jag har berättat om tidigare:
http://birgittashastsida.com/2012/01/13/tillbakablickar-birgitta-rakar-ut-for-en-forslagen-tjuv/
Jag saknade ett par ganska dyra och nya transportskydd strax efter att en tjej som gjorde sin sistaårs hästskötarepraktik hos mig. (Jag använder aldrig transportskydd men fick dessa ganska ovanliga av en glad kund & återförsäljare så därför upptäckte jag det av en ren slump när jag tvångsrensade för att lägga allt i perfekt vikt ordning efter färg i hyllorna. ) jag såg strax efteråt bilder på facebook när tjejen ifråga hade dokumenterat sin hästs ankomst till ett nytt stall. kunde inte låta bli att kommentera hur fina transportskydd hästen hade och frågade var hon köpt dem.
hon svarade att hon fått dem av sin syster och inte visste var de fanns att köpa. !!???
Vilket ”fint” sätt att tacka för sin praktik och verkligen en iskall tjuv som till och med vågade visa bilder på Facebook på sitt ”byte”.
Påminner mig om en stöld jag råkade ut för på ridskolan; jag har nedan klippt ut händelseförloppet ur ett inlägg jag skrev om detta för många år sedan:
Jag hade åkt till stallet en lunch för att släppa ut Heron och hans hagkompis och eftersom det var varmt ute och jag kom direkt från jobbet (och skulle åka tillbaka dit) hade jag ett par pumps på mig. Jag ville av förklarliga skäl inte vandra ner till hagarna i ett par pumps så jag satte skorna under mitt omklädningsskåp, drog på mig ett par gummistövlar och traskade iväg.
När jag kom tillbaka efter mindre än en halvtimme var skorna borta!!!!!
Jag trodde till en början att något utsatt mig för ett ”lustigt” skämt och helt enkelt gömt skorna men de var och förblev borta.
I stallet, där historien om de försvunna skorna spreds, skojades det om att jag nog hade en hemlig beundrare som nu likt en skofetischist satt med mina skor därhemma.
Tiden gick och en morgon, många veckor senare, stod jag i omklädningsrummet och drog på mig mina ridstövlar. 2 skåp ifrån mig stod en stall-”kamrat” och rotade i SITT skåp och som av en reflex vände jag huvudet ditåt då hon i sitt rotande välte ut en enorm mängd kläder och annat ur skåpet.
Mitt bland allt som ramlade ut får jag plötsligt se MINA PUMPS och jag, efter att ha försökt tänka ut en smart strategi på typ 2 sekunder, säger med vänlig och glad röst:”Nämen…där är ju mina skor…vad bra att du hittade dom” (jag tänkte redan då att jag talade till en TJUV men röjde inget).
Och den korkade stallkamraten som så lätt erbjöds en smidig chans att slippa undan (genom att bekräfta att hon HITTAT skorna) säger i stället:”Nej, det är MINA skor”.
Till saken hör att dessa pumps var av en otroligt ovanlig modell, jag hade aldrig tidigare sett någon annan ha likadana skor, så jag frågade var personen hade köpt SINA skor. När jag ställde denna fråga var det som att trycka på en knapp; tjejen blev helt hysterisk och började skrika ”alla i stallet hatar dig”. Eh…..????
Eftersom jag inte kom längre i denna ”diskussion” valde jag att vända mig till ansvariga på klubben eftersom jag dessutom fått höra av andra inackorderingar (när jag berättade om sko-fyndet) att denna person var känd för att stjäla både det ena och det andra.
För att göra en lång historia något kortare så kallades tjejen (då ca 20 år gammal ) och hennes mamma till klubbens kontor för ett samtal kring mina skor. Tjejens mamma, som uppenbarligen ville skydda sin avkomma, påstod nämligen att HON hade köpt skorna åt dottern och när vi frågade VAR skorna köpts blev det svävande svaret att mamman reste mycket så skorna kunde både har varit köpta i London eller Paris!!!!
Eftersom vi inte kom längre med mamman heller fick jag inte tillbaka mina skor men däremot fick tjejen inte längre arbeta kvar i stallet (hon hade arbetat som helgpersonal dessförinnan och hade genom nycklar tillgång till mer eller mindre alla utrymmen i stallet) och i mitt och många andras hjärtan var hon för alltid inget annat än en TJUV!
Någon snodde min sambos cykelsadel en gång. Från en helt vanlig Biltemacykel…
Något som retar mig än idag var en incident som inträffade för snart tio år sedan när min stallkamrats medryttare ”lånade” både det ena och det andra. Hästen hon var medryttare till var den enda vita hästen i stallet, inga andra hästar hade ens strumpor. Mina grejer var titt som tätt smutsiga och fyllda med vita hår när hon varit där, det rörde sig om allt från ländtäcken, schabrak till benskydd och borstar (som jag märkte då :-).
Jag började än mer tydligt märka upp mina saker för ibland kan det ju vara svårt som ”ny” att veta vilka grejer man ska använda kanske. Men det hjälpte såklart inte så jag konfronterade henne till slut och sa att hon gärna fick låna nödvändiga grejer om hästen inte hade egna men att hon gärna fick fråga innan och sedan göra rent grejerna efter. Det slutade med att många av mina saker ”försvann”. När min stallkamrat konfronterade henne för andra gången tog det hus i h-lvete – ett jäkla liv blev det helt enkelt. Jag fick aldrig tillbaka några grejer men kom till stallet lägligt nog när hon precis höll på att packa bilen med ”sina” prylar för inte ville hon vara kvar någonstans där man anklagade henne för sådana otrevligheter. Då försökte hon bland annat få med sig en sadel (?!?!) så det kändes inte som om våra ifrågasättanden hade varit tagna ut luften.
Hade aldrig haft erfarenhet av stölder innan eftersom vårt stall var väldigt litet, 5-6 hästar och oftast färre. Men jag började ändå med vanan att låsa in mina grejer. Sorgligt att man ska behöva egentligen men klåfingrighet verkar vara mer utbrett än man tror!
Vilken tur att ni hann stoppa att i alla fall sadeln försvann! Och otroligt att man kan bete sig på ett sådant sätt.
Jag kom på en annan tjuvrelaterad incident som hände våren 09. Ett 3års sto saknades i hagen en förmiddag!!!! inte en antydan till skada på varken stolp eller tråd och tät liten skog på ena sidan, byggnad nära på andra och bara ganska smal gång/ridväg runt. Fattade ingenting, spårlöst borta!
Efter resultatlöst letande ringde jag ägaren / kunden för att få veta lite mer om hästen (den var ganska nyankommen) brukade den hoppa ut, brukar den dra isf i panik eller i ro, till skogs eller mot stallet etc etc… Hästen var väldigt välstammad och ”dyr” och lera gånger under detta hysteriska samtal indikerades – pikades -atyddes det att jag skulle vara inblandad i en ev stöld -sålt den osv.!!
Sen eftermiddag / kväll ringde en kvinna 2 gårdar bort (ca 3 km) och sade att det stod en hst ute på fälten!!! = promenad med grimma och havrehink ledde till odramatiskt infångande. Jag orkadeinte ringa den hysteiska anklagande kvinnan utan messade att den var återfunnen, Dagen efter ringde jag upp henne och bad henne hämta sina 3 hästar och avbröt vårt avtal o utbildning och heliack uppstallning. Hon blev bestört och hade ingenstans att ställa dem och undrade varför – bara för att den drog??? NEJ, Jag arbetar inte med folk vars första reaktion är att misstro. Inget förtroende eller så låga tankar = Jag jobbar inte en tima till ed dina hästar och ursäkter eller fjäsk hjälper inte, sagt är sagt och visade mkt väl den sanna naturen. Allt efter det är efterkonstruktioner.
Sedan den dagen har vi ingen kontakt alls. Det var trist att hon var sån när det knep och vi borde slagit våra kloka huven ihop för hon var rolig och har mycket fina hästar men jag tar inte vad som.