När ni tävlar; brukar ni rida en eller två klasser? Varför?
Själv passar jag gärna på att rida 2 klasser och så gjorde jag även då jag tävlade i hoppning.
Eftersom man ändå har åkt iväg kan man lika gärna passa på liksom, givetvis under förutsättning att det inte är ”en evighet” mellan klasserna.
I söndags blev det lite väl häftigt med 50 minuter mellan mina starter och jag hann bara ställa in Archie i transporten i några minuter innan han fick gå ut igen. Fast den andra framridningen blev bara några minuter och han gick bättre i den andra klassen så uppenbarligen orkade han med sitt jobb :).
En annan gång, med Decima fick jag rida direkt in på den ena dressyrbanan när jag hade avslutat programmet på den andra och det gick också bra- jag var placerad i båda klasserna (LA) även om hästen nog blev lite överrumplad:) , hon var väl så säker att det ”var slut” när hon skrittade ut från den första banan.
Har man en tittig/ väl energisk häst kan det ibland vara bra att använda den första klassen som en ren träning/ tillvänjning men just DET problemet brukar inte jag ha :).
Jga rider en del fälttävlan och då blir det naturligt bara en klass. Hoppning brukar det bli två klasser om det är över en dag, dressyr VILL jag rida två klasser men det brukar bara bli en då det är en så ENORM väntetid mellan klasserna, inte ovanligt med 3-4 timmar. Har man sedan tur (eller otur) ska man vara kvar och vänta till klassen är slut. Det blir inte bussigt mot hästen som ska stå i transporten hela dagen förutom de stackars minuter som man rider.
Jag säger samma som Prick faktiskt. Hoppning, alltid två klasser. Där är verkligen ”enkelt” att ta till sig första rundans fel och göra en bättre runda andra gången. Så fnuttigt att bara åka dit för att hoppa tio hinder och sen hem. Men jag stannar sällan eller aldrig till prisutdelningar heller, oavsett resultat.
I dressyr, som Prick, VILL starta två klasser för att den första känns oftast mest som uppvärmning/invänjning, men väntetiden, VÄNTETIDEN. Orkar inte, tycker synd om hästen. Brukar anmäla till två, se vad jag får för startnummer, fult maila och försöka ändra, och om det inte går så stryker jag mig från en eller avanmäler om det går.
Upp till Lätt A rider jag helst två klasser, och gärna så nära varandra så jag inte ens behöver ställa in hästen i släpet emellan. Tyvärr är det ju sällan så utan fyra timmars väntan är inte ovanligt. Blir det ännu längre än så och det inte finns uppstallning brukar jag överväga att stryka mig i ena klassen – förutom att det inte är kul för mig så finns det ju en gräns för hur länge jag vill låta hästen stå i släpet.
I Msv B rider jag för det mesta bara en klass.
Jag rider í stort sätt aldrig mer än en klass. Dels beroende på att jag har svårt att hålla mer än ett program i huvudet(vill kunna prestera optimalt i den klass jag rider) dels på att min häst inte står lungt och avslappnat i transporten.
Spiggen:
Jag är så tacksam över att ha en häst som tycks stå lika bra i transporten som i boxen.
Vet ett fåtal hästar som är så oroliga på tävlingsplatserna att ägarna måste leda dom heeeela tiden- de kan inte ens stå i släpet i 10 minuter.
Hade jag haft en sådan häst hade jag aldrig orkat/ velat rida 2 klasser.