Jag hade seglat av….

11 kommentarer Skriv kommentar

1. CeciliaL 2014-08-09 20:39

   Oh. My. God. Livsfarligt! Jag skulle flugit av vid forsta skuttet!!! :O

   Svara
2. Dressyrtant 2014-08-09 20:43

   Holy shit! Jag hade åkt av vid första stegringen.

   Svara
3. M 2014-08-09 22:48

   Fantastisk sits! Efter att ha haft en häst med sadeltvång så känns det väldigt typiskt sådant beteende, syntes redan i traven innan.

   Svara
4. Minstral 2014-08-10 9:00

   Herregud, imponerande! Tycker dessutom han är så lugn och härlig och klappar hästen efteråt som om inget har hänt. Roligt att se människor som är så skickliga.

   Svara
   • Birgitta 2014-08-10 12:37

     Skulle vara roligt att veta historien bakom så att säga. Hur gammal hästen är, om den har gjort så tidigare osv.

     Svara
5. LenaB 2014-08-10 9:45

   Imponerande!!!

   Svara
6. Gunilla Leonardsson-Ohlsson 2014-08-10 12:38

   He,he Mirrestyle, innan hon insåg vem som styrde.

   Svara
7. Bodil 2014-08-10 17:38

   Liten hjälm kanske inte skulle skada?

   Svara
8. silverbjälke 2014-08-10 20:55

   ha ha 🙂 ja, Med blandade känslor en ganska vanlig syn hemma. Vi har ju mest unghästar och utbildningshästar och verksamheten etablerades just för ryktet att rida sånt som ingen annan hoppade upp på. axlar ur led, brutna armar, bruten fotled, bruten handled, spruckna revben…. och några år senare en etablerad verksamhet 🙂 minns med skratt i halsen sommaren 2009 när man blev avskickad som en missil över ridbanestaketet och slog axeln ur led vid landningen och hästen nästan hånler helt stilla kvar på ridbanan. den rackarn var det extremaste jag varit med om gällande en egen variant på bocksprång, först stegra till 180 grader med 100% balans och sen blixtsnabb bockning = flygtur varje gång utan tvekan. Dessvärre vår mest älskade häst på alla sätt.

   Jo, killen i videon skulle få jobb här direkt, duktig. mer än duktig.

   Svara
   • Anonym 2014-08-10 22:33

     Men hur törs man ta sådana stora risker du beskriver? Blir du inte rädd att sitta upp igen? Oroar du dig inte att bli rullstolsbunden (eller värre)? Jag skulle ha väldigt svårt att ta sådana risker, men man kanske inte ser riskerna som lika stora om man är självsäker?

     Svara
     • Birgitta 2014-08-11 5:15

       Nu är jag inte Silverbjälke (eller hans sambo som är den som står för ridningen) men jag svarar ändå på vad jag tror kan vara ETT skäl till att man utsätter sig för sådana risker.

       Man är helt enkelt ”så illa tvungen” när man startar upp en verksamhet och vill etablera sig.

       Det finns så många som erbjuder hästtjänster så man har inte råd att tacka nej ens till ”idiothästar”.

       Det är först när man har arbetat upp en kundkrets som man kan vara ”picky” och välja och vraka lite mer, säga nej till sådant som känns för besvärligt på olika vis.

       Minns att en hovslagare berättade detta för mig; hur han i början av sin karriär fick sko alla möjliga hästar, även mycket besvärliga sådana.

       Numera, med lång erfarenhet och stor kundkrets är det han som väljer vem han vill sko eller inte och han skor inte längre hästar som han är det minsta tveksam på. Det har han råd med.

       På ett sätt är det synd att/ om det är som ovan för det är ju oftast de med mest erfarenhet som gör det bästa jobbet.

       Men ju skickligare man blir desto mer tackar man nej till ”idioter” (både hästar och människor ha ha).

       Titta på de riktigt erkända elitryttarna- jag är övertygad om att det inte är dom som rider in hästar eller sätter sig på extremt knepiga djur. Det kostar för mycket om de skulle skada sig utan antingen tackar de nej eller så har de anställda som får ta riskerna.

       Svara