Hade en diskussion med mina ridvänner i helgen om hur fullständigt tokigt och ologiskt många av oss resonerar kring människo- vs häst-fett.
Själv är jag LIVRÄDD för att väga 1 kilo för mycket och anstränger mig en hel del för att vara smal i alla fall i så måtto att jag
a) motionerar (går på gym) trots att jag AVSKYR det
b) inte tillåter mig att äta varken VAD jag vill eller HUR MYCKET jag vill.
Men när det gäller hästen…..Då föredrar jag liiite för tjock häst framför liite för smal helt enkelt därför att det ser SNYGGARE ut. Och jag vet att jag är långt ifrån ensam om att resonera så här knäppt.
Och vem av Archie och mig själv är det som EGENTLIGEN behöver vara mest vältränad? Tja, inte är det jag som bär HONOM på ryggen och han som ställer en massa krav :=)!
Rent logiskt vet jag ju att en slimmad individ har lättare för att prestera, det är ju hur självklart som helst och ändå har jag fyllt krubban!
Ja, herregud….ibland är man inte klok när man tänker efter!
Och jag tycker det skiljer mellan diciplinerna.
En dressyrhäst är ofta ”överviktigare” (eller hur man nu säger *haha*) än en hoppdito – som är rundare än en distanshäst.
Bland hobbyryttarna tycker jag att det är ungefär samma ordning. Å andra sidan, på elitnivå tycker jag att en del dressyrryttar är rent magra.
Du har helt rätt.
Hopphästar BRUKAR vara smalare än dressyrhästar och JAG tycker ofta att hopphästar är för smala i mina ögon (dvs egentligen i perfekt hull).
Men jag brukar faktiskt också påpeka när folk frågar mig vad jag tycker om en hästs hull att ”jag gärna vill ha dom lite halv-feta” så att man inte ska lyssna för mycket på mitt omdöme i det hänseendet.
Vad gäller dressyrryttarna så tror jag att det finns en del ”halvanorektiker”, ffa bland unga tjejer som vill se snygga ut till häst. Kanske en del jobbar så mycket också och är så stressade att de inte HINNER (eller glömmer) att äta.
Och hur det än är så ser det snyggare ut med en lång smal ryttare än en kort och tjock dito, det är jag långt ifrån ensam om att tycka.
Vi kommenterade faktiskt detta på Globen, dvs att Kyra (som inte deltog förvisso) är en av få ryttare på elitnivå som inte är trådsmal.
Hästar ska vara slimmade, har svårt för dressyrhästar (även på högre nivå)som ser ut som stoppade korvar med fyra stickor till ben. Man ska lixom se kroppen på hästen och inte massa späck.
Sedan tycker jag att det är (en estetisk) skillnad på ”fett och fett”, precis som på människor. En del människor får tex en jättemage medan andra bara blir lite mer ”jämntjocka” överallt och mitt öga störs mer av jättemagen faktiskt.
Archies fett sitter i nacken (ursnyggt-ser ut som värsta hingsten) och som två ”kuddar” bakom sadeln. Inte tillstymmelse till hängmage :=).
Men visst är ALLT överflödsfett av ondo; både vad gäller människor och djur.
Jo visst spelar det roll var fettet sitter rent estetiskt. Men det är lite farligt också för just det fettet som din Archie har är det farliga fettet. Sist jag var hos veterinären med Misty var där en fångis med fettet på de ställena och det är de ställena man verkligen ska se upp med. Hängbuk ser värre ut men är betydligt ofarligare.
Misty har också mycket hals, men jag är alltid noga med att mankammen ska kännas ”lös”, även på shettisarna springer jag och känner på hela sommaren mest.
Visiterar ofta Misty med handen efter fett på nacken, kollar så att det inte finns några ”kuddar” också vill jag känna revbenet rätt så tydligt med bara ett lätt tryck.
Ja, veterinären sa direkt att Archie hade en typisk fånghals (med späck).
Vi har en annan häst i stallet som har haft fång 2 ggr (nu 24 år gammalt halvblodssto)- den har samma typ av späckhals.
När jag tänker efter har jag för mig att Flyinge Herkules som var Herons pappa fick avlivas pga fång.
Heron och Herkules var EXTREMT lika i ”ansiktet”, dock var Herkules hals ”ökänd”, dvs ENORM (den största jag sett faktiskt).