Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Vet ni vad Swish är och har ni rent av skaffat det?
Birgitta 72 år som inte är känd för att vara först med något (snarare aningen seg när det gäller förändringar) har nu, sin ”otekniskhet” till trots skaffat detta hjälpmedel för överföring av cash och jag måste säga att jag är mycket nöjd.
Nej, dagens galoppombyten var kanske inte riktigt som förbytta men absolut de bästa jag fått till hittills sett till ”bra utförda” kontra ”inte så bra”.
Idag tror jag bara att kanske 2 byten av 20 inte var bra- även åt det svåra hållet och det är ju stora framsteg jämfört med för några månader sedan.
Nu kan jag också hinna med 2 byten per långsida och utan att det känns hetsigt, svajigt eller okontrollerat.
Annars tragglar vi på och galoppen känns fortfarande lättare att ”få till” än traven.
Traven kan jag rida riktigt fin med lite ansträngning men orken för att då ÄVEN tex rida skolor finns inte- då blir det automatiskt en liten kvalitetsförsämring.
Men jag hyser gott hopp- övning ger färdighet och styrketräning ger…tja…styrka…så det blir nog hur bra som helst någon gång 🙂 .
Sedan säkert 1 år tillbaka FÖRSÖKER jag att rensa ut bland alla hästsaker jag har fast i ärlighetens namn går det sådär….
Det är ju (tyvärr?) så roligt att köpa nya fina saker till sin pälskling så samtidigt som jag rensar ut så fyller jag även på lite grann så det är väl inte långt ifrån ett nollsummespel i slutändan gissar jag.
Men jag vill verkligen inte samla på mig för mycket saker!
Dels har vi ganska begränsad plats i vår sadelkammare och jag vill inte dessutom använda vårt förråd hemma och andra utrymmen för att lagra hästsaker och dels vet jag ju hur det är; även om man tex har 30 schabrak så använder i alla fall jag bara högst 3-4 stycken, favoriterna så att säga. Resten ligger bara i högar och tar plats.
Bett har jag så att jag kan öppna affär sedan Décima-tiden (då provades allt mellan himmel och jord pga hennes tung-problem) , lindor likaså. Och hur sliter man ut 20 bett när man dessutom har en häst som fungerar ypperligt på ett vanligt tvådelat?
Nej, då och då får jag ett ryck och annonserar ut en del saker; nu senast 5 schabrak som jag insåg att jag ”var tvungen” att skiljas från om jag ville göra plats för några nya jag köpt.
Och det går inte att hålla fast vid saker av diverse mer eller mindre långsökta sentimentala skäl….herregud…då skulle jag drunkna i saker.
Så trots att det finns en hel del minnen förknippade med schabraken jag sålde (ett har Archie vunnit till mig, ett fick jag som bonus när jag köpte min Equipe-sadel, ett har Vicke tävlat i flera gånger osv osv) så tog vi ett osentimentalt farväl och jag får väl trösta mig med att de har hamnat hos en mångårig bloggläsare som säkert kommer att ta väl hand om dom.
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer