Idag träffade jag en annan hundägare i Dalby och hon berättade om hur det kom sig att hon numera har en toy-pudel medan hon tidigare haft stora hundar så som dalmatiner och rottweiler.
Kvinnans föregående hund, en 50-kilos rottis hade tydligen segnat ihop när hon var ute med den mitt ute i skogen och vad gör man med en hund som har fått stoke och som man knappt kan rubba från marken?
Kvinnan hade en enorm tur så till vida att några män höll på att hägna in en hage i närheten och kunde komma till hennes undsättning.
Hunden avlivades några dagar senare och då bestämde sig kvinnan för att fortsättningsvis inte äga en större hund än hon kunde bära.
Hu vilken mardröm.
Det räckte så bra med att bära en 10kgs jycke som fått epilepsianfall en bra bit från bilen.
Jag visste att jag kunde veterinärnumret utantill men just då var det black out i huvudet…….Fy vilken långt tid det tog innan jag fick svar. Hänvisning till mobilnummer som jag skulle memorera då jag inte hade penna/papper med mig och så slog jag fel nummer och fick börja om.
Vi fick f ö ta bort jycken någon vecka senare då detta anfall tog hårt på den gamle vovven.
Efter detta har jag alla veterinärnummer i mobilen!
Rie
Rie:
Fast man får oanade krafter i nödsituationer.
Jag bar min ca 30 kilo tunga greyhound ganska långt när han brutit benet och då gick jag i ridstövlar och hade Heron med mig (höll hans tyglar i ena armvecket).