Ja, som rubriken säger; var förvarar ni hästpasset?

Jag ska erkänna att jag till 90 % eller nåt har det HEMMA.

Skulle aldrig lämna det till mina stallägare; inte för att jag misstror dom på något sätt men vill inte lägga detta ansvar på dom helt enkelt och inte heller behöva få passet av dom varje gång jag ska tävla.

Detta är alltså enda gången jag tar passet utanför hemmet: vid tävling.

Tydligen ska man även ha det med sig när man åker på tex träning men det har jag aldrig haft.

Är ni mer laglydiga än undertecknad?

Jag har sedan länge varit väldigt restriktiv med vilka bilder i allmänhet och ridfilmer i synnerhet jag visar på Vicke- både när jag eller Olof sitter i sadeln.

Som jag har förklarat för er tycker jag att bloggläsare kan vara otroligt elaka när de är anonyma bakom en datorskärm och jag har inte sett någon anledning till att utsätta varken mig eller framför allt Olof som inte ens har med min blogg att göra för detta.

Det är till och med så att jag inte skriver om vissa saker på träningarna för att inte ”folk” ska ha allt för mycket åsikter om varför vi tränar på A men inte B eller för att något inte ska uppfattas som skrytigt osv.

Nyligen bekräftades min inställning till 100 % och jag kommer absolut att fortsätta att vara ”försiktig”.

Jag började nyligen följa Linn Olssons blogg och det är numera så att hon efter ganska lång tids tävlande utan placeringar börjat få fina resultat och tom vunnit 2 MSV C på rad.

Och efter senaste vinsten läser jag inte bara glada grattis från hennes läsare utan verkligen elaka kommentarer om både hennes och hästens prestationer på banan.

Alltså… detta efter att människan vunnit en klass på nästan 70 %?!?!

Då är hästen styv, sitsen spänd, poängen har erhållits för att Linn är känd och har en välstammad häst och jag vet inte vad?!?!

Så nä…jag känner att jag gör fortsatt rätt i att vara selektiv för uppenbarligen kan ens läsare hitta elakheter att skriva framför allt när det gäller ridfilmer och varför utsätta sig för det?

Tråkigt för filmer ÄR ju oftast roliga och givande men tyvärr förstör de som vill vara elaka i alla fall min lust att dela med mig för mycket.

Läst på Nellie Berntssons blogg (en kommentar från en läsare):

”Varför är uppdateringen så dålig? Liksom 2 inlägg per dag typ….tycker det blivit sjukt tråkigt att läsa tyvärr!”

Alltså….

Tjejen (17 år) har 4 hästar som ska ridas, tränas och tävlas, hon sköter mockning, fodring och hagutsläpp/intag själv, har femtioelva olika uppdrag både på hemmaplan och runt om i Sverige, filmar titt som tätt och så har hon mage att bara uppdatera 2 gånger om dagen. Ja fyyyyy!!!!!

Till skillnad från ”pojkarna” som blev allt färre allt eftersom handlingen i Agatha Christies berömda deckare fortskred så ÖKAR mitt schabraksinnehav oroväckande hastigt.

För några år sedan fick jag nog av mitt för stora lager hästprylar och lyckades bland annat sälja av en hög schabrak och täcken.

Var nöjd med att bara ha 4-5 av de förstnämnda- fler använder i alla fall inte jag innan det är dags att starta tvättmaskinen, snarare tvärtom.

Men…sakta men säkert har mängden tygstycken mer än fördubblats och jag skyller på olika ”oemotståndliga erbjudanden”.

Förra veckan kom jag över dessa 2 för sammanlagt 250:- – för billigt för att jag skulle kunna avstå.

Det ena är ett Mias schabrak- som jag har nämnt flera gånger tycker jag att de är outstanding snyggast och håller formen bäst.

Men jag får nog sluta att läsa säljsidor på Facebook annars är jag snart tillbaka på ruta 1= för mycket grejer som tar plats.

Fynd 1

Fynd 2