Inlägg i kategorin Birgitta utan djuren

Mobbing?

Åter dags för Birgitta att förundras (har ni tänkt på hur ofta jag använder det ordet)!

En gammal vän berättade idag om en ny form av mobbing:

Om man vill visa att man tjurat ihop på någon plockar man helt sonika bort personen från sin vänlista på Facebook!

OBS! Detta är alltså inte bara ett fjortis-fenomen utan tillämpas även av VUXNA som någon form av markering och bestraffning!

Å ena sidan baxnar jag över denna bebis-nivå men å andra sidan är det skönt att till och med Birgitta, 12 år är riktigt mogen i jämförelse!

Färdigshoppat!

Nu är klockan 16.00 och vi har precis lämnat Ullared.

Notan för 144 artiklar slutade på strax över 4700:–, billigt och bra:).

Jag köpte lite grimskaft till stallägarna, en grimma och lindor till en stallkamrat och en del hundprodukter till två vänner men merparten kommer givetvis att fördelas mellan mig, Archie och Soya. Maken fick bara lite rakprodukter, cd-fodral och hörlurar till sin dator men han har å andra sidan allt han behöver sedan innan :).

Archie fick en flugmössa, ett schabrak, e-vitaminer och linement, Soya grisöron, Frolic, tuggpinnar och bajspåsar medan jag fick desto mer: ridbyxor, ridstrumpor, hjälm, spö, handskar, flera tröjor, en bh, trosor, ridskor och en massa annat.

Till hemmet blev det bland annat en trasmatta och ett snyggt överkast till vår dubbelsäng.

Sedan blev det givetvis ”trettioelva” schampoflaskor, tandkräm, tvättmedel, sköjmedel och allt annat man kan tänkas behöva för att rengöra sig själv och sitt hem.

Lite bilder kommer senare, Birgitta 12 år tog i alla fall en bild som hon gärna vill visa vet jag :)!

Min kommentar till fotbolls-VM

Jag är och har alltid varit fullständigt och totalt ointresserad av fotboll och är mycket tacksam över att maken hyser samma känslor inför vuxna karlar som jagar en boll.

Således har jag inte haft någon som helst koll på VM:et som tydligen precis har avslutats och det är jag nästan stolt över. Vem bryr sig liksom….

Det enda intressanta jag läst om detta spektakel hittills har handlat om ett djur (vad annars :)) och sådant här fascinerar mig faktiskt desto mer!

Hur i hela fridens namn har detta gått till?

Kan slumpen ha styrt 8 gånger av 8?

Roligt/ roande är det hur som helst tycker jag:

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/landslagsfotboll/vm2010/article7452569.ab

Ordpolisen i tårar!

Som den trogne bloggläsaren vet har vi flera gånger diskuterat det här med språket, stavning osv på bloggen.

Jag är själv mycket intresserad av det skrivna ordet och anser nog att jag behärskar det svenska språket tämligen väl för att vara avkomma till två invandrare som kom hit i vuxen ålder :=)!

För ett tag sedan hittade jag en blogg som nästan fick mig att gråta och då var det inga glädjetårar som fälldes kan jag lova.

Jag kan bara hoppas att detta barn (en tonåring) medvetet skriver så här på sin blogg och ingen annanstans för detta var i ärlighetens namn ett av de värsta exemplen på hur man kan förstöra det skrivna ordet totalt!

Sedan måste jag säga att jag känner mig tveksam för detta är långt ifrån det enda exemplet på att barn numera inte tycks kunna skriva- jag ser det i hur många ungdomsbloggar som helst!

Kan barn idag inte skriva, stava och uttrycka sig eller driver dom med oss vuxna?

Vad tror ni?

Läs och rys:

Heloww
idao har jag vatt på stranden me xx hadde as ball det kom typ två blattar o börja fråga hur gamla vi va o då sa vi 25 o han bara : oh fan då e det ju typ olagligt att bara prata med er!’
Han va 19¨!!!!!!
o imon ska vi ti stranden igen o det e dom som äger kiosken så dom kommer typ värsta va helt konstiga, iaf vilka ser man i kämpinge imon då ?

Ordpolisen tar till orda igen och var tog skrivstilen vägen?

En tonåring som jag känner (inte Sally, hi hi) startade nyligen en blogg och efter att ha läst de få inläggen hon skapat hittills är jag mer än lovligt förskräckt.

Lär sig inte ungdomar att stava nuförtiden?

