Sitter och läser denna artikel på nätet och funderar lite kring punkt 5.
Har insett att det tydligen för vissa är en väldig ”big deal” att säga till sin partner att man älskar denne och att detta är något man gör väldigt sällan.
Såg på ett av de där ”älskar att hata”-programmen jag nämnde i ett inlägg för ett tag sedan: ”Ska vi göra slut” där en man säger till sin fru ”jag älskar dig” på vilket hon svarar jättekrystat ”tack detsamma” vilket i mina öron lät väldigt konstigt (jag hade snarare svarat ”jag älskar dig också”).
Men man är som sagt olika och jag undrar hur lätt/ svårt ni har att yppa dessa ord?
Säger ni det sällan, ofta, för jämnan till er partner och hur ofta säger partnern det till er?
Jag har aldrig haft problem med att uttrycka (eller visa) känslor och är glad att de partners jag haft har varit likadana.
Skulle ha väldigt svårt för en ”stiff” partner även om jag också har varit med om att man sagt just ”jag älskar dig” nästan till överdrift (typ minst 10 gånger om dagen) och där det till slut inte alls har känts som något som verkligen menats utan mer som något man sagt ”bara för att”…..
Jag säger det jag känner i stunden jag känner det (med självbehärskning för det olämpliga förstås). Och skulle aldrig kunna vara med någon som inte kunde eller ville uttrycka sina känslor. Älskar man någon så säger man det, i min värld. Men det är stora ord!
Instämmer helt- även vad gäller självbehärskningen 🙂 !
Det ar val upp till var och en hur ofta de sager (eller inte sager) ’jag alskar dig’. Jag har inga speciella regler for vad som ar acceptabelt for mig. Har dock litet svart for kramandet och pussandet som numera ska ske aven med folk man inte (eller knappt) kanner. Visst, i t.ex. Frankrike har de hallit pa med kindpussar for ytligt bekanta (och obekanta?), men for mig i Sverige ar det nagot nytt och jag har inte lust att vare sig krama eller pussa folk som jag aldrig traffat forut, vare sig innan umgange eller efter att ha umgatts med dem nagra timmar pa en fest/middag/mote, typ. Och jag ar inte nagon speciellt stel eller overdrivet beharskad typ!
Håller helt med dig- lika ”fysisk” som jag är mot de jag älskar lika ovillig är jag att krama kreti och pleti hur som helst.
Men åter igen; man är olika och ska få vara det så länge man inte betraktas som konstig om man just tex inte kastar sig över arbetskamrater och ytliga bekanta i kramar.
Som ett sidospår har jag lika svårt för pussande på hästar- både egna och andras.
Jag kan tex ”klappa ihjäl” vårt föl men skulle aldrig pussa henne….
Men problemet med puss/kram av obekanta ar att man liksom inte ’kan’ lata bli, da gor man ’fel’ pa nat satt. Men jag stracker fram handen om jag far chansen, sa man slipper pussandet at kreti & pleti (huuuu! the hoi polloi! ugh! vill man verkligen inte vara fysisk med! :D)
Pussande av hastar ar jag inte mycket for men far erkanna att jag faktiskt gosat mera med nyaste hasten an tidigare, for han ar ju bara saaaaa himla sot pa nat vis! Pushkin ar inte speciellt gosig, aven om han ar snall, men Jacinto ar liksom dar och vill kramas och gullas hela tiden! Hihi!
I Sverige blev det nyligen världens uppståndelse för att en politiker vägrar att skaka hand med kvinnor.
Själv önskar jag att även denna kutym försvann- jag tycker inte om att skaka hand med NÅGON faktiskt.
Men då betraktas man som konstig så jag får bita ihop eller försöka att hålla saker i händerna så att det inte blir märkligt.
Skaka hand ar helt OK for mig, aven om jag egentligen vet att det ar ohygieniskt! 🙂 Det basta vore val att buga sig bara, kanske med handerna ihop och ett litet ’namaste’ som i Indien, typ!
Bra idé med namaste-hälsning.
Det hade passat mig!
Åh vilket roligt ämne! Att prata relationer och förhållanden är nästan det mest intressanta jag vet! Tycker att de flesta par verkar ha det så otroligt tråkigt, gnälligt, slentrianmässigt och slut på kärlek! I vårt förhållande är vi hela tiden väldigt måna om relationen och oss och jag tycker minsann att jag med glädje kan säga att vi toppade alla nio punkter 🙂 Och självklart säger vi att vi älskar varandra! Okej vi drösslar inte med orden, men i alla fall flera gånger i veckan! När tillfälle ges så att säga!
Mitt ex däremot… han var extremt sparsam med just de orden! För honom var det ENORMT att säga jag älskar dig (så det blev aldrig av! Kanske en gång vart tredje – fjärde år!!!) och i ärlighetens namn så var det faktiskt rätt så osexigt. Skönt jag blev av med det skräpet 😀
Hörde en kvinna som klagade på att mannen aldrig berättade för henne att han älskade henne. Då svarade han: jag sade det ju för si och så länge sedan… och så länge jag inte säger något annat är det det som gäller 😉
Var tredje var fjärde år!!?!?! Hur stod du ut så länge 🙂 ???
Nej fyyyy…det hade jag aldrig klarat av!!!
På gränsen till elakt….