Årets sista vecka var en bra sådan på alla vis- ska man klaga på något så skulle det väl var vädret…
Plusgraderna i början av veckan byttes ut mot minusgrader i slutet av densamma- tack och lov har vi i alla fall ingen snö än.
Jag vet att många tycker att det är mysigt med snö och det tycker jag också- om det är just SNÖ.
I Skåne brukar vit nederbörd från himmeln mest bestå av blask som först geggar ner allting och sedan försvinner i rekordfart och då kan man lika gärna slippa eländet tycker jag.
Liggande snö är mysigt när man har djur och kan också användas till omväxlande och stärkande träning men så är det som sagt sällan i mina trakter.
Vicke har jobbat på jättefint hela veckan- han känns stark och mjuk i kroppen och det är hur kul som helst att rida honom.
Mindre kul var det att rida ut i onsdags när han kändes superspänd och inte alls lik sig själv men efter en rejäl avrastning i Leons sällskap var han sitt vanliga snälla jag och jag gissar att rejäl kyla + toppkondition kan ge detta resultat även framöver.
Jag försöker att variera Vickes arbete så mycket jag kan även vintertid och är dessutom extra noga med att aldrig låta honom ”stå” en dag- även om han får en vilodag måste jag göra något litet med honom och inte förlita mig till hagvistelsen eftersom jag vet av erfarenhet att den mest består av stillastående.
Veckan har också ägnats åt nyårsfirade och trevligt umgänge av olika slag de flesta veckodagarna och detta tillsammans med ordinarie jobb och ett 10-timmars extrapass har gjort att jag inte har haft tråkigt i alla fall.
Innan minusgraderna kom för några dagar sedan har det regnat massor hos oss och den ”sjö” man ser på bilden är egentligen ett helt vanligt gräsfält där jag brukar promenera med Soya.
Och så vattensjuk är marken på många ställen vilket gissningsvis kommer att ta en evighet att torka upp.