I mer eller mindre varje mening fanns det felstavade ord och det är inte några ”avancerade” sådana det handlar om utan helt vanliga ord som man använder dagligen och som är lättstavade.

Fast nu ska jag inte bara klaga på ungdomar för när jag senare samma dag läste en vuxen persons hästblogg kom felstavningarna som ”skjutna ur en kanon”:

ducktig, offta, ryckta, byxer, mej osv osv! Fruktansvärt!

Jag kan faktiskt bara hoppas att denna person kan skylla på någon form av ordblindhet för annars är det mer än lovligt uselt. Ursäkta!

Tyvärr vet jag också att människor som skriver så pass illa kan ha svårt för att bli tagna på allvar, i alla fall om de inte uttryckligen förklarar att de lider av dyslexi då man brukar ha större förståelse.

Själv kan jag också tröttna på att läsa text med en mängd felstavningar, evighetslånga meningar utan punkt osv och det är synd för kanske missar jag på så vis något intressant eller lärorikt?

Läsningen av ovanstående bloggar blev annars tyvärr bara en påminnelse om hur illa ”folk” stavar idag, jag som ofta läser annonser på Blocket kan konstatera att i princip varannan annons (framför allt de som rör hästar) innehåller felstavningar, syftningsfel, märkliga särskrivningar osv.

Detta med den utbredda förstörelsen av den skrivna ordet har fått mig att fundera på flera olika saker:

1. Det kanske inte är så att det blir vanligare och vanligare att gemene man inte kan stava? Det har kanske alltid varit så men tidigare varit mer dolt eftersom det inte fanns internet som översvämmas av diskussionsforum, bloggar, annonser osv där ordfattigdomen avslöjas?

2. Är det egentligen VIKTIGT att kunna stava ”rätt och riktigt” (upps…det rimmade)?

Om jag skriver ”kansje”, ”hest” eller ”värkligen” så vet väl ändå alla vad jag menar?

3. Är det också så att folk idag inte heller kan RÄKNA eftersom man numera till och med har kalkylatorer i mobiltelefonerna? Får barnen lära sig huvudräkning i skolan och är detta något man sedan använder sig av?

4. Finns det någon som kan skriva skrivstil nu för tiden? Är DET något man får lära sig i skolan? Varför skrev man skrivstil förr i tiden?

5. Finns det fortfarande folk som skriver brev för hand eller använder alla dator? Jag märker ju på mig själv att min handstil inte är lika snygg som den varit förr eftersom jag nästan aldrig skriver något just för hand- handen är knappt van att hålla pennan längre stunder än det tar att skriva små korta meddelanden på lappar, anslagstavlor osv.

Ja, en del konstiga frågor som virvlade runt i min skalle ett tag…..kanske ni har svaret på några?

På blodigt allvar (varken hund eller hästinlägg)

Jag använder sällan bloggen som ”reklam” eller för att propagera för sådant som inte har med hundar och/ eller hästar att göra men idag vill jag göra en undantag.

Jag läste i förra veckan att man i Skåne hade fått ställa in flera planerade operationer på grund av blodbrist och sådant gör mig både ledsen och förbannad.

När man väl gick ut i media och vädjade till allmänheten fick man ett enormt gensvar vilket så klart är jättebra men några operationer hann ändå ställas in och det är ju dessutom själve f..n tycker jag att man måste gå ut och be om sådant som borde vara självklart.

Om jag ser till mig själv hade jag blivit förtvivlad om en operation jag hade inplanerad blev uppskjuten pga en sådan här, lätt avhjälpt, sak.
Redan att man ska opereras är väl för de flesta mer eller mindre ångestfyllt, och att sedan behöva ställa in operationen och vänta på en ny gör nog inte att man mår bättre.

Om till och med jag, en bekväm egoist, har orkat masa mig iväg till i dagsläget 40 blodgivningar (jag har alltså gett blod i ca 10 år) så finns det säkert många fler som skulle kunna göra en insats.

Och skyll inte på sprutskräck för är det någon som är rädd för just detta så är det undertecknad!

Ända sedan jag kan minnas har jag haft en panisk rädsla för sprutstick och jag minns (idag generat…) hur det gick till då jag fick min första p-spruta.

Det gjorde inte det minsta ont men jag hade arbetat upp en sådan skräck dessförinnan så när sprutan väl var given blev jag fullständigt och bokstavligt yr i huvudet.

”Du milde tid…hur ska jag komma ut ur rummet utan att låta bli att hålla mig i alla möblerna på väg ut” minns jag att jag tänkte.

