Idag har jag ägnar några timmar åt att tillsammans med andra från vår anläggning ta in halm- en årlig syssla som jag faktiskt tycker är ganska rolig, just eftersom vi är ganska många som hjälps åt.
Således behöver man inte ta ut sig helt och även om så skulle vara fallet så har man ett helt år på sig att vila upp sig ha ha.
Jag fick också träffa både min egen Gullis som jag inte sett på evigheter och Katten med Hatten- båda såg välmående ut – fina misarna:)!
Men vem ger Gulisen och Hatt-katten morgonmat nu när du inte är där….? :S
De har ganska länge bara dykt upp nere i stallet sporadiskt- Gullis vet jag ligger en del på loftet.
Och stallägarna ger dom ju mat dagligen (och har alltid gjort) så min mat har alltid bara varit lite ”extra” och egentligen inget som de har BEHÖVT.
Numera (när de är stora) gissar jag dessutom att de jagar en del och då blir ju inte torrfoder så attraktivt- bara bra tycker jag.
Så även när jag var i stallet var det säkert ett halvår sedan eller mer som de liksom kom mer eller mindre varje morgon och då ville de ibland typ bara ”säga hej” och åt nog mest för syns skull :).
Men även Hatten är numera helt ”socialiserad” så att i alla fall jag och en tjej till kan lyfta upp honom och klappa honom utan att han genast vill kränga sig loss så det är väldigt kul. Gullis har ju alltid varit så fast jag gissar att ingen mer än jag släpar omkring på honom :).