Månadsarkiv: maj 2011

Onsdag- med vinden i håret

Idag var det dags för ett dressyrpass på egen hand och eftersom det hölls träning i ridhuset och utebanan var nyharvad valde jag den sistnämnda.

Det blåste ganska mycket men sådant har aldrig bekymrat Archie så passet förflöt utan incidenter.

Det känns som att vår ”lägsta nivå” helt klart har höjts några snäpp vilket är kul och givetvis också önskvärt så mycket och idogt som vi tränar.

Efter ridningen följde massage och stretching vilket verkar väldigt uppskattat av Archies spelevinkfasoner att döma- roligt att jag kan roa honom:)!

Speciella annonser del 310, fredagsmys?!?!

I det senaste annonsbladet från Arken Zoo läste jag något som jag verkligen tycker bekräftar hur vi förmänskligar våra husdjur.
 
Man säljer LEVERSNITTAR…..inget konstigt med det men det saluförs genom orden ”perfekt som belöningssytem ELLER BARA FREDASMYSET I SOFFAN”.
 
Fredagsmys i soffan?!?!?!

Veckans tips: när du ska leda sjuka hästar

Idag tänkte jag dela med mig av ett tips jag fick av en hästägare nyligen och det handlar om hur man på ett säkrare men också ”nyttigare” sätt kan leda en tex skadad häst.
 
Ibland ordineras ju sjuka hästar skrittmotion vid hand- någon gång i flera veckors tid och så var det tex när min egen Décima blev buköppnad.
 
Eftersom Dessan dels var mycket snäll och dels extremt seg att bara ”släpa omkring på” insåg jag att jag skulle dö av leda om jag skulle leda (observera ordvitsen!!!) henne i måååånga veckor (tror det var 6), dessutom 2 gånger om dagen.
 
Jag löste motions”problemet” genom att tömköra i stället och fick på det viset en häst som ändå var hyfsat ”väljobbad” när det väl var dags att börja rida på henne.
 
Men alla hästar är inte så snälla att tömköra eller så vet inte ägaren hur man gör helt enkelt.
 
De dumma hästarna vet jag ibland hästägare som sederar innan de går ut och går med för givetvis vill man inte riskera varken skador på sig själv eller hästen, det förstår jag verkligen.
 
Men; och här kommer tipset; man kan faktiskt prova att leda hästen INSPÄND i stället för att droga den.
 
På så vis får hästen ändå i alla fall kröka lite på nacken och inte bara gå med huvudet rakt upp och det gör ju också att det blir svårare för den att hitta på dumheter.
 
Att slentrianmässigt ge lugnande medel till hästar skulle jag personligen vara mycket försiktig med, dels vet man inte på förhand hur den specifika individen påverkas (en del inte alls, anda ganska mycket och sedan finns allt däremellan) och dels tror jag inte att det är bra att på kemisk väg försöka påverka en varelses sinnen om det verkligen inte behövs.

Då tycker jag att tipset är värt att prövas i första hand, sedan kan man ha Plegicil, Vetranquil och dylikt som plan B.        

Tisdag- en GRÄSlig lek

Vilodag för Archie och vi begav oss tillsammans med Soya ut på en tömkörningsrunda i skritt i ett ostadigt väder.

Archie kom plötsligt på en lek han provat på någon gång tidigare också: ”Hur mycket gräs hinner man roffa åt sig under en tömkörningstur”.

Eftersom jag vet att han aldrig skulle drömma om att roa sig på detta vis med sadel på ryggen lät jag honom hållas- lite eget spelutrymme kan han få ibland och framför allt om vi ändå inte ”arbetar”.

200 meter från stallet kom världens störstskur och lite hagel som lök på laxen- det räckte för att dränka oss alla fullständigt så nu är det ”värmefläkt på”!

Fråga till hästägare som också har hund

Med tanke på söndagens uteritt då Soya fick några rejäla myggbett på ryggen (hon verkade inte störd av dom och bulorna var borta i morse men ändå….) undrar jag:

Tror ni att man kan spruta Renons på hunden eller kan det vara för ”starkt” på något sätt?

Som ni vet är ju inte Soya den mest tjockpälsade precis- kan det skada huden?

Om jag ska ”svara mig själv” och säga vad jag TROR så minns jag att en tjej på ridskolan brukade spraya sig själv (!!!!) med Renons- armarna i alla fall- när hon skulle rida ut och hon tog ingen skada.

Vågar jag testa?

Dagens (dressyrdomar)fråga

 Jag har i många år tyckt att Kristianstad Ridklubb har varit ”före sin tid”, detta i positiv bemärkelse.
 
Redan för ”tusen år sedan” var de den enda klubben som redan i proppen angav vem som skulle döma de olika dressyrklasserna, jättebra tyckte jag då och jättebra tycker jag nu när även andra klubbar ”tvingats” följa efter.
 
Fast nu undrar jag om inte Kristianstad Ridklubb gått lite väl långt i sin iver att stilla de tävlandes nyfikenhet.
 
I senaste proppen anger man nämligen inte bara domarna utan även deras E-MAILADRESSER?!?!?!!?
 
Jag måste verkligen förundrat ställa mig frågan VARFÖR?!?!?!
 
Är det för att man ska maila domaren efter tävlingen och framföra synpunkter/ ifrågasätta kritiken man fick eller vad menas?
 
Personligen skulle jag inte få för mig att maila en domare varken före eller efter tävlingen men det är kanske för att jag inte begriper bättre?!?!
 
Har ni en teori om ovanstående (dvs varför e-mailadresser publicerats)?   

Måndag- efter regn kommer sol

Ja, dagens rubrik stämde verkligen på morgonens väder för medan det kom väldigt mycket regn under gårdagkvällen så strålade solen i morse.

Jag försökte få ut Soya vid 2 tillfällen igår kväll eftersom hon inte hade varit ute sedan uteritten som ju var klar strax innan 18.00 men det var stört omöjligt.

Hon vägrade att gå utanför dörren och när jag försökte få ut henne så rusade hon in igen. Tur att hon är utrustad med en väldigt tolerant blåsa….

Allt regnet hade gjort utebanan hos NN gott och det blev ett bra pass med ”det gamla vanliga” höll jag på att säga.

Fokus låg på lite piruettarbete, skolor i trav och galopp och bytesträning och vi turades om att rida som vanligt.

På väg hem från NN mötte jag Soya och maken som var ute på promenad och det skar i hjärtat när Soya drog i kopplet och ville följa med sin häst medan maken ville gå åt motsatta hållet.

När jag kom tillbaka till stallet hade det hunnit bli översvämning i en av boxarna, en häst hade tagit itu en vattenledning och jag var mycket tacksam över att detta upptäcktes snabbt och inte hände mitt i natten- då hade det blivit till att sopa vatten i alla vinklar och vrår.

Minns en gång när jag kom till ridskolan och en häst hade tagit sönder vattenledningen som gick till hans vattenkopp. En stor stråle stod rakt ut och duschade hela hästen så det var tur att det var sommar och inte mitt i vintern.