Efter att ha läst några inlägg om köp av (dyra) föl sitter jag och funderar.
Det hade, tycker jag, varit otroligt intressant om någon kunde göra en studie över säg 4-5 år där man följde upp om de föl som inköpts för ett visst ändamål har motsvarat förväntningarna efter denna tid.
För hur mycket man än betalar för ett föl så har man givetvis inga garantier för att djuret utvecklas i önskvärd riktning och det kan så klart bero på många olika faktorer som inte bara har med själva hästen att göra så att säga utan minst lika mycket med tex ”handhavaren” under dessa år.
Men även om det kan bero på många olika saker hade jag tyckt att det hade varit intressant att veta hur man som köpare har upplevt utvecklingen: blev det som man ville?
Själv har jag för litet underlag i min bekantskapskrets och dylikt för att kunna säga varken bu eller bä.
Jag vet på rak arm bara en (hopp)häst som verkligen motsvarade sin hobbyuppfödares förväntningar, övriga hästar jag känner till har sålts och vad dessa köpares förväntningar har varit har jag ingen koll på.
Har ni själv köpt ett föl och motsvarade detta era förväntningar efter X antal år?
Har ni fött upp föl och hur blev utfallet där? Var planen att behålla eller sälja och hur blev det?
Jag köpte ”föl”, eller snarare vid 10 månaders ålder så i en riktigt ful ålder dessutom 😉
Nu köpte jag av en rutinerad uppfödare med bra koll på sin stolinje så att jag fick vad jag ville, och faktiskt mer än vad jag hade hoppats på, är kanske i efterhand inte så konstigt 😀
Jag ville ha en FIN dressyrhäst, och hade som mål att få rida medelsvår dressyr. Dessutom stämde storlek och gångarternas kvalitet med vad vi trodde på den unga hästen med vad jag fick i vuxen ålder. Det som var svårt att veta var ridkänslan och hur ”formen” skulle bli, och där har vi de saker som verkligen blev så mycket bättre än vad jag hade hoppats på 🙂
Nu är resan långt från slut men att hon räckte till att låta mig rida medelsvår känns som redan avklarat, och nu är jag nyfiken på hur mycket mer vi kan klara av tillsammans (med en misstanke om att det är jag som begränsar ekipaget snarare än hästen men hon är så fantastiskt rolig att rida så jag blir lycklig varenda ridpass så jag struntar blankt i att hon kunde ha varit bättre hos en annan ryttare, hon är MIN!)
Jag har inte köpt föl i bemärkelsen föl (hur länge är de föl?), men gissar att du menar runt halvåret, mer än NU faktiskt. Däremot har jag köpt en som var säg 10 månader och en som var 1,5 år. Båda blev åt skogen 😀 Hahaha… Den första blev miniatyrliten och hade inga gångarter att tala om. Han var dessutom väldigt knivig att rida och det var i princip bara jag som kunde rida honom (red in honom själv). Nummer två var rätt så knepig i skallen och även om jag red och tränade för framtida tävlingskarriär (då var han fyra) och han fick tas bort på grund av en MISS från Djursjukhuset i Helsingborg så kan jag på rak arm säga att – nej, det hade inte blivit något av honom heller. Nu kan man ju tro att jag är helt korkad när det gäller hästar (och med all rätt ställa sig frågan vad det månne bli av det föl jag köpt nu) men till mitt försvar måste jag säga att åren har gett mig massvis av erfarenhet och inte minst kunskap (köpte dessa två ”föl” när jag var 16 respektive 17 år) och idag kan jag verkligen fråga mig vad det var jag tittade på när jag köpte dessa två hästar. Tack och lov blir man klokare och duktigare med åren 🙂
Jag köpte ett föl och vi kom väl nästan i mål på ena förhoppningen, och inte alls på den andra!
Del ett var att visa fram som hingst, det gjorde vi men missade med ynka 2 poäng. Var ändå nöjd, men han fick bli lyckligare valack 🙂
Körningen, tja, inkörningen gick bra, men sen gick det åt fanders och han stack med vagnen. Han visade talang för hoppning istället och såldes därför som hopp-ponny.
Vi har kopt flera fol i min familj. En del har blivit bra, en del har blivit battre an vantat och en del har inte blivit bra. Sa det svarar val inte direkt pa din fraga!
Tycker det ar ganska mycket lotteri, men visst, man fa val valja nagot som har bra stamtavla, vars foraldrar och syskon lyckats bra i den gren man ar intresserad, som ror sig bra och som man gillar som ’person’ och sedan hoppas att det blir bra.
Nu vill jag inte kopa nagra flera ’fol’ utan kollar pa 4-7 aringar, orkar inte vanta i aratal pa att fa gora nagot med hasten!!
Nej, jag orkar inte heller vänta och tycker dessutom att det kostar för mycket och är för osäkert.
Om jag var tvungen att köpa en ny häst skulle jag vilja att den var minst 5 år, gärna 6.
Sedan kan det ändå bli en ”miss-match” men ju äldre hästen är desto mindre tror jag att sannolikheten för detta är.
Ska kolla pa en 7aring imorgon och tva andra (4 och 7 ar tror jag de var) pa lordag… Na, inga flera bebisar for mig nu, trott pa att rida in och pa att vanta i aratal, nan annan kan fa skota det grovjobbet at mig!
Det tråkiga är ju dessutom om man lägger några års tid, pengar och känslor och engagemang på en häst man inte kan rida ”fullt ut” utan utbildar för framtiden och sedan händer något så att allt detta jobb är förgäves.
Det kan så klart hända även med en vuxen häst men då har man i alla fall kunnat ”utnyttja” den till fullo under tiden.
Jag fick hem Diva när hon var 6 månader och nu är hon 3 år. Hittills har hon överträffat mina förväntningar genom att få dubbeldiplom på 3-års och direktkvala till unghästchampionatet. Så småningom ska hon bli dressyrhäst till mig att förhoppningsvis kunna tävla medelsvår med. Men först får C köra på så länge det går bra. Det kan ju ta slut vid championatet och då är det tänkt att jag ska börja rida lite. Men som sagt; hittills är jag mer än nöjd 🙂
Ska ju också tillägga med tanke på att du skrev dyra föl att jag nog hade tvekat mer då, eftersom man alltid köper ”grisen i säcken” att jag hade nog varit mer tveksam då att köpa, det är ju så mycket mer än inköpspriset som tillkommer på en unghäst och ”färdig-häst-pris” blir ju ett helt annat. Jag köpte Diva relativt billigt, 30 000 och hittills har jag lagt 24 000 på utbildning och jag tycker att så här långt fått mycket för pengarna, men allt kan ju hända 🙂
Håller helt med dig.
Visst KANSKE chansen att få en fin framtida häst ökar om man har gett 100 tusen för ett föl men den hästen kommer att ha kostat så otroligt mycket innan den är säg 5 år att jag mycket, mycket hellre hade lagt 200 tusen på en 5-åring som man då enligt mig mycket säkrare vet hur den kommer att passa en.
Du har verkligen ”fyndat” och är bara att gratulera.
Med egen gård håller du dessutom nere kostnaderna på ett helt annat sätt än den som måste lämna bort hästen för några tusen varje månad under flera år.