Då har ännu en vecka med en vilande häst passerat och min vana trogen räknar jag dagarna till veterinärbesöket där jag ska få veta om Kreon ska behandlas om (mest troligt) eller kan sättas igång.
Vi har skrittat 30 minuter om dagen varje dag och på pluskontot får jag väl säga att Kreon känns jättefin, mjuk och följsam, snäll och lydig.
Hade jag ridit som vanligt nu hade jag tveklöst plockat fram min klippmaskin; Muppis har satt en tjock och tät päls även om den inte är speciellt lång. Men när det nu är som det är så väntar jag med klippningen; det känns löjligt att klippa en häst som kanske ska skritta i flera veckor till.
Soya har då inte satt någon vinterpäls kan jag lova så hon får numera gå med täcke när det är för kallt ute.
Än så länge är det runt 12 plusgrader på morgnarna men det har blåst och regnat en hel del och då känns det ju mycket kallare.
Dalby har fått besök några gånger och där har vi vandrat både ensamma och i sällskap av Åsa och Vilja.
På bloggen har vi haft intressanta diskussioner tycker jag och ni som längtar efter att ”samvetsfrågorna” ska ta slut får (tyvärr?) vänta ett tag till – än återstår en del att grunna över.
