Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 19-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 13 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
I morse var det min tur att ha utsläppet i stallet; detta tar en knapp timme och då får hästarna sitt hö i hagen.
Jag tycker att detta är perfekt; då kan alla äta i sin egen takt vilket passar min ”myrätare” perfekt.
Skulle han äta sin frukost i boxen fick man vänta några timmar med utsläpp eller lämna kvar en del i boxen och det hade också gjort det svårt att rida så tidigt som jag gör och samtidigt förvissa mig om att han får tillräckligt med mat innan eftermiddagens ranson. Och jag vill ju att han ska vara ute så mycket som möjligt och inte ”slösa hagtid” genom att äta i ultrarapid i boxen.
Idag blev det en timmes uteritt och nu börjar det bli lite kallt tyckte frusna jag, i alla fall tidiga morgnar.
Har frågat på ett whippetforum och det är tydligen inte alls ovanligt att denna ras äter både divers frukter och bär (som de plockar direkt från buskar)!
Vi var hos Olof och jag ville ha hjälp med piruetterna där Vicke i vänster galopp har börjat vända ”av sig själv” när jag samlar galoppen på en liten volt.
Han gör det förvisso helt ok de första stegen men lika lite som man vill få aldrig så flotta byten i förvänd galopp lika lite vill jag att min häst inte alls lyder hjälperna utan bara ger sig av/ ramlar inåt och att jag inte heller kan bryta det direkt.
Och det handlar om en ovilja att bära vikt på inne bak och att jag måste rätta framdelen efter bakdelen; lätt i teorin men svårt i verkligheten.
Logiskt förstår jag att det tar tid men när vi inte ”fick till det” helt perfekt idag tjurade jag som ett barn.
Olof förstod både tjurigheten och vari problemet ligger för hästen och mig så han försökte ”trösta” mig med att ”ja, det ÄR jättesvårt på denna detaljnivån, det kommer att ta tid, nej det är inte roligt när man inte lyckas direkt bla bla bla”.
Och åter igen; jag vet innerst inne att jag är hur löjlig som helst!
Jag är så van vid fina pass och vill ha den där omedelbara behovstillfredsställelsen i stället för att tänka att jag är en bortskämd apa som nu har något att pyssla med på kommande träningar 🙂 !
Att galoppen är mer ”platt” och osamlad i höger varv men 100 % på MIN valda linje bekommer mig inte alls lika mycket för där fick jag bättre galopp med lite hjälp från Olof men det är ju också egentligen ”fel” om man ska granska det hela kritiskt för inte heller med sådan galopp kommer Vicke att orka vända runt.
Som sagt; nu finns det saker att jobba med…som om det inte alltid finns det ha ha ha….
För övrigt är det kanske ”roligt” (?) att läsa om att även jag, som alltid sjunger träningarnas lov kan ha en dålig dag?
Jag hade annars lätt bara kunnat skriva något i stil med ”idag jobbade vi en del med piruettgaloppen. Punkt” och det hade ju inte varit alls att ljuga- bara att inte berätta ”allt” 🙂 .
Har som vanligt haft en härlig morgon i stallet- älskar att gå och pyssla för mig själv, kunna ta det hur lugnt jag vill och njuta av underbart väder som bonus.
Det var nästan 20 grader på morgonen men blåste en del (hejdå flugor) så det kändes som nästan ultimat väder.
I takt med tilltagande kyla kommer jag inte att dra benen efter mig lika mycket- det vet jag av erfarenhet utan då fryser jag lätt och hemmet med frukost och en stor kopp te lockar mer och mer.
Ridhuspasset idag bestod av skolor i trav, galoppslutor, 8-metersvolter i galopp, en del singelbyten och piruettgalopp- det vanliga med andra ord.
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer