Torsdag- i Birgittas skola

Idag var det åter dags för ett dressyrpass, även detta i vår gruspaddock.

Jag började som alltid med att checka av att det som jag anser är steg 1 och det som jag aldrig ger avkall på fungerar: när jag kortar tyglarna i skritt ska hästen mjukt böja halsen neråt och inte, som en del hästar tyvärr gör, genast börja med att liksom säga NEJ med huvud och hals som körs upp i skyn.

Steg 2 i min skola är att hästen går lätt på tygeln i alla gångarterna- gör den inte det ser jag ingen mening med att börja rida en massa rörelser.

Zack börjar acceptera den ram inom vilken jag vill att han ska gå väldigt bra så länge han går i en och samma gångart men i övergångarna till högre gångart vill han fortfarande tänka lite uppåt eller till och med ta ett steg utanför ramen- inte ok.

Så detta jobbade vi mest med idag- ”tusen” övergångar utan att ramen lämnades.

Den andra saken som jag fokuserar på är att Zack ska komma mer på bakbenen- får HAN bestämma börjar han galoppera med frambenen före bakbenen och ska han bryta av från galopp är det samma sak.

Jag vill (så klart) vända på ordningen- först kommer baken och sedan följer fronten :).

Att ”sätta” sig mer handlar ju både om vilja och ork så det är inget som blir perfekt från en dag till en annan utan kräver en hel del arbete från ryttaren, givetvis lite beroende på hästens förutsättningar också.

Så att komma mer ner på bakbenen, lätta i framdelen utan att lämna ramen- så kan man nog sammanfatta det som jag kommer ägna denna månad åt.

Det ska bli roligt att se om jag kan få fram ännu lite mer gung i traven också- jag har tyvärr inga speglar att titta i men det KÄNNS redan ganska swingande och trevligt och man sitter väldigt mjukt och gungar fram :).