Månadsarkiv: juni 2016

Skrivet

Brådskande klassklättring

jump

Har noterat en tråkig tendens hos vissa ryttare; en jäkla brådska att ”klättra” uppåt i klasserna vare sig hästen är redo för det eller inte.

Att dressyrryttare glatt basunerar ut ”nu har vi kvalat till MSV A” efter att med nöd ha tagit sig över 62 %-gränsen vid 2 tillfällen må väl vara hänt, dels behöver ju inte detta betyda att ryttaren faktiskt avser att starta MSV A med en gång och dels tror jag inte att just en för hästen för svår klass i dressyr kan göra så stor skada?

Men när hoppryttare vill tävla på högre höjder efter att inte ens ha kommit runt felfritt på den lägre höjden vid mer än möjligen 1 eller 2 tillfällen; då blir jag mer orolig och beklämd.

För enligt min erfarenhet kan det gå ganska snabbt att få en häst att tappa självförtroende och viljan att  hoppa och att sedan få tillbaka detsamma….tja…DET kan ta mångfalt längre tid.

Jag tycker nog att man ska ha lyckats rida felfritt i vart fall 2-3 gånger på en viss höjd under 1 år innan man kan anse sig redo att tävla på högre höjder och frågan är om det inte borde införas kvalregler i hoppning också?

Skrivet

Onsdag- hoppelihopp

Medan det var tämligen ruggigt ute igår vaknade jag idag till strålande sol och värme och kunde gå i piké redan vid 05.30.

Det var väldigt skönt att rida på vår gräsbana och eftersom jag igår hade ridit otroligt samlat valde jag idag ett lite högre tempo och red bara lätt i både trav och galopp.

image

Det blev en halvtimmes skuttande över småhinder med fokus på kontroll och lydnad och där är Vicke i sitt esse.

Han kunde varit ännu lite mer rädd om sig men om en förvirrad dressyrkärring som jag kan få till så pass bra språng som jag nästan alltid får så kan jag ju bara tänka mig hur han hade hoppat med en skicklig hoppryttare på ryggen.

Idag blev det också lite matshopping- bland annat nedanstående ”farligheter” om man inte har någon karaktär vad gäller sötsaker.

När priset är 1 krona per chokladbit är det lätt att man (läs jag) ”övershoppar” ….

image

Skrivet

Rökning i stallet?

På en tävling nyligen blev jag (kanske naivt?) väldigt förvånad då en kvinna stod och rökte vid hästtransporten bredvid min.

Det luktade så pass mycket att jag faktiskt bad henne släcka cigaretten vilket hon gjorde omedelbart och utan att ge sken av att hon blev irriterad.

Detta fick mig att fundera på det här med rökning i närheten av hästar och hur vanligt det är?

När jag började rida för över 30 år sedan kunde man se enstaka personer som rökte till häst men jag kan ärligt talat inte minnas när jag såg det senast.

Det är också många år sedan ”min” ridskola införde rökförbud på anläggningen och jag undrar idag hur vanligt detta är?

Är den anläggning där ni har häst/ tränar rökfri?

På nuvarande anläggning är det extremt sällan man ser någon röka och om det förekommer så går personen iväg och röker ”diskret” utomhus .

Och på tal om rökning; har ni någon form av BRANDLARM i stallet?

Inte för att man brukar tillåta rökning inne i ett stall och inte för att det brukar finnas speciellt mycket som kan ta eld kanske men man kan ju tex råka ut för sabotage från någon galning tänker jag.

Skrivet

Tisdag- bönhörd

Härom dagen skrev jag att jag önskade mig regn och idag blev jag äntligen bönhörd.

Det passade bra eftersom vårt hö och ensilage är inne/ inplastat och dessutom hann det sluta innan det var dags för veckans lektion för Olof.

Hans utebana mådde också bra av vätan och jag och Vicke genomförde ett fint pass på den.

Jag skojade med Olof och undrade vad vi ska göra med alla guldstjärnor som han delat ut till min häst över tid och Olof skojade tillbaka och sa att jag uppenbarligen använt en del till Vickes boots- vi brukar ju träna med guldboots som en liten ploj!

Idag blev det bara träning av mycket samlad trav och galopp- verkligen ”i botten” och en utmärkt styrketräning som Olof tycker jag kan ägna mig åt en hel del hemma också (vilket jag redan gör).

Jag tror att det är ännu mer styrka och bakbensbärighet som kommer att göra skillnad när vi tävlar och vi får väl se om jag har rätt.

Skrivet

Behöver vi klädkoder?

I förra veckan väckte ett mail till en del medarbetare i Göteborgs stad debatt på bland annat Facebook.

Själv höjde jag mer än ett ögonbryn då jag och särbon var på restaurang härom dagen och en gäst kommer in BARFOTA, dvs utan varken strumpor eller skor.

Båda dessa händelser fick mig att fundera på det här med klädkoder och huruvida de behövs och jag måste nog svara att JA, de behövs verkligen ibland.

Man skulle ju kunna tycka och hoppas att sunt förnuft skulle räcka men nej, av egen erfarenhet vet jag att det tyvärr inte gör det alla gånger.

Jag minns tex hur en tidigare kollega (socionom som arbetade med myndighetsutövning och hade daglig klientkontakt)  ibland hade på sig t-shirts vars urringningar hon hade utvidgat genom att helt sonika klippa dom större.

Inte bara såg detta väldigt fult ut eftersom hon alltså bara hade klippt i tyget utan att därefter fålla det men framför allt blottade den rejäla urringningen ständigt hennes bh-band.

En annan kollega hade för vana att liksom restaurangbesökaren jag såg nyligen spatsera omkring i våra kontorslokaler barfota, även han socionom.

Kalla mig gammaldags eller rigid men jag kan faktiskt inte tycka att ovan är lämpligt och jag hade själv definitivt inte velat möta varken ”bh-visare” eller ”barfotagångare” om jag besökte socialtjänsten.

Och man skulle ju kunna tycka att 3,5 års högskoleutbildning skulle borga för lite mer vett men tydligen inte….

Minns också hur en praktikant vi hade för länge sedan (dock ej socionom) kom till vår arbetsplats sista dagen på sin praktik (tur var väl det….) iförd så korta shorts att hon lika gärna hade kunnat gå i bara trosorna.

Så ja, jag tycker som sagt att klädkoder kan vara mer än befogade- hur de sedan formuleras kan man väl diskutera.

Men vad tycker ni?

Är jag inskränkt och löjlig eller är det bra att det regleras hur man får och inte får gå klädd på arbetet? Räcker det med sunt förnuft?

Skrivet

Måndag- ny vecka, nya möjligheter

image

Efter gårdagens slappande i hagen var det idag åter dags för Vicke att spänna magmusklerna.

Det blev ett dressyrpass i ridhuset där jag tränade på det jag brukar; skolor, byten och tempoväxlingar i trav framför allt.

I både MSV C och MSV B finns bedömningspunkter där övergångar i trav betygsätts och där har jag mycket mer att hämta, jag har hitills visat skillnaderna på tok för lite.