Månadsarkiv: april 2013

Vidskepliga rutiner när ni tävlar?

Jag har förstått att en del alltid har någon rutin som de vill följa när de tävlar, ibland av någon form av vidskeplighet och ibland av andra orsaker.

Alltid ett visst antal flätor i manen, en maskot som måste följa med, en speciell utrustningsdetalj som används osv.

Har ni några sådana rutiner för er eller blir det ”som det blir” när ni åker iväg på tävling?

Själv har jag nog inga av ovanstående issues för mig- har aldrig haft en maskot tex men däremot finns det en, kanske knäpp grej som jag ALDRIG gör avkall på och det är mockningen.

Jag mockar ALLTID, utan undantag INNAN jag åker iväg på tävling.

Förklaringen till detta är inte alls vidskeplig utan att jag vill kunna erbjuda hästen en så bra tävlingsdag I SIN HELHET som möjligt.

Att komma hem med en kanske trött, kissig, hungrig häst och börja med att binda upp den på stallgången för att mocka tycker JAG inte är OK.

Jag vill att hästen ska få komma in i boxen direkt, möjligen ut i hagen om alla andra hästar går där och stallet är tomt.

Dessutom ska jag erkänna att jag inte är så där jättepigg på att fixa med ”onödiga” sysslor efter en tävlingsdag som inte har gått bra- då vill jag bara åka hem så fort som möjligt så inte heller då skulle jag vara road av att ställa mig och mocka.

Tisdag- välharvat

Idag var det nyharvat när jag kom in i ridhuset och det passar mitt inte så supertravande djur väldigt bra.

När underlaget är en aningens djupare får han en annan svikt i traven och tar i lite mer med kroppen- en väldigt härlig känsla.

Nu talar vi om en LAGOM harvning- jag förespråkar verkligen inga ”potatis-åkrar” då sådant underlag sliter väldigt på hästarna.

Tack och lov ser det aldrig ut så i vårt ridhus men skulle det göra det hade jag inte vågat rida där.

Efter att ha redogjort för helgens tävling för Christina (som också instämde i att det ”bara” är att träna på tävlingsmomentet ”tusen” gånger för att därigenom avdramatisera det) så började vi träningen med skänkelvikningar i trav så som de görs i LA:3- med den efterföljande 10-meters volten.

Christina poängterade det viktiga i att hela tiden hålla linjen- skänkelvikning, därefter spikrakt framåt utan att vingla, sedan volt och sedan åter spikrakt upp på medellinjen igen.

Efter detta blev det skolor i trav utmed långsidorna; tänka förvänd sluta innan jag ställer om till öppna och i slutan se till att Kreon följer med inner tygel och tar i med ytter bak där han försöker fuska genom att trycka sig mot väggen (vilket jag i min tur försöker förhindra genom att rida innanför spåret).

Träningen avslutades med att jag visade upp galoppdelen ur LA:3 programmet och så gjorde vi några galoppfattningar ur trav eftersom Kreon blev lite väl uppeldad mot slutet och vi ville se att han KUNDE fatta galopp lugnt.

Sammanfattningsvis ännu en rolig träning!

Dagens (samvets)fråga

Scenario:

Du är väldigt förkyld och sjukanmäler dig från jobbet på grund av detta.

Hur resonerar du kring stallbesök samma dag:

* Jag skulle ändå kunna tänka mig att åka och rida- hästen behöver sin motion.

* Jag skulle kunna åka ut till stallet och fixa med mockning och foder men inte rida.

* Jag skulle absolut stanna hemma från stallet också.

Måndag- bakdelsgympa?

Idag nöjde jag mig med att longera Kreon i några minuter i ridhuset- tyckte han kunde behöva en liten paus efter allt dressyrande i förra veckan i allmänhet och dressyrtävlingen igår i synnerhet.

Rubrikens fråga grundar sig i att jag undrar om det kan vara någon form av STÄRKANDE arbete att sparka bakut 50 gånger eller mer?

I så fall fick Kreon en väldigt fin träning igår….eller hur (sade hon med rösten drypande av ironi…..)?

Mina slutord gällande tävlingen igår

Som jag skrev igår tänker jag inte lägga någon energi på att spekulera kring varför Kreon bar sig åt som han gjorde igår för min strategi kommer oavsett anledning att se likadan ut.

