Skrivet
Att livet som ryttare många gånger kan te sig orättvist på olika vis är oomtvistligt!
Och ni vet det där med ”känsla”….
En del har det väldigt mycket, andra kämpar i åratal och så finns det allt där emellan.
Nedan ett exempel på det förstnämnda, jag har sett massvis av hästägare som efter något år med egen häst hoppar sämre än så här:
Skrivet
Dagens ”based on a true story”-tips är att alltid ha ett par extra ridbyxor i bilen eller stallet!
Det hade jag så när jag i natt på jobbet kom på att jag hade glömt mina ridbyxor hemma och skulle direkt till träningen för Nina i en hast så räddade detta mig!
Bättre än att rida i långkalsonger 🙂 eller termobyxor (de ena för tunna och de andra för tjocka) och jag slapp köra hem om vilket tiden knappt medgav.
Träningen gick bra och när vi körde hem var det så där härligt ”vårigt”; 10 grader, sol och vindstilla.
Jag var riktigt varm och tyckte synd om en häst jag såg träna dressyr på en utebana iförd ländtäcke- hoppas ryttaren insåg sitt misstag!
Idag har jag även träffat Kaj och fick så dåligt samvete att jag inte hade någon brödbit eller ens hästgodis att ge honom.
Han höll sig jättenära oss länge och var som närmast kanske 1 meter från både mig och Molly!
Skrivet
Skrivet
Igår fick jag en leverans av min blodtrycksmedicin direkt utanför dörren!
Detta är en gratistjänst jag börjat använda mig av och jag tycker att det är fantastiskt smidigt.
Man beställer sin medicin via Apotea och kryssar i att man önskar hemleverans och det får man alltså helt utan kostnad!
I just mitt fall vore det ganska enkelt att hämta medicinen på ett Apotek, det finns 2 stycken bara kanske en halv kilometer hemifrån men det besvärliga är inte vägen dit så att säga utan att sitta i många gånger långa köer och lyssna på en miljon frågor och tidsslösande prat från andra kunder.
Och ja…absolut ska man känna sig fri att diskutera sina läkemedel med kompetent personal- det är ju många gånger otroligt viktiga frågor men för oss som INTE har dessa spörsmål utan bara vill få vår vara, betala och gå kan det kännas drygt med väntetiden.
Och att då få det beställda till ytterdörren- perfekt!!!
Skrivet
Idag har Vicke haft vilodag och vaknar förhoppningsvis ”fit” imorgon medan jag gissar att hans ägare kommer att känna lite av en motsats i sin kropp 🙂 .
Jag har nämligen passat på att ägna mig åt projekt trädröjning och det var lite tungt kan jag säga.
Som ni kanske ser lite på nedan bild från ett tidigare tillfälle så har det legat ett omkullvält träd i Vickes hage:
Detta träd sågade jag i 3 delar och släpade sedan iväg och medan delarna närmast Vicke i bild inte var så tunga så var den sista delen desto jobbigare att dra ut. Men nu är det gjort och ligger i en majbålshög redo att användas.
Vickster den latmasken stod bara och åt medan jag sågade och släpade; egentligen borde jag ha knutit trädet bakom honom som en släpa och testat om han hade tagit det jobbet lika lätt som när jag tömkör 🙂 !
När jag ändå var i farten ändrade jag hans utfodringsarrangemang för som ni ser på även denna gamla bild blir det *harkel* en hel del spill när det bortskämda djuret äter.
Och det mister en gång har ratat skulle han aldrig återkomma till nästa dag så det har ju blivit en del icke-processad föda i soporna om man säger så….:
Förhoppningsvis blir det lite mindre att städa undan på detta viset:
Jag är inte odelat positiv till slowfeedingnät men ibland får man kompromissa och det känns inte juste att slänga foder.
I boxen är det fortsatt mat från golvet som gäller!
Skrivet
Som jag skrev igår tycker jag att den bästa tiden på året är nu!
Värmen och ljuset som återkommer och all grönska i dess spår.
Jag har inventerat läget på min balkong och kunnat konstatera att exempelvis lavendeln övervintrat utmärkt, säkert på grund av den mycket milda vintern.
När hösten kom läste jag på hur man kan skydda sina växter, exempelvis mina jordgubbs och smultronplantor som jag hoppades snarare skulle föröka sig än tyna bort och jag har försökt att isolera krukorna för att förhindra det sistnämnda.
En balkonginglasning hade säkerligen underlättat mycket för att hålla en mer växtvänlig temperatur och det kanske blir ett framtida projekt eftersom man dessutom kan utnyttja utrymmet även till annat mer än vad vi gör i dagsläget.
Just nu funderar jag på vad mer jag vill odla förutom nämnda bär; förra sommaren provade jag tomatodling för första gången och det slog mycket väl ut, så väl att Henrik föråt sig på dessa (själv äter jag inte ens tomater ha ha ha).
Odlar ni något speciellt på era balkonger och har ni några tips på sådant som är ”lätt”?
Skrivet
Läser ett inlägg på ett hästforum där skribenten undrar om man ska fördela stallpassen per häst eller hästägare.
Själv har personen 2 hästar så ni kan ju gissa hur HON vill att fördelningen ska ske men i princip ingen håller med, inte heller det är förvånande enligt mig.
För varför ska den med 2 eller rent av ännu fler hästar ha samma antal stallpass som de med en häst?
Nä…inget jag hade velat sponsra med min tid och arbetsinsats- så roligt är det inte att släppa ut eller ta in x hästar, framför allt om man ska köra ut till stallet enkom för detta och inte passa på att rida samtidigt.
Påminner mig för övrigt om vägföreningen jag och min fd man tillhörde när vi bodde i hus.
Vägen är 400 meter lång och en återvändsväg utmed vilken 7 hus finns.
Huset längst bort nyttjade således 400 meter av vägen, jag och fd maken 40 meter. En ”viss” skillnad men ändå tyckte vissa att alla kostnader som hade med vägen att göra skulle delas solidariskt trots att exempelvis jag aldrig någonsin körde annat än på de 40 första metrarna….
Skrivet
Jag fortsätter att njuta av våren och fascineras över hur otroligt mycket roligare allting blir med några extra plusgrader.
Idag blev det ett pass på utebanan där jag fokuserade på mitt nya ledord ”hållning” (hästens faktiskt även om min också behöver tänkas på).
Hållning låter säkert flummigt men betyder i vårt specifika fall att Vicke i alla lägen måste gå korrekt och inte, som han har otroligt snabbt till om han får, liksom rasa ihop lite framstupa och seggående.
Det märks mest i skritt som för Vicke har blivit en signal att ”nu kan du vila dig” och det är ju inte alltid det man vill bara för att man skrittar 🙂 .
Vill man då tex göra en bakdelsvänding och hästen har såsat ihop…tja…då blir det inte en vändning i varken hållning eller med tillräcklig bjudning.
Så detta arbetar jag nu med att få bort och det är ju jag själv som har tillåtit beteendet över tid.
Jag har slarvat och inte varit konsekvent och dessutom nöjt mig med för lite.
Efter ridningen och för att anknyta till inläggets första mening så ägnade jag mig åt diverse ”pyssel”, putsade mina saker noooga, sopade i alla skrymslen och vrår, mockade i hagen osv.
Jag njuter av att detta stallet håller så god ordning utan att vara pedantstyrt på något vis- det passar mig perfekt!
Skrivet
Stämmer det tycker ni 🙂 ?
Skrivet
Insåg nyligen att mitt sätt att mocka verkligen ändrats sedan jag flyttade till nuvarande stall.
Att mocka spånpellets känns nästan meditativt faktiskt och är så pass fysiskt lätt att jag kan stå och pilla med det väldigt länge.
På förra stallet var mockningen väldigt tung och omständlig och jag kände för första gången att det började bli fysiskt jobbigt.
Där skulle man dels slänga upp och sprida ut all gödsel på stacken vilket fysiskt nästan motsvarar en mockning till och sedan skulle man försöka få loss tillräcklig mängd halm att strö med från en liggande rundbal.
Eftersom halmen var i ett utrymme och boxen en utebox fick jag dels försöka att inte spilla halm på vägen och dels kratta upp det jag trots allt tappade ute på gårdsplanen= allt som allt en procedur som tog väldigt mycket längre tid än vad mockning av en box behöver ta.
Numera tar jag lika lång tid på mig med pelletsen men det är för att jag verkligen petar i den och sorterar noooga och det är som sagt väldigt rogivande 🙂 .
Senaste kommentarer