Månadsarkiv: oktober 2015

Skrivet

Veckan som gått

Då var hösten här på allvar med allt vad det innebär; mycket löv på marken, kallare och mörkare ute….

Vicke och jag har haft en omväxlande vecka ihop med träningar för både X och Mini, en härlig uteritt i måndags, ännu ett lyckat hopp-pass och till och med en vilodag för den bruna herren.

Jag är så tacksam så länge vi får träna på utan missöden och avbrott och dessutom är i princip alla pass roliga så det kan inte bli mycket bättre.

Faktiskt har jag också hittat lite tid att ägna mig åt mitt ”fosterbarn” Messy aka Loppan och den flickan är en riktig humörhöjare 🙂 .

Jag tror att hon snart kommer att vara inriden och det ser jag mycket fram emot.

image

Så här fint väder har det varit vissa av veckans dagar, då är hösten inte så pjåkig.

Skrivet

Söndag- variation

Ja, det kan man säga var ledordet under dagens lektion för Mini: variation.

Minis recept för att få igång Vicke i både kropp och knopp är att jag inte får fasta i någon rörelse, gångart eller tempo utan att det hela tiden ska variera så mycket att han aldrig ska veta vad som ska komma härnäst.

Så det var vad vi ägnade lektionen åt + lite tramp utmed långsidorna.

Både jag och Mini var nöjda när lektionen var slut och förhoppningsvis var Vicke också nöjd med sig själv 🙂 .

image

Jag är ingen höst eller vinter-älskare men måste erkänna att naturen är vacker nu.

image

Soya och jag fick en skön promenad i det fina vädret.

image

Hatten var på lekhumör idag!

Skrivet

Ny tid

Kom ni ihåg att ändra från sommartid till ”normaltid” i natt/ idag?

Hörde på ett radioprogram där en kvinna radade upp en mängd nackdelar med att hålla på och ändra om tiden på detta vis- en del människor påverkas tydligen ganska rejält och ibland också länge av omställningen.

Själv märker jag inte av en timme hit eller dit särskilt mycket men det blir alltid lite bök med Soyas medicin som ska ges 2 gånger dagligen på tämligen exakta klockslag: 06.00 och 18.00.

Men vad tycker ni?

Är det bra eller dåligt med sommartiden? Fyller den någon funktion som ni ser det?

Skrivet

Lördag- humörhöjare

Det var ganska länge sedan nu men idag blev det ett dressyrpass i ottan.

Och det var värt att stiga upp för- Vicke skötte sig så fint under Soyas överinseende (i ärlighetens namn gick hon mest runt och letade efter hästbajs att stoppa i gapet….).

Senare på dagen ägnade jag en stund åt mitt fosterbarn Messy och valde då att longera henne med sadel.

Ägaren har suttit på henne på stallgången utan bekymmer men hon är inte så mycket ”rörd på” med sadel så jag tyckte att hon var superduktig där hon sprang runt mig så fint med stigbyglarna dinglande utmed sadeln.

Insåg när vi var klara med detta lilla arbete att jag oftast blir på väldigt bra humör av att hantera Messy- hon är ju så ung och då kommer framstegen hela tiden och man blir stolt och glad.

Inget ont om min älskade Vicke som också är en ständig källa till glädje men i hans ålder 🙂 blir det inte lika påtagliga förbättringar lika ofta.

image

Vicke lånade ut sin sadel till Loppan 🙂 !

Skrivet

Tillbakablickar: när hästarna (inte) åt sallad

Inlägget där vi bland annat diskuterade vem som får vistas i offentliga stall fick mig att minnas en händelse för många, många år sedan.

Det var en sommar och ridskolan hade stängt och ridskolehästarna var på bete.

De av oss som hade hästar uppstallade fick lov att ha dessa kvar om vi skötte allting själva (i vanliga fall tar personal hand om allt från mockning till fodring och utsläpp).

Dagen efter midsommar hittade flera av oss SALLAD (sallad, gurka och tomat för att vara korrekt) i våra hästars krubbor och det visade sig att det var någon bekant till en av de uppstallade hästarnas ägare som var den skyldiga.

Personen hade haft en midsommarfest, fått sallad över och tänkte att ”detta kan säkert hästarna i stallet äta”.

Det var bara det att ingen åt av salladen…

Nu var det ingen skada skedd genom detta lilla initiativ på egen hand men det kändes ju ändå inte så kul med tillskottsfodringen…

Skrivet

Fredag- huuu

Av olika anledningar var jag tvungen att släppa ut Vicke i hagen redan strax innan 7 och när vi vandrade dit i beckmörker och rejäl blåst hoppades jag att varken hans ensilage eller han själv 🙂 skulle blåsa bort av de kraftiga vindarna.

Hur det gick med maten får jag låta vara osagt men Vicks stod i alla fall fast förankrad i boxen när jag kom till stallet på eftermiddagen.

Detta fick bli dagens enda motion- det var över en vecka sedan min lille häst fick en vilodag och eftersom även återhämtning är en del i träningen tyckte jag att det kunde vara dags.