Även OM det skulle bero på att han har noll respekt för mig, är hur ouppfostrad som helst bla bla bla så kommer jag ändå inte att försöka SLÅ beteendet ur honom, det vet jag redan är dömt att misslyckas och så har ju inte X fått hästen lugnare med honom på ryggen.

Utmaningen ligger i att klara av att sitta kvar när hästen kastar sig hit och dit med bakbenen åt alla håll och att kunna driva honom framåt i detta. Ännu behärskar jag inte tekniken till fullo och på gott och ont så gör han inte så hemma = svårt att öva i lugn miljö.

Jag kommer att göra ett eller några försök till beroende på vad som händer, annars får X fortsätta på egen hand ytterligare ett tag till.

Och det är ju inte så att hästens ens med honom går utan minsta lilla bekymmer så problemet sitter inte BARA hos mig även om det förstärks när jag och inte X rider- i alla fall om vi ska döma utifrån gårdagen för så dum har Kreon aldrig varit med X på en framridning- någonsin (däremot MYCKET dummare inne på banan….).

Som jag också har skrivit är min häst otroligt oberäknelig och bara för att han gjorde som han gjorde igår- var hemsk på framridningen och 100 % ridbar inne på banan så behöver det inte betyda ETT DUGG en vecka senare.

Nästa gång kan han vara helt lugn på framridningen eller ÄNNU värre, han kan bete sig som en galning inne på banan och kasta sig vettlöst bakåt (som han gjort med X), sparka i väggarna- ja VAD SOM HELST!

Eftersom jag har sett hur mycket jobb det har krävts för att få honom BÄTTRE (inte BRA) när man rider ut så är jag tyvärr rädd att även tävlingsbeteendet kan ta mycket lång tid att få bukt med och där hänger mycket på mig: hur duktig jag är, om han slänger av mig och/ eller skrämmer mig osv.

I värsta fall kan X som sagt fortsätta att tävla själv och i ”ännu värsta fall” kan jag ju sälja hästen om jag skulle tröttna.

Men jag är verkligen inte uppgiven på några villkors vis, bara beredd på att detta problem kan ta längre tid att lösa än vad man är van vid med mer ”normala” hästar.

Jag har varit med om ”tusen” exempel på hästar som man har överbevisat kring olika saker en eller ett FÅTAL gånger och sedan har det aldrig mer varit bekymmer med just den saken men tyvärr fungerar inte min häst riktigt så…..

Veckan som gått

Veckan började med en lugn uteritt- jag kan numera rida ut hyfsat ”mupp-fritt” vilket känns skönt av flera orsaker.

Dels har jag inte så många ”sällskapshästar” att tillgå- just nu ingen faktiskt då den ena är skadad och den andra avlivad och dels vill jag kunna utnyttja VÅREN som faktiskt har kommit till att inte bara harva runt i ridhus och på ridbana.

I tisdags var det lektion för Christina och i onsdags fortsatte jag den träningens jobb på egen hand.

Torsdag fick bli vilodag och därefter har dressyrarbetet fortsatt, i fredags hos X och i lördags på vår egen utebana.

Jag har uppfattat Kreon som avsevärt lugnare och mer avspänd de senaste veckorna och träningen hos  X tex var mer avslappnad än någonsin.

Därför blev jag både förvånad och besviken när Kreon under söndagens tävling visade prov på gamla och oönskade takter eller BAKUTSPARKAR om man ska vara korrekt.

Med X håller sig Kreon numera till sin då och då argt piskande svans men när jag nu skulle årsdebutera så visade Kreon prov på fler ”bakutare” än jag hann räkna.

Jag har redan ordat om min strategi framöver kring detta- det är ”bara” att borra ner sig i sadeln och härda ut men det är tyvärr lättare sagt än gjort i mitt fall.

Jag är inte den tuffaste ryttaren och har varken någon superbalans eller den styrka i säte och skänklar som lätt förmår Kreon att komma på andra tankar så vi får väl se hur och om jag lyckas med mitt mission.

X ska OAVSETT vad som händer få fortsätta att tävla Kreon- det bestämde jag för några månader sedan och den planen håller jag mig till.

Att jag sedan vill att vi gör det parallellt är en annan sak och DET får vi som sagt se hur det kommer att gå med….