Jag tyckte själv att jag överreagerade på det lilla sticket och ville inte visa något men som tur var såg sköterskan att jag var helt vit i huvudet och beordrade mig att sätta mig ner en stund.

Sedan dess har jag inte fått några svimmnings-attacker och även om den nål som används vid blodgivning är typ 10 gånger så tjock som den som används till p-sprutan så har jag alltså klarat av att ge blod i ett decennium.

Nej, det finns inget att skylla på om man kan ge blod (det är ju inte alla som uppfyller de regler som detta är förknippat med) och en dag är det kanske man själv som behöver det…så tänker jag och förhoppningsvis ännu fler efter att ni läst detta :=)!

http://www.geblod.nu/main.aspx?PageId=1

Lite om arbetslöshet, dvs varken hund eller hästinlägg

Inte ens hästfolk som (väl?) sällan och aldrig har tid/ lust att glo på tv har väl kunnat missa den enorma känslostorm hos svenska folket som den frispråkiga Anna Anka har väckt.

De flesta tycks ha en åsikt om denna kvinna som verkar säga allt som faller henne in utan att tänka efter en sekund och majoriteten (?) anser väl att Annas åsikter är helt uppåt väggarna och att hon inte har en aning om vad hon snackar om.

Ni har säkert hört uttrycket ”även en blind höna kan hitta ett korn” och jag skulle också vilja säga att även en ANKA kan hitta något ätbart då hon i alla fall IBLAND kan yppa något med (en viss) sanning i .

Hörde häromdagen Ankan yttra sig vad gäller svenskars slöhet och hon uppmanade folk att ta ett extrajobb i kassan på ICA och sedan köpa det dom vill (en Gucci-väska tror jag hon nämnde) i stället för att gnälla över att de inte har pengar.

Och där måste jag säga att Ankan enligt mig är på absolut rätt spår!

Läste en artikel i tidningen igår där en svensk man i min egen ålder spydde galla över arbetsförmedlingen och över de insatser (dvs INGA) de gjort för att GE honom ett arbete, dvs enligt honom hade han fått NOLL hjälp trots att han hade varit arbetslös i FLERA ÅR.
Enligt sig själv sökte mannen olika arbeten inom ekonomi-sektorn (vad nu det betyder).

Jag blir så otroligt irriterad över denna bortskämda och ”GE MIG”-mentalitet där man kräver att ANDRA ska ordna allting åt en utan att man själv ska behöva lyfta ett finger.

Jag är övertygad om att det finns en hel del arbeten att ta om man verkligen VILL arbeta men det är väl där skon egentligen klämmer: att ”folk” i allmänhet inte vill ta vilket jobb som helst.

Är man utbildad socionom som jag ska man inte BEHÖVA ta ett städjobb utan då är det ok att gå arbetslös i några/ flera år, så är jag övertygad om att vissa resonerar. Man ska liksom inte behöva ”byta ner sig” även om det innebär att man måste förlita sig på andra för sin försörjning (A-kassa, försörjningsstöd osv).

Vissa hävdar ju också bestämt att man ju SJÄLV har tjänat ihop till sin A-kassa men jag ifrågasätter om det verkligen ger en rätten att välja och vraka med vad man vill arbeta?

Kan, för att förtydliga och bekräfta mina teorier berätta om 2 vänner som båda är gifta med män födda utomlands:

Bägge vännernas makar fick mer eller mindre så fort de satte fötterna på svensk mark och utan att i princip kunna ett ord svenska arbete som tidningsutbärare (detta oberoende av varandra).

Visst kan det vara otroligt slitsamt att stiga upp mitt i natten för att arbeta men behöver man pengar så….

Konstigt att dessa 2 karlar kunde få jobb direkt, utan en sekunds tidigare arbetslivserfarenhet från Sverige och utan att kunna språket om det nu KÖAR av arbetslösa svenskar som ”tar vilket jobb som helst” (vilket ALLA mina klienter sagt innan man börjat dissikera detta påstående lite närmare och det visat sig vara en riktigt ”sanning med modifikation”).

Visst finns det säkert de som söker massor av arbeten dagligen, som springer på ändlösa intervjuer och gör ALLT i sin makt för att få ett arbete men jag vill tyvärr påstå att denna skara är långt mindre än vad den kunde (och BORDE) vara.

Vill man ha pengar får man helt enkelt bita ihop och jobba även med sådant som är jobbigt, tråkigt, smutsigt, you name it; det har jag själv gjort i många, många år (stallarbete på en ridskola med mockning av ca 20 boxar/ dag) och jag lever och har hälsan OCH har kunnat satsa på en dyr hobby och unna mig det jag vill kring denna.

Beckmörk och omständig- svar till Minstral och Moa från ordpolisen!

När jag skrev om olika stavningar osv i helgen reflekterade jag över att en annan bloggskribent vars blogg jag läser sporadiskt konsekvent stavar becksvart/ beckmörkt med Ä.

Jag blev lite konfunderad eftersom skribenten påstår sig vara väldigt språkintresserad och slog upp ordet på nätet.

Jag vet inte hur många träffar jag fick på BÄCKSVART men läste inte tillräckligt noga till vilka sidor ordet hänvisades. Hade jag gjort det (sorry för mitt felaktiga svar till dig i tidigare inlägg Minstral) hade jag sett att det är i privata bloggar ”folk” använder stavningen BÄCKSVART vilket därmed inte betyder att stavningen är korrekt.

Efter att nu har konsulterat Svenska Akademiens Ordbok så får jag bekräftat det jag alltid trott: det heter BECKSVART och inget annat och syftar till BECK= mörk och seg massa som utgör återstod vid destillation av tjära.

Så var det med det och jag ska genast in och ändra tillbaka till rätt stavning av ordet i mina egna inlägg (som jag felaktigt ändrade i helgen)!

Och orden omständigt och omständligt kan båda användas enligt samma ordlista som svar på din fråga Moa.

Ordpolisen ger er mer att fundera över samt rolig läsning

Igår fick jag en kommentar från Sofia på bloggen:

”Ja har alltid haft svårt för att både stava o läsa. (Älskar T9 på mobilen) Kan inte spela Buzz för ja hinner inte läsa frågan innan alla har tryckt 😉 Ja skrev alltid ”hade” me två d o läste naturreservat som nessarturesservat 😉 Sen är det många som säger övan på istället för ovan på. Har hört att det kan vara dialektalt. Vet du ngt om det?”

När jag i min iver att svara Sofia så utförligt som jag kunde googlade på ”övan på” hittade jag denna roliga sida (och, ja Sofia: jag tror att ”övan på” är dialektalt (skånskt):

www.sprakmakargatan.se

Och jag kopierar här helt fräckt lite roligheter från denna språksida (jag har skrivit någon enstaka kommentar i texten- mina kommentarer är i kursiv fetstil):

”För två år sedan uppmärksammade jag ett par svenska ord här i bloggen som många medvetet eller omedvetet förvränger/använder felaktigt. Ibland kan dessa felsägningar bli mycket irriterande att lyssna på (om de förekommer ofta). Vissa ord med felaktig form är således återkommande och verkar ha fått spridning i svenskan. Med glimten i ögat presenterade jag en tio-i-topp lista på de mest irriterande “ordfelen” i svenskan. Då såg den ut så här:

Plats nr 10: Data istället för dator. Exempel: Nu ska jag formatera om min data.
Plats nr 9: Interjuva istället för intervjua. (Barn kanske kan komma undan med denna variant- men inte vuxna!)
Plats nr 8: Intressangt istället för intressant.
Plats nr 7: Situationstecken istället för citationstecken.
Plats nr 6: Gamlare, ungare, dåligast istället för äldre, yngre, sämst.
Plats nr 5: Åtminstonde istället för åtminstone.
Plats nr 4: Igentligen istället för egentligen.
Plats nr 3: Omständigt istället för omständligt- detta hade jag faktiskt ingen aning om. Har alltid sagt det förstnämnda och tycker omständligt låter väldigt ”fel”.
Plats nr 2: Medans istället för medan. (Det finns faktiskt inget ord i svenskan som heter medans, punkt slut.)
Plats nr 1: Motivation istället för motivering. Exempel: jag väljer dig till mitt lag med motivationen att du är bäst!

Idag kom jag på att jag faktiskt glömt bort att lägga till ett språkfel i listan…en talspråklig variation som får mig att rysa av obehag (ungefär i samma omfattning som om någon skulle dra sina långa naglar mot en griffeltavla). Ny på listan…och direkt in på första platsen kommer följande “ordfel”: Ändån istället för ändå. Exempel: jag har inte så mycket pengar…men jag köper strumporna ändån.” Jag undrar om inte detta är typiskt skåningar att säga så?