Kanske är ni inte alls lika nyfiket lagda som undertecknad men om ni undrar hur ”mitt” nya stall ser ut så tänkte jag visa i vart fall några bilder.

Ni har kanske inte tänkt på det över tid men jag skriver ytterst sällan om andra stallkamrater eller deras hästar och de få gånger detta sker är det i neutrala eller positiva ordalag.

Jag vill inte att andra ska riskera att känna sig uthängda även om min blogg knappast är ”världskänd” men risken för missförstånd finns alltid eller att man inte vill figurera i sammanhang man inte själv valt.

Så här ser utebanan ut. Mycket stor, jag skulle gissa på säkert 30×80 meter eller nåt och med utmärkt underlag.

Väldigt vackra omgivningar också om man tittar rakt fram på bilden även fast skärpan gör att man inte ser den vackra naturen i horisonten.

Bilden ska illustrera hur högt det är i tak i stallet- väldigt bra tycker jag. Jag vill gärna ha så mycket luft som möjligt i stallet och gillar inte när man får en instängd känsla, framför allt inte om den åtföljs av en unken lukt av smuts, ammoniak och gödsel.

Som synes (Vicksters box i bakgrunden) har jag inte långt till ensilaget när detta ska packas i sina påsar.

Jag föredrar att man förvarar balarna på detta viset och inte utomhus där regn och snö kan falla fritt (betalar man per kilo vill man inte betala för vatten ha ha ha).

En jättebra sak med Vickes box, förutom storleken, är att han har en vägg fri, dvs han har inte hästar på båda sidor om sig.

Får jag välja fritt vill jag helst ha en hörnbox så att hästen kan gå undan från eventuellt sura boxgrannar även om just Vickes närmaste sällskap är en tjej som gillar honom och vice versa.

Att ha gott om plats för sina saker uppskattar jag mycket- här mitt foder (inte den blåa och silvriga tunnan i bakgrunden men allt annat bakom grepen).

Just mina tunnor innehåller helhavre, betfor, sojamjöl, mineraler och annat smått).

Skönt att alla har tunnor och inte förvarar foder i papperssäckar eller dylikt- möss finns väl i alla stall oavsett men man behöver ju inte locka dom med mat i alla fall.

I stallet finns på tal om möss 2 välnärda katter som gissningsvis sköter sitt jobb utmärkt av deras rondör att döma.

Som sagt är det skönt med gott om plats och att slippa pressa in sina saker i små skåp/lådor/ annat.

Jag har verkligen försökt att minimera min stallutrustning så gott det går och har sålt av mycket som jag aldrig använde.

Jag ser ingen mening med att ha 20 schabrak tex, tycker redan 10 är för mycket eftersom det ändå inte blir att jag använder alla.

Jag har förstått på andra att man ska undvika att ta foton i sadelkammare pga stöldrisken så denna bilden vill mest illustrera att jag gillar när man har 2 sadelhängare och gärna som här, en sittplats när man sätter på sig stövlarna, putsar sina saker eller dylikt.

Varmvatten kommer jag nog aldrig mer att ge avkall på och att sadelkammaren är både uppvärmd och ordentligt låst är också ett krav från min sida.

Bild på hagen har ni redan sett flera gånger så det blir ingen nu, Vicke har för första gången träd i sin vilket jag är såååå glad över. Pjoskiga Birgitta är tacksam över att sockervaddshästen KAN stå därunder vid regn, om han sedan inte gör det är det i vart fall hans eget val.

Han har sin boxgranne även som haggranne och det fungerar utmärkt.

Sitter och slöläser ett inlägg på Facebook som handlar om vad det kostar att lämna bort sin häst på inridning/ tillridning.

Föga förvånande varierar svaren oerhört och allt från 5.000 till 12.000 per månad nämns av flera.

Att de som jobbar med hästar konkurrerar med varandra på väldigt olika villkor är verkligen inget nytt och ovan bara bekräftar det hela.

Jag undrar i mitt stilla sinne vilken lönsamhet man får om man debiterar någon 5.000 vari det ingår strö, foder och minst 2 timmars arbetsinsats varje dag (mockning, in och utsläpp, borstning och ett mycket kort dagligt ridpass).

2 timmar per dag blir 60 timmar i månaden och utgör en timlön på 83 kronor!?!?

Vänligen observera att jag då har räknat att foder och strö är gratis vilket det givetvis inte är.

Jag undrar varför man värderar sin tid så lite att man jobbar för typ en femtiolapp i timmen (om ens det)?

Antingen så lägger man inga 2 timmar på hästen dagligen utan lämnar den mer eller mindre vind för våg de flesta dagarna i veckan eller så låter man någon ”gratisjobbare” (typ praktikant) sköta 90 % av ”jobbet” eller så ser man helt enkelt den så kallade utbildningshästen som en chans att få disponera någon annans häst GRATIS.

Några andra vettiga alternativ kan då jag inte komma på men ni får gärna delge mig era teorier eller rent av egna erfarenheter.

Angående den rimmande rubriken:

Upplever just nu något som jag idag räknade ut att jag inte varit med om sedan 1998 (!) : fällning!

Då var Decima 3 år gammal och jag hade bara halvklippt henne vilket jag ångrade bittert då det var dags för det som återstod av vinterpälsen att lämna hennes kropp.

”Påminn mig om detta om jag någon gång i framtiden blir galen nog att inte helklippa en häst” minns jag att jag sa till en stallkamrat samtidigt som jag spottade hästhår.

Och eftersom Vicke bara klipptes 2 gånger (mot vanligtvis 3) förra året så är han med sina mått mätt lite långhårig och det märks nu när han fäller.

Jag avstod den tredje klippningen eftersom jag precis skulle flytta honom till ett stall där han skulle stå i utebox och han har faktiskt inte svettats alls och känts i behov av ytterligare klippning förrän typ NU!

Men men…jag får lida lite ett tag och inte göra om misstaget i vinter.

För jag gillar verkligen inte det här med håriga schabrak och täcken och tycker att oklippta hästar kan se så ovårdade ut om de får en riktig björnpäls samtidigt som de rids rejält svettiga och dessutom tror jag inte att det främjar lusten att arbeta om man blir så varm.

Jag skulle så klart kunna klippa honom nu eftersom jag inte tror på myten att man förstör pälsen om man klipper så här ”sent”- om den stämde skulle de många tävlingshästar som klipps året runt inte ha den fina hårrem de har- men ärligt talat känns det lite som slöseri med tid (om man inte älskar att klippa och det gör jag verkligen inte) eftersom fällningen lär vara avslutad när som helst.

När man bor i hyreshus vågar jag påstå att det vanligaste trätoämnet är den gemensamma tvättstugan i allmänhet och ”vem som har struntat i att ta bort luddet från torktumlaren” i synnerhet 🙂 .

Ett inackorderingsstalls motsvarighet till detta torde utan tvekan vara ”vem som inte tog bort hästbajset från ridhuset/ utebanan” eller den andra lika vanliga klassikern ”vem som inte begriper hur man ska tömma gödseln på stacken så att det blir enklast för alla”.

Man skulle kunna tycka att dessa 2 exempel borde vara hur enkla som helst för alla att begripa och följa givna anvisningar men icke!

Såg nyligen att en ridhusägare ställde frågan på Facebook om hur man kan få folk att plocka upp efter sin häst och hen fick över 100 svar på detta vanliga spörsmål.

Jag orkade bara läsa en tiondel för det finns gissningsvis inget universalsvar; hade det funnits hade problemet försvunnit, eller hur?

Vissa ”glömmer” oavsett hur många skyltar man sätter upp och även om x redskap finns på flera ställen.

Visst kan man ha både kameraövervakning och ta ut extra avgifter som några föreslog men det är ju inte klokt om man ska behöva ta till sådana åtgärder för en SKIT-sak (observera ordvitsen).

Jag har själv stött på ovanstående i precis alla stall där jag stått och alla ridhus jag ridit i men jag har inte heller någon lösning som fungerar VARAKTIGT för allt man gör/ säger/ skriver rinner liksom ut i sanden efter ett tag.

Och det känns såååå tråkigt att ständigt ”hacka” på sina inackorderingar/ stallkamrater- jag förstår att stallägare ibland ger upp liksom jag själv oftast gör det.

Alltid samma känsla….