Om ni fick drömma helt fritt och utan någon som helst hänsyn till KOSTNADEN; hur skulle er ultimata uppstallning se ut?
Så som ni har det nu eller vad skulle ni ändra på?
Skulle ni kanske vilja ha en egen gård?
Stå på en stor anläggning?
Stall centralt eller i ”obygden”?
Jag måste faktiskt säga att jag tycker att min nuvarande anläggning är näst intill optimal för mig; det enda jag saknar är större hagar och längre hagvistelse (med fodringar ute).
Men annars är jag hur nöjd som helst och skulle tex inte byta bort min stallplats ens mot ett eget stall vilket tidigare var en dröm.
Nu har jag insett hur mycket jobb det är med eget; ett jobb som jag liksom inte ser skulle ”löna” sig för mig på några vis, varken ekonomiskt eller på andra sätt.
Jag tycker att jag har lagom med stallkamrater som jag träffar lagom mycket; vill jag rida ensam kan jag göra det och vill jag snacka med folk i stallet kan jag göra det.
Jag slipper bekymra mig om foderinköp, om att tömma gödselstacken, harva ridhuset, vattna detsamma, skotta snö, laga hagar och massor av annat som man måste göra med eget stall så ja…jag personligen är hur nöjd som helst.
Jo…fick jag önska en sak till så skulle det vara att Olof kom till stallet och höll träningar så att jag slapp köra men annars är jag som sagt mycket nöjd.
Eget stall med personal som skotte allt trakgora som mockning och staketfix och hagskotsel och vatten i hagarna, och kunde ta in/utslapp narhelst jag behovde osv. Stora fina hagar som ar litet lagom kuperade, med tillgang till rymligt skjul, stora boxar med stallgang i mitten och sa en dorr i yttervaggen som gick ut till varsin egen liten minihage med nagot bra underlag. Utebana OCH ridhus precis bredvid (som skottes av personal sa jag bara kunde sitta upp ochrida). Perfekta uteridningsmojligheter med mycket backar och ingen trafik eller vildsvin eller cyklister eller motorcyklister eller nedfallna tran eller skogsmaskiner. En egen ’gallop’ (vad heter det -kapplopningstraningsbana). Tranare som kom till stallet och gav mig traningar precis nar jag ville. Bra infart med mycket plats sa man latt kan kora in och svanga runt, istallet for att behova vanda och trixa (som ar sa oerhort vanligt har i trangbodda GB). Sadelkammare som ar tjuvsaker och larmad. Spolspilta med varmt och kallt vatten. 5-6 boxar vore val lagom. Ar nojd med omradet dar jag bor! 😀
Hi hi…du har verkligen tänkt till 🙂 !
Jag har det ungefär som Cecilia L 🙂 förutom att det inte är mitt eget. Jag vill också ha allt det där och äga det själv men bara ha några inackorderingar.
Jag vill ha en inomhusskrittmaskin också och ett solarie i stallet.
Jag är helnöjd med stallet jag står i nu och hästen har aldrig mått så bra. Det kommer nog alltid vara saker som jag vill ändra på så jag tror att min personliga dröm är ett eget ställe. Men, med allt det som Cecilia skriver. Vinner jag på lotto så kanske det blir verklighet men just nu är jag nöjd.
Ja, skrittmaskin och solarium glömde jag! Varför inte en espressomaskin (en sån där automatisk mackapär som även kan pytsa ut varm choklad etc) i den mysiga sadelkammaren också när vi ändå är igång?!
Utgår man från den gård vi har idag känns espressomaskin i sadelkammaren lite överflödigt, det är ju bara några meter till den vi har i huset – men tanken är mycket god.
Jomen, så slipper man ju ta av sig stövlarna när man vill fika. Fast det är klart, man har ju städhjälp i huset ändå så det spelar väl ingen roll om man klafsar in! 😀
Cecilia har väl fått med det mesta 🙂 Jag hade inte velat stå inhyrd, men väl ha en del förbättringar på vår egen gård (som jag ändå är rätt nöjd med som det är). Ridhus är förstås det mest uppenbara. Sen hade jag gärna haft markraster i hela sommarhagarna! Tänk att kunna låta hästarna gå där jämt utan att bekymra sig för om de trampar sönder eller inte. Bättre ridvägar runt själva gården hade förstås också varit bra.
Vår gård är gjord och planerad så hästskötseln ska vara smidig, enkel och effektiv och jag ser faktiskt inget större behov av någon personal – men någon som kan hoppa in och sköta hästarna om vi åker bort är ju bra att ha.
Sen kunde ju gärna en bra dressyrtränare (den vi har!) få flytta in i granngården, och om WE-tränaren skulle få lust att byta Portugal mot Sverige får vi hitta en granngård till honom med 🙂 Annars får vi helt enkelt se till att flyga över honom var 6e vecka – för självklart kommer ju han vilja hålla lektioner i vårt fina ridhus!
Ett skrittband skulle jag också kunna tänka mig, och preppade galoppslingor saknar jag från tiden då jag bodde mitt i travarland. Tiden jag hade häst på Strömsholm var förresten rätt bra ridmässigt – många ridhus, massor med bra ridvägar, galoppbanan vid slottet, österängarna, terränghinder, alltid ridsällskap om man ville ha det och gott om bra tränare. Nackdelen var bristen på upplysta utebanor, jag rider ju trots allt gärna ute om vädret är ok.
Ja, terränghinder oxå förstås! 🙂
Jag vill ha en egen gård med lösdrift, enorma kuperade hagar med skog och och öppna ytor.
Stall med spolspita och varmt fikarum.
I obygden med milslånga ridvägar i varierande terräng.
Ridhus förstås och en ridbana.
Och eftersom man inte behöver tänka på kostnaderna så en eller flera anställd som gör slitgörat.
Nu har jag hästarna inhyrda på lösdrift 1 km hemifrån, helt okej hagar men inget stall och knappt sadelkammare. Än mindre ridhus.