Månadsarkiv: maj 2012

Skrivet

Torsdag- going good eller good going

Hå hå hå….idag var det ”nypremiär” med Kreons gående sedan han skadade sig.

Vi fick ju göra ett uppehåll på över 3 veckor eftersom såret blev sämre av den första promenadomgången men nu är det så pass läkt att vi vågar oss på lite skrittande igen.

Jag valde att gå den sedvanliga ”Madde-rundan” som tar knappt 20 minuter och går igenom ett villa-område eller vad man ska kalla det och det märks att Kreon numera leds av en annan Birgitta än den som köpte honom.

Jag är mycket mer bestämd nu, tolererar inte att ha en häst i knät och respekteras inte detta så är det en smäll med longeringslinan över bogen/ halsen som gäller.

Det känns som om Kreon gärna hade tagit sig några rejäla skutt och hopp både här och där om han bara hade vågat men han väljer att bita ihop.

Som jag har skrivit tidigare tror jag att det mycket mer handlar om en INSTÄLLNING än vad man egentligen GÖR- framför allt när man hanterar en häst som Kreon som läser människor som en bok. Han vet precis vem han kan leka med och inte. Och från marken är numera ägaren en som han definitivt inte kan använda som lek-tant…så det så!

Skrivet

Agility-Soya

Sedan jag upptäckte Dalby för 2 år sedan har både jag, Åsa med whippet-pojkarna och Bodil med Salli-saluki BURIT våra hundar över denna trappa.

Lite bökigt, framför allt när det varit lerigt och/ eller isigt ute, inte helt lätt att balansera sig själv och en sprattlande hund men vad skulle vi göra- hundarna har inte velat gå i trappan för egen maskin.

Men så plötsligt i förra veckan så tyckte Salli ”kan själv” och traskade lätt över trappan som om hon aldrig gjort annat.

Och då ramlade poletten även ner hos kinesen för plötsligt…..

…så kan hon själv också :)))!

Eller så har hon läst på Facebook att syrran Zahra börjat på agility och klarar det bra så hon ville väl inte vara sämre eller vad tror du Görel?

Skrivet

Kanske ett enkelt spartips?

Ibland/ ganska ofta (?) funderar man kanske inte på vad saker och ting egentligen kostar- man vill ha/ behöver något och så köper man det. Punkt slut.

Fast nyligen satt jag och gjorde en snabb överslagsberäkning medan jag åt lunch och kom då fram till detta:

Om man i stället för att gå ut och äta lunch, som här i Malmö kostar ca 70:– tar med sig egengjord dito som på sin höjd behöver kosta…säg 20:– så sparar man 50:– om dagen eller 250:– i veckan. På en månad blir detta 1000:– och på ett år så blir det: tja…ganska många tusenlappar även om man skulle välja att gå ut och äta någon enstaka gång.

På mitt jobb hör jag ibland hur man klagar på att man inte har råd med….vad det nu må vara….här tycker jag är ett väldigt lätt sätt att spara pengar som hade räckt till en fin resa, ganska mycket extra kläder, nöjen…whatever…bara för att man sparar in på något så enkelt som lunchmaten.

Skrivet

Onsdag- FRAM-steg med BAK-ben

Såret i fredags, stort som i vart fall en 5-krona.

Såret idag, stort som en dansk 2-krona bedömde (den danska) veterinären.

Tycker ni inte att jag är en mästare på snitsiga rubriker? Det tycker jag :)))!

Och om ni parar ihop rubriken med bilderna ovan så förstår ni att det går framåt med det eländiga såret.

Det har det förvisso gjort hela tiden men nu börjar jag äntligen skönja ett ljus i vilo-tunneln.

Nu instämde veterinären i att Kreon kan börja skrittas för hand så det ska vi börja med imorgon.

Annars blev det en ny sår-skalpering, svallkött skars av då detta hämmar sårläkningen och liksom buktar ut från såret.

Ny kontroll på måndag…måste räkna ut hur många timmar det är tills dess :).

Skrivet

Ska du köpa häst- var ärlig!

Ett SISTA (tror jag…men jag lovar inget) råd vad gäller hästaffärer ska handla om ÄRLIGHET.

För handen på hjärtat; visst har ni både hört talas om och kanske själva också inte varit helt ärliga när ni skulle köpa häst, eller?

Jag ska i alla fall erkänna att jag inte alltid varit rak och ärlig när jag har varit och tittat på hästar och det har jag lovat mig själv att jag ska vara framöver om en sådan situation skulle uppstå igen.

Jag minns tex de 2 första gångerna jag skulle köpa häst och jag får väl skylla på att jag var ung och inte hade lika mycket skinn på näsan då som nu.

Jag kunde komma till en säljare och efter ETT ÖGONKAST på hästen inse att ”Nej, det här är absolut inget för mig” men ändå så både provred jag ”av artighet” och avslutade besöket med något i stil med ”jag hör av mig” trots att jag redan då visste att jag INTE skulle höra av mig. Fult va?

Numera förstår jag att det inte är elakt eller taskigt att säga som det är- sedan kan man givetvis säga att man inte är intresserad på olika sätt och behöver inte vara ”brutalt ärlig” och ”hacka” på någon annans häst i onödan även om man kan tänka tusen saker för sig själv och känna sig ditlurad på falska premisser- för så kan det så klart också kännas.

Men genom att direkt säga att man inte är intresserad så kan säljaren bocka av en från sin lista och behöver inte sitta och fundera på ”kommer han/ hon att höra av sig igen” och man har skött det hela mer korrekt än genom att komma med falska förespeglingar.

Skrivet

Tisdag- nerräkning

Oj, så varmt det har varit idag.

Till och med jag kände mig stundtals ”överhettad” på jobbet och när jag kom till stallet mötte jag en svettig Kreon under svett-täcket.

Jag undrar hur det skadade benet egentligen mår under sina sjok av bomull och vetrap….måtte det inte ha tagit skada av värmen.

Det lär visa sig imorgon…eller för att vara exakt om ca 22 timmar då bandaget ska tas av.