Månadsarkiv: februari 2012

Skrivet

Rolig häst och hunddiskussion på nätet

För ett tag sedan läste jag att en kvinna på ett hundforum skrivit att hon hade lärt sin whippet att hoppa upp till henne när hon satt till häst och detta tyckte kvinnan var bra ”med tanke på vargsituationen”.
 
När jag nyfiket bad henne att utveckla resonemanget menade kvinnan att en häst lättare än en whippet skulle kunna springa ifrån en varg då kvinnan betraktade en whippet som en sprinter.
 
Jag har funderat lite på det här och kommit fram till att än om jag kan hålla med om att en häst troligen ter sig som mer SKRÄMMANDE för en varg än vad en liten 15-kilos whippet skulle göra så finner jag det ändå extremt osannolikt att en ”normal-häst” (läs: inte en galoppör från Täby) lättare/ fortare hade undkommit en varg än en whippet.
 
Har man sett sin hund (läs: Kines-Soya) flyga fram över åkrarna hemmavid och lätt som en plätt tillryggalägga i vart fall några kilometer utan minsta ansträngning så vet jag inte om jag skulle köpa sprinter-resonemanget till förmån för ”ryttare-till-häst-lyckas-baxa-upp-sin whippet-i-sadeln-vid åsynen-av-en varg-som-hästen-därefter-lyckas-springa-ifrån”.
 
Nä…I en paniksituation tror jag inte att man hade haft den sinnesnärvaron och jag tvivlar också på hur många ryttare som hade lyckats behålla taget om en sprattlande whippet samtidigt som man uppmanar sin häst att springa det fortaste den kan?
 
Att TRÄNA på detta lilla trick i lugn och ro…absolut men vid ett vargmöte…..eh…NEJ.
 
Så tror jag. Vad tror ni?
 
Ps. Hur fort kan en varg egentligen springa förresten? Jag gissar på lika fort som en schäfer ungefär. Och är det så…ja, då kan jag GARANTERA att vargen är chanslös eftersom jag själv haft en schäfer som jag trodde var typ Sveriges snabbaste…tills jag köpte en vinthund…

Skrivet

Torsdag- svindlande….eller snarare SPINDLANDE höjder!

I morse var det dags för mitt första renodlade hopp-pass med Kreon eller vad jag ska säga.
 
Jag har hoppat enstaka nergrävda hinder med honom sedan tidigare men idag tänkte jag, om inte hissa bommarna så i alla fall hoppa lite fler språng och någon bebis-serie.
 
Och som med det mesta jag provat med mitt spindel-djur så gick det utmärkt att hoppa vilket hans balanserade galopp troligen bidrog till.
 
Idag blev det verkligen inga svindlande höjder, tvärtom- jag är väldigt försiktig med hoppning över huvud taget eftersom jag ju är ensam i ridhuset men förhoppningsvis vågar jag hoppa liiite mer avancerat när vi har blivit lite varmare i kläderna tillsammans.

Skrivet

I den lilla häst-världen möter jag åter Archie

Ni vet ju att jag ofta tjatar om hur litet häst-Sverige är!

Exempel nummer 5398 på detta är att en av mina bloggläsare tipsade mig om att en tjej (ridskoleryttare) som tydligen ofta rider Archie numera har en blogg där man både kan läsa om honom och se honom på film.

JÄTTEROLIGT var det att gå in på denna blogg och läsa om hur uppskattad Arch är- det känns så klart hur bra som helst för även om jag valde att själv inte behålla hästen för att den inte passade MIG så betyder ju inte det att jag inte tyckte om honom eller att jag inte trodde att han kunde passa någon annan.

Jag vill inte avslöja vem bloggägaren är, vill hon kan hon själv ge sig till känna men som sagt; härlig läsning var det och bloggen ska jag absolut fortsätta att följa.

Till min egna, trogna bloggläsare säger jag än en gång ett stort TACK!

Skrivet

Vågar jag andas ut eller äntligen hostfri häst

Även om jag betraktar mig själv som en väldigt ärlig person som dessutom inte är speciellt hemlighetsfull av mig tror jag att ni förstår att jag av olika anledningar inte berättar om ALLT i mitt hästliv för er.

Idag känner jag mig redo att berätta om en sådan sak, något som jag nu hoppas att jag kan lägga till handlingarna även om det bekymrade mig länge.

Redan när jag stod i begrepp att köpa Kreon märkte jag att han hostade ibland.

Att jag var i princip den enda som hörde detta berodde på att han uteslutande hostade tidigt på morgonen, faktiskt aldrig någonsin någon annan tid på dygnet och som ni vet är jag den enda som besöker vårt stall i gryningen:))) liksom ingen hade för vana att göra det hos NN (där ju Kreon stod till försäljning dessförinnan) heller.

För att göra en extremt lång historia något kortare köpte jag hästen trots vetskapen om hostan men att jag inte berättar om det förrän nu beror på att jag vet vilket ståhej en ”hosthäst” kan väcka.

Så var det när jag köpte mitt sto Décima som visade sig vara dunderförkyld vid leveransen (jag hade besökt henne i försäljningsstallet flera gånger innan dess utan att märka det minsta). ”Folk” var vansinniga för att hon smittade ner flera hästar i stallet och en del ansåg också att jag hade blivit ”lurad” och borde lämna tillbaka hästen, någon jag själv inte övervägde ens en sekund trots att förkylningen höll i sig i exakt 2 månader (därav att en del trodde att jag blivit pålurad en ”kroniker”).

Vad gäller Kreon gjordes en endoskopi inför affären och denna visade inget oroväckande och han blev också undersökt av en av de mest rennomerade veterinärerna i Sverige som ställde diagnosen ”Lymfoid hyperplasi”en ganska ovanlig åkomma som Kreon delade med bla travaren Victory Tilly.

Och det sistnämnda var faktiskt en tröst för kunde den hästen springa in flera miljoner med sin halsåkomma så kände jag mig ganska säker på att även Kreon skulle orka prestera med sin.

Nu är ju jag inte speciellt bra på att förklara saker men om jag ska försöka så innebär Lymfoid hyperplasi att det i luftstrupens väggar sitter som små polyper (ser ut som nässelutslag ungefär). Detta är helt naturligt.

Hos Kreon hade vissa av dessa ”polyper” antagit en större form, de var typ dubbelt så stora som de ska vara och detta var ett tecken på att hans luftvägar inte var tillräckligt utvecklade- än.

Den ”landslagsveterinär” som undersökte Kreon trodde att denna ”underutveckling” högst sannolikt skulle växa bort men att det kunde ta upp till ett år- kanske skulle det vara borta till sommaren tröstade han mig.

Och en tröst var det absolut för ni ska betänka att Kreon under den period hostan höll i sig (fram tills för kanske 3 veckor sedan) hostade i princip VARJE morgon (tror han var helt tyst 2 eller 3 morgnar av typ 120) och när jag pratar om hosta menar jag att han kunde hosta upp till 10 gånger i stallet och sedan ytterligare kanske 10-15 gånger när jag började rida.

OK, nu hostade han inte lika mycket varje dag, någon gång kom det bara enstaka hostningar men det skar ändå genom kroppen varje gång jag hörde det.

Tack och lov tystnade Kreon efter kanske 5 minuters ridning och sedan hörde man inget förrän nästa morgon (red man på andra tider än tidig morgon var han som sagt knäpptyst) men det var ändå jättejobbigt.

Det var faktiskt skönt att ingen annan hörde eländet under tiden det pågick för jag vet hur snabba folk är på att kritisera ägaren till en hosthäst- man kan ha många synpunkter på hur denna ägare BÖR agera och även om det kan vara av välvilja så kan det ändå vara tröttsamt att behöva ”försvara” sig.

Jag minns att jag var livrädd att Kreon skulle börja hosta på sin första tävling- hur skulle det se ut? Och att rida omkring och förklara för ”alla” att ”nej, han är inte förkyld- hans hals är bara outvecklad”….nej….

Men nu råder alltså ÄNTLIGEN tystnaden- för gott får jag hoppas!

Precis som veterinären förutspådde så märkte jag bara en dag att ”oj…idag har det varit helt tyst” och numera tänker jag nästan inte ens på hur otroligt jobbig det var medan det höll på.

Skrivet

Mera onsdag- härlig hundpromenad

Idag valde jag faktiskt att sluta lite tidigare, inte för att som ibland RIDA utan för att hinna ta en härlig hundpromenad med semesterfirande Åsa.

Kreon fick finna sig i ett mycket kort eftermiddagsbesök och sedan styrde jag kosan mot Dalby med Soya.

Det var otroligt skönt att ta en sådan här långpromenad mitt i veckan; ska jag vara ärlig så är det inte långa vandringar jag vanligtvis längtar efter när jag kommer hem trött efter stall och heltidsjobb (vandringarna sköter maken men så har han ingen häst att ta hand om heller :)) men någon gång ibland är det inte helt fel.

Vädret var väl inte det bästa men hundarna hade lika roligt som vanligt gissar jag; Soya sprang i alla fall för allt vad tygen höll och jagade Åsas Trillik som aldrig förr- en syn jag inte kan se mig mätt på :)!

Skrivet

Onsdag- business as usual

Idag stod ett delat ridpass på Kreons schema, först red jag lite mer basic-linjer och sedan red Mini så som hon brukar.
 
Som vanligt, höll jag på att säga, gick det mesta som det skulle- inga sensationer åt något håll utan det är bara att träna vidare.
 
Mycket av jobbet vi gör handlar ju om att göra Kreon starkare och att han ska klara av att göra det vi begär bättre och bättre och det händer ju inte över en weekend (tyvärr:))).
 
Tempoväxlingarna i trav hoppas jag ska förbättra både grundtraven och Kreons förmåga att öka utan att benen bara trummar på snabbare och snabbare.
 
I skolorna saknas fortfarande tillräcklig samling även om ”teknik-poletten” har ramlat ner ganska bra.
 
Bytena är också för osäkra så här lång- visst…med en pistol mot huvudet skulle jag kunna stappla mig igenom ett medelsvår B-program i alla fall hemma i ridhuset men då hade det varit ”på vinst och förlust” (läs: med största sannolikhet STOR förlust) så där återstår också en del arbete.
 
Trampträningen går hyfsat, ibland kommer det flera fina tramp-steg och ibland låser det sig i Kreons lilla hjärna och då kan han tvärstanna eller gå bakåt i stället för att tänka framåt, inget konstigt det heller.
 
Så summa summarum: vi har att göra :)))!

Skrivet

Kort affärskurs för nätaffärer

Om du har en affär där du säljer hästsaker över nätet skulle jag vilja ge dig ett tips för att få BEHÅLLA kunder och SÄLJA redan beställda varor (innan köparen tröttnar och drar tillbaka sin beställning).

Du bör när du läser detta ha i åtanke att det idag finns MASSOR av ANDRA affärer som säljer hästprylar över nätet och att man ibland, hos vissa affärer kan få sina saker dagen efter att man gjort beställningen. Detta kallas SERVICE.

Om du får en beställning på en vara som du för stunden inte har inne är det INTE service att låtsas som det regnar i avvaktan på att varan ska levereras till dig av den du köper dina grejer av.

Den som gjort beställningen vill inte leva i ovisshet utan tar hellre emot ett mail från dig, även om du i mailet skriver att du inte vet NÄR varan kan levereras. Detta kallas också SERVICE.

På så vis slipper beställaren undra om beställningen kommit fram, om det blivit något strul med betalningen, om beställningen kanske till och med skickats ut men kommit på villovägar osv. Beställaren slipper också att STÖRA dig via mail/ telefon för att efterfråga sina varor.

Bara ett tips i all välmening….från en bortskämd (?) internetköpare som gärna drar tillbaka sin beställning om du inte ids uppfylla ovanstående. Eller så har du så mycket kunder ÄNDÅ och är i så fall bara att gratulera…eller?

Skrivet

Dagens (tilläggstjänst)fråga

Besökte för ett tag sedan ett stall där jag noterade att man tar extra betalt för ”allt”- för att sätta på täcken, ta av lindor, ta in hästen från hagen när hovslagare/ veterinär kommer osv.

Det känns som att det är mer eller mindre så det fungerar i många inackorderingsstall numera, eller har jag fel?

Och jag gissar att man som stallägare kan se på dessa extra-tjänster på 2 sätt; antingen som något som man har möjlighet att tjäna en extra slant på utan att behöva höja den faktiska stallhyran eller som något man helst vill slippa och därför ser till att ta så pass bra betalt för att folk helst ska dra sig för att efterfråga tjänsten. Idag finns det ju tex många täcken som kan användas både inne och ute och på exempelvis vår anläggning finns det numera inte många hästar som får extra täcken påsatta av personalen.

Hur fungerar det i era stall?

Tycker ni att det är bra att man tar betalt för allt extra eller vill ni hellre att det ingår i stallhyran som då rimligen riskerar att bli högre?

Själv föredrar jag absolut att var och en betalar för det som den utnyttjar- inte så konstigt eftersom jag bor så nära stallet och därför aldrig efterfrågar de extra tjänster som många av mina stallkamrater behöver för att slippa köra flera mil för att fixa själva.

Skrivet

Tisdag: the dreaming dog

I natt har min sömn blivit minst sagt störd- Soya måtte ha haft världens längsta och mest intensiva dröm för hon gläfste vad som kändes tusen gånger och i en evighet.
 
Eftersom doggy nästan alltid ligger vid våra fötter är det tämligen lätt att peta på henne om hon gläfser i sömnen och därmed bryta ”låtandet” men i natt var det som förgjort.
 
Hur jag än skakade henne med min fot så tystnade hon inte…tja möjligen temporärt men snart var hon igång igen.
 
Till slut och i halvdvala baxade jag upp henne, la henne i min famn och hoppades att hon därmed skulle hålla sig lugn. Och det hjälpte faktiskt:)))! Eller så var jag för utmattad för att höra fortsättningen?

Herr Kreon har också haft tid att drömma idag; det enda han behövde göra på sin vilodag var att gå (läs: stå) i hagen och gå en kortare promenad med mig på eftermiddagen.