I morse red jag ut på Vicke och det var så varmt och vindstilla att han, trots helklippning, fick gå utan täcke medan jag skippade jackan till förmån för en väst!
Vi fick en jättehärlig tur med lite klättring- de eländiga korna som så länge blockerade vägen till de enda backarna där man kan ägna sig åt detta har flyttat, sörjda och saknade av ingen eller i varje fall inte av mig och Vicks.
Jag upplever nu att jag har en väldigt fin ”gummibandskänsla” mest hela tiden när jag rider, oavsett om jag hoppar, rider ut eller rider dressyr och det är väldigt trevligt- en av våra svårigheter tidigare var ju tidigare att Vicke inte tog stöd på bettet utan bara fällde in huvudet.
Så klart vill man inte ha ”3 ton” i handen heller men just detta gummiband är vad i alla fall jag eftersträvar.
Även Soya fick en härlig utevistelse: för hennes del i Skrylle-skogen som vi inte besökt på ett tag